Duellen pågår inom var och en.

Ställd mot väggen i duell

Det sägs att hjärnan är en stor ödemark där mycket litet har blivit uppodlat. Hur tänker vi? Med hjärnan eller med kroppen? Hur använder vi vår rörelseförmåga? Vi går runt ...

Av: Percival | 18 juni, 2015
Essäer om litteratur & böcker

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | 21 augusti, 2012
Essäer

Veckan från hyllan Vecka 21 - 2012

Egentligen hade jag tänkt skriva om vår statsministers rasistiska uttalanden. Men då nåddes jag av meddelandet att Carlos Fuentes hade dött. Och då kändes Reinfeldts korkade rasism lika stort som ...

Av: Gregor Flakierski | 19 maj, 2012
Veckans titt i hyllan

Å ha et filosofisk liv å føre

Innledning For meg innebærer livet mitt ikke bare at livet er mitt eget, og ingen annens, eller at jeg har et liv å føre. ‘Å ha et liv å føre’ betyr ...

Av: Thor Olav Olsen | 28 oktober, 2013
Agora - filosofiska essäer

  • Essäer
  • Publicerad:

Anita Björk och Graham Greene



Anita Björk med maken Stig Dagerman ca 1950 Bild fran WikipediaI en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde med Stig Dagerman som fortfarande inte var skild från sin första hustru (jag kommer som hastigast in på den saken i Dagerman-numret av Parnass som nu trycks). Något sådant klarade inte hycklarna i Hollywood av, och man satte käpp i hjulet. Det kan säkert stämma. Samma amerikanska moralpanik drabbade Ingrid Bergman när hon under inspelningen av Stromboli förälskat sig i regissören Roberto Rosselini och lämnat sin första man tandläkaren för honom. Hon blev för åratal framöver portförbjuden i filmstudion i Kalifornien, och var nog ganska bitter över det.

Men det var kanske inte enbart Hollywoods prydhet som satte stopp för Anita Björks karriär utomlands. När Norman Sherry inför tredje delen av sin stora biografi om Graham Greene intervjuade Michael Meyer, under många år engelsk lektor i Sverige och stor Sverige-vän, fick han bland annat veta det här, när han bad Meyer jämföra tre kvinnor i Greenes liv, Catherine Walston, Yvonne Cloetta  och Anita Björk:

”Anita of course I have known for over forty years, and you know her. She has just about everything – beautiful, talented, highly intelligent, a linguist and very sweetnatured – and very sexy… I am sure [she and Graham] would have settled down permanently but for Anita´s unwillingness to continue her career abroad, despite her being fluent in both French and English, and her wish to bring up her children in Sweden…”

Och på samma sida I denna magnifika biografi återger Sherry något annat Michael Meyer mindes om de båda:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”I also remember once driving him from Stockholm airport to Anita´s house … and how visibly excited he became as we approached the house, and how he could scarcely wait for me to leave so that they could start, she as much as he.”

Graham GreeneDeras förbindelse hade inletts kring jul 1955, och pågick I fyra års tid med en velande Greene som i det längsta också försökte hålla liv i sin tioåriga affär med Catherine Watson som var gift på sitt håll, med en tolerant politiker. Han och Anita Björk reste bland annat till Kuba där delar av ”Our Man in Havanna” skrevs, och han köpte henne ett hus eller kanske var det bara en stuga i den stockholmska skärgården, vackert belägen, men i brev klagade han mest över myggen på utedasset. Dessutom låg det inom militärt skyddsområde – som utlänning fick han varje gång ansöka om officiellt tillstånd att komma dit.

Långt senare, när Sherry intervjuade Anita Björck, summerade hon historien och dess slut (Graham Greenes roman ”The End of the Affair “, kanske hans allra bästa, handlar däremot om Catherine Walston): ”I loved that man but he was too ’cynical’ for me at that time. I was too childish.” Det skilde också många år mellan dem, Greene var född 1904, Anita Björk 1923. Det räcker med att ha sett henne i Alf Sjöbergs filmatisering av Fröken Julie (1951) för att överväldigas av hennes charm, den gången ungflickaktig (hon var dock 28), pendlande mellan spotsk högfärd och översiggiven hysterisk desperation när hennes kanariefågel nackas. 

Filmen är fortfarande sevärd, mer tack vare henne och hennes motspelare än Sjöbergs alltför burdusa freudianska bildspråk (resningen av midsommarstången, drömsekvensen där Jean klättrar uppför en hal trädstam till fågelboet där guldäggen ligger). Ulf Palme som Jean är mycket bra. Han hade spelat i pjäsen på scen mot den lite äldre Inga Tidblad med samme regissör, av den uppsättningen blev en inspelning som är lika klassisk som filmen. Inga Tidblad är råare och fränare an Anita Björk, med samma nervösa lynnighet men med mera etsande skärpa, och kanske också ett uns av cynism: två lysande skådespelerskor, var på sitt sätt.

Den sista noteringen om Anita Björk i Sherrys bok handlar om hur Artur Lundkvist aktivt motarbetade Graham Greenes kandidatur till Nobelpriset i litteratur, bland annat för att han var katolik, påstås det.  Över min döda kropp går priset till honom, hade enligt Meyer Lundkvist sagt  (båda dog samma år, Greene dock först , under våren 1991, Lundkvist i december). Men det fanns kanske ännu ett skäl till Lundkvists gensträvighet, antyder Norman Sherry:

”Greene, I know, was bitter over Lundkvist´s attitude, and he thought, as did Meyer, that an unspoken reason for the ostracism was Greene´s affair with Anita Björk. There was a curious jealousy here…” 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

36. Ingrid

En vecka efter det som hänt var de hemma igen. Tre. Inte fyra. Tre kvinnor och en kista. Mia och Malin hade åkt med en gång, första bästa flyg ner ...

Av: Ingrid | Lund har allt utom vatten | 31 augusti, 2012

III De långa nätterna på de iskalla perrongerna

Det handlar om Korridorens stilla förändringar i ljushänseende från morgonstund med naket ljus till grumligt eftermiddagsbleke med försåtliga skuggor döljande dagens dels konkreta dels imaginära minnesspekulationer och rekapitulationer som efterföljs ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 27 juli, 2011

Pravdoliub Ivanovs

Den flygande mattan i konsten

Ture Sventon hade en och Aladdin. En flygande matta. Ett magiskt textilt föremål från Orienten som långt innan tanken på flygplan och luftballonger svävade över de stekheta öknarna och genom ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 04 augusti, 2015

Det är svårt att vara omtyckt av idioter

Albert Kahn Det är titeln på Daniel Lecomtes nyutkomna film om processen mot den franska satiriska veckotidningen, Charlie Hebdo. Jyllandsposten publicerade först de tolv kontroversiella Mohammedkarikatyrerna vilka ledde till terrorhandlingar mot ...

Av: Anne Edelstam | Gästkrönikör | 03 oktober, 2008

Pluras nästa hållplats: middagsbordet

Pluras liv är en ständig resa. Han har rest "tio susen mil" i "tåg och båt och bil". Hur mycket man än reser måste man stanna och äta. Plura stannade ...

Av: Johan Svensson | Musikens porträtt | 15 oktober, 2009

Sikta, skjut, poesi!

"krossa bokstävlarna mellan tänderna" skrev Gunnar Ekelöf i en dikt från 1932 och sammanfattade därmed mycket av vad den modernistiska poesin handlade om. Att krossa språket, formen och grammatiken och ...

Av: Mathias Jansson | Kulturreportage | 31 augusti, 2010

Konstnären Olle Bonniér minns Ulf Linde

I tisdags besökte jag konstnären Olle Bonniér vid hans ateljé på Glasbruksgatan i Stockholm. ”Maestro Olle” var en aning fundersam kring livets oväntade vägar i och med att konstkritikern Ulf ...

Av: Estoardo Barrios Carrillo | Konstens porträtt | 18 oktober, 2013

С Рождеством

Jultomten finns inte i Ryssland, men Santa Klaus, eller Nikolaj Ugodnik, som den helgonförklarade biskopen från 300-talet heter i den rysk-ortodoxa kyrkan, firas varje dag. Före eller efter jobb, under ...

Av: Stefan Gehander | Gästkrönikör | 08 december, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.