Barnens bokmässa 2011

Tårtkalas, vara med och lösa deckarfall och skapa en egen bilderbok var bara några av de aktiviteter som Bokmässan erbjöd för de små i år. På Barnens Torg inne på bokmässan ...

Av: Malin Roca Ahlgren | 28 september, 2011
Kulturreportage

Trulson! Var är du?

 För hundra år sedan, den 24 augusti 1911, avled den skånske konstnären Anders Trulson i en avlägsen bergsby i Abruzzo i Italien, endast 37 år gammal. Under årens lopp har ...

Av: Johan Werkmäster | 24 augusti, 2011
Konstens porträtt

Inte ett Komma kvar. Betraktelse över en tidskrifts död

Tidskriften Komma har gått i graven. Redaktören Peo Rask har meddelat att tidskriften på grund av förminskat stöd från ansvarig nämnd inte kan drivas längre. En händelse som passerat egendomligt ...

Av: Benny Holmberg | 18 mars, 2011
Kulturreportage

Konstnären Giorgio Rosas mikronation “Isola delle Rose” från 1968

Ett litet land av konst

I november 2016 brann Lars Vilks träskulptur Nimis vid Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne. Medierna spekulerade om det rörde sig om ett vanligt vandaliskt dåd eller om det fanns en ...

Av: Mathias Jansson | 08 februari, 2017
Essäer om konst

  • Essäer
  • Publicerad:

Anita Björk och Graham Greene



Anita Björk med maken Stig Dagerman ca 1950 Bild fran WikipediaI en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde med Stig Dagerman som fortfarande inte var skild från sin första hustru (jag kommer som hastigast in på den saken i Dagerman-numret av Parnass som nu trycks). Något sådant klarade inte hycklarna i Hollywood av, och man satte käpp i hjulet. Det kan säkert stämma. Samma amerikanska moralpanik drabbade Ingrid Bergman när hon under inspelningen av Stromboli förälskat sig i regissören Roberto Rosselini och lämnat sin första man tandläkaren för honom. Hon blev för åratal framöver portförbjuden i filmstudion i Kalifornien, och var nog ganska bitter över det.

Men det var kanske inte enbart Hollywoods prydhet som satte stopp för Anita Björks karriär utomlands. När Norman Sherry inför tredje delen av sin stora biografi om Graham Greene intervjuade Michael Meyer, under många år engelsk lektor i Sverige och stor Sverige-vän, fick han bland annat veta det här, när han bad Meyer jämföra tre kvinnor i Greenes liv, Catherine Walston, Yvonne Cloetta  och Anita Björk:

”Anita of course I have known for over forty years, and you know her. She has just about everything – beautiful, talented, highly intelligent, a linguist and very sweetnatured – and very sexy… I am sure [she and Graham] would have settled down permanently but for Anita´s unwillingness to continue her career abroad, despite her being fluent in both French and English, and her wish to bring up her children in Sweden…”

Och på samma sida I denna magnifika biografi återger Sherry något annat Michael Meyer mindes om de båda:

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

”I also remember once driving him from Stockholm airport to Anita´s house … and how visibly excited he became as we approached the house, and how he could scarcely wait for me to leave so that they could start, she as much as he.”

Graham GreeneDeras förbindelse hade inletts kring jul 1955, och pågick I fyra års tid med en velande Greene som i det längsta också försökte hålla liv i sin tioåriga affär med Catherine Watson som var gift på sitt håll, med en tolerant politiker. Han och Anita Björk reste bland annat till Kuba där delar av ”Our Man in Havanna” skrevs, och han köpte henne ett hus eller kanske var det bara en stuga i den stockholmska skärgården, vackert belägen, men i brev klagade han mest över myggen på utedasset. Dessutom låg det inom militärt skyddsområde – som utlänning fick han varje gång ansöka om officiellt tillstånd att komma dit.

Långt senare, när Sherry intervjuade Anita Björck, summerade hon historien och dess slut (Graham Greenes roman ”The End of the Affair “, kanske hans allra bästa, handlar däremot om Catherine Walston): ”I loved that man but he was too ’cynical’ for me at that time. I was too childish.” Det skilde också många år mellan dem, Greene var född 1904, Anita Björk 1923. Det räcker med att ha sett henne i Alf Sjöbergs filmatisering av Fröken Julie (1951) för att överväldigas av hennes charm, den gången ungflickaktig (hon var dock 28), pendlande mellan spotsk högfärd och översiggiven hysterisk desperation när hennes kanariefågel nackas. 

Filmen är fortfarande sevärd, mer tack vare henne och hennes motspelare än Sjöbergs alltför burdusa freudianska bildspråk (resningen av midsommarstången, drömsekvensen där Jean klättrar uppför en hal trädstam till fågelboet där guldäggen ligger). Ulf Palme som Jean är mycket bra. Han hade spelat i pjäsen på scen mot den lite äldre Inga Tidblad med samme regissör, av den uppsättningen blev en inspelning som är lika klassisk som filmen. Inga Tidblad är råare och fränare an Anita Björk, med samma nervösa lynnighet men med mera etsande skärpa, och kanske också ett uns av cynism: två lysande skådespelerskor, var på sitt sätt.

Den sista noteringen om Anita Björk i Sherrys bok handlar om hur Artur Lundkvist aktivt motarbetade Graham Greenes kandidatur till Nobelpriset i litteratur, bland annat för att han var katolik, påstås det.  Över min döda kropp går priset till honom, hade enligt Meyer Lundkvist sagt  (båda dog samma år, Greene dock först , under våren 1991, Lundkvist i december). Men det fanns kanske ännu ett skäl till Lundkvists gensträvighet, antyder Norman Sherry:

”Greene, I know, was bitter over Lundkvist´s attitude, and he thought, as did Meyer, that an unspoken reason for the ostracism was Greene´s affair with Anita Björk. There was a curious jealousy here…” 

 

Ivo Holmqvist

Ur arkivet

view_module reorder

Tankens ambivalens V ”Icke ett program, men en riktning.”

14/8 Kroppen kall och tyst, ögonen skummar, bara hörselsinnet vakar och ber mig gå upp. Jag snubblar upp ur sängen, försöker fokusera, implantera, rekognosera, drömmarna ackumulera. Söker mig mot soffan, ännu ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 08 oktober, 2013

"Barockbuskis" på Drottningholmsteatern

Samarbetet med operahögskolan fortsätter efter förra årets framgång med "Cosi van tutte" och det är helt i sin ordning. Det gav mersmak.  Det är bara det att denna gång sätter ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 09 juni, 2012

30. Kjell

Kjell sjönk så djupt ner i sätet som bilbältet tillät. Vad var det som hände? Han såg på sin klocka utan att förstå vad tiden ville visa. Han blev plötsligt ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 13 juli, 2012

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 oktober, 2016

Pompero Batoni Estasi di santa Caterina

Katarina av Siena och den heliga anorexin (anorexia mirabili )

Katarina föddes i Siena 1347 och dog i Rom den 29 april  1380. En historiker karaktäriserar Katarinas samtid på följande knapphändiga sätt. ”Det var en eländig tid för mänskligheten”. En ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 29 april, 2017

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

diktandet är ett annat sätt att vara mor

Donna me prega, - per ch'eo voglio dire d'un accidente - che sovente - è fero ed è si altero - ch'è chiamato amore: sì chi lo nega - possa 'l ver sentire ...

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 24 december, 2017

Shri Mahavira. Ett diamantformat emblem srivatsa på bröstet av Tirthankara symboliserar  kunskap

Jainismen

Jainismen är en ganska okänd religion i väst. Det beror kanske på att den aldrig spreds utanför Indien såsom buddhismen som spreds i hela Asien. Jainismen har sina rötter i ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om religionen | 24 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.