Omöjliga intervjuer – Milla-Elina Bylund-Lepistö intervjuar Jesus

De omöjliga intervjuerna är en artikelserie där huvudrollen spelas av de döda. Döda författare, bildkonstnärer, filosofer, poeter, regissörer, musiker, tonsättare, skådespelare, men också historiska personligheter, mytomspunna gestalter, gudar och släktingar ...

Av: Milla-Elina Bylund-Lepistö | 22 Maj, 2012
Essäer

Compagnia dei Gelosi anonimo fiammingo, 1580

Sommar och Vinter i Sveriges Radios P1

Radioprogrammet ”Sommar” sänds sedan år 1959. Jag har missat sändningarna de första 56 åren, men det här året lyssnar jag nästan dagligen. Anledningen till mitt intresse är det ständigt återkommande ...

Av: Vladimir Oravsky | 19 augusti, 2016
Gästkrönikör

Samernas sedvanerätt säkrad

Högsta domstolen har nu fastställt hovrättens dom om rätten till renbete till samebyarnas fördel i det så kallade renbetesmålet. Samebyarna Vapsten, Ran och Umbyn i Västerbotten fick rätt mot 104 ...

Av: Lilian O. Montmar | 12 Maj, 2011
Reportage om politik & samhälle

Knaster är det enda...

Knaster är det enda... knaster är det enda som efterlämnats tolkningar vill vinnas men eko är det enda som existerar inget går längre att återskapa nytt är redan för gammalt några slut finns inte längre startskotten har ...

Av: Maria Yvell | 20 november, 2007
Utopiska geografier

  • Essäer
  • Publicerad:

Vem är rädder för vargen här?



bröderna GrimmJakob (1785 – 1863) och Wilhelm Grimm (1786 – 1859) hör till 1800-talets stora europeiska kulturpersonligheter. De var språkforskare, sagosamlare, bibliotekarier och upptäckare och påverkade sin samtid genom att bana väg för nya vetenskaper och tankar. Sist men inte minst räddade de folksagan åt eftervärlden.

I år fyller bröderna Grimms första sagosamling tvåhundra år. Volymen Kinder-und Hausmärchen (Barn- och hussagor), som publicerades den 20 december 1812, omfattar 86 tyska sagor, Den andra delen av folksagorna med 70 sagor följde två år senare. Sagosamlingen, som ingår i Unescos världsminne, sammanfattar vår rika europeiska sagotradition. Vem känner inte till Hans och Greta, Rödluvan, Törnrosa, Snövit, Askungen, Rapunzel och Grodkungen?

Mörka skogar, farliga vargar, mordiska styvmödrar, skrämmande gamla häxor, vackra prinsessor, rika prinsar, talade djur; alla ingår de i bröderna Grimms sagovärld. Konstnärer, psykologer, författare, vetenskapsmän och framförallt Hollywoods drömfabrik hämtar sina uppslag och idéer ur sagornas värld, där vad som helst kan hända. I godnattsagorna berättas om de mest ohyggliga ting, men de stora skenbart oundvikliga olyckorna visar sig ändå alltid sluta lyckligt. Det goda segrar över det onda. Det lilla barnet kan somna tryggt.

Över hela Tyskland rustas nu för ett stort Grimm-jubileum som kommer att pågå till slutet av 2013. I Hanau, Kassel, Marburg und Steinau an der Strasse, där de berömda sagoupptecknarna levde mellan åren 1791 och 1798 visas stora utställningar, som framför allt handlar om brödernas liv, deras verk och inflytande på det tyska språket. På utställningen visas också förutom teckningar och figurer även originalet av Jakob Grimms Deutsche Grammatik, Tyska Grammatik, som publicerades mellan åren 1818 och 1826. Med hjälp av Rasmus Rask’s forskning formulerade Jakob Grimm ”Grimms lag”, som visar hur vissa urgermanska konsonanter härstammar från indoeuropeiska språk.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En bok som samlar många av Grimms sagorPå museet i Kassel, där bröderna levde och arbetade tillsammans från 1798 till 1841 gömmer sig världens mest berömda sagor bakom tjocka pansarglas. Där ligger originalexemplaret av ”Kinder und Hausmärchen” försett med otaliga anmärkningar och notiser i marginalerna. Även tidsenliga möbler ingår i utställningen om den klassicistiskt-biedermaierska värld i vilken bröderna levde och som museet vill försätta besökarna i. Den yngste brodern, konstnären Ludwig Emil Grimm, är också närvarande med några av sina verk i Palais Bellevue.

Men Jakob und Wilhelm Grimm hittade inte på sagorna själva. I början av 1800-talet fanns det ett allmänt intresse för folksagor och år 1806 började de två bröderna resa runt i landet och lät folk berätta historier för att sedan teckna ned dem. De ordnade dem tematiskt, ”tvättade dem”, tillfogade andra skriftliga källor och anpassade dem till ”bönder och barn”.

Bröderna Grimm skrev även ett verk i två delar med titeln Deutsche Sagen som innehöll 585 tyska legender som de publicerade mellan åren 1816 och 1818. Legenderna är nedtecknade i kronologisk ordning efter historiska händelser, men dessa blev inte lika populära som sagorna.

Vilka var då källorna? Många av ”sagoberättarna” var av medelklass eller med aristokratiskt påbrå. Över hälften av Grimms 210 texter sägs bygga på en kvinnlig berättartradition. Dorothea Viehmann, som bröderna Grimm kallade för en ”äkta hessisk bondkvinna”, var i verkligheten änka efter en skräddare från en by i närheten av Kassel. Familjens förfäder härstammade från franska hugenotter. Dorothea Viehmann lär ha varit den enda som fått ett litet honorar för sina runt fyrtio sagor. En gammal vaktmästare vid namn Johann Friedrich Krause ska ha bytt sina historier mot byxor. Förutom adelsfamiljen von Haxthausen och målaren Philipp Otto Runge ska Marie Hassenpflug, en bildad kvinna som även hon härstammade från de franska hugenotterna, vara en av de många kvinnor som bidragit med berättelser. Det är möjligt att dessa informanter kan ha varit bekant med Charles Perraults berättelser, eftersom vissa av Grimms verk liknar Perraults.

They then adapted it.  It is possible that these informants could have been familiar with Charles Perrault's tales because certain Grimm works are similar to those of Perrault's.  Some scholars have theorized that certain elements of the stories were "purified" for the brothers, who were devout Christians.  Aside from the added Christian elements, gender role models emerged and, over time, edited to become more 'homey and cute' to appeal to children. 

Bröderna Grimm var ju i första hand lingvister. Det fanns och finns många olika dialekter i det tyska språket och genom att samla in sagorna och bearbeta dem, lade bröderna grunden för germanistiken det vill säga forskningen inom tysk forntidsvetenskap, språkvetenskap och litteraturvetenskap.

Hänsel und Grete, HosemannSå här börjar Wilhelm och Jakob Grimms tyska ordbok, som inte liknar någon annan jag sett:

”A , der edelste, ursprünglichste aller laute, aus brust und kehle voll erschallend, den das kind zuerst und am leichtesten hervor bringen lernt, den mit recht die alphabete der meisten sprachen an ihre spitze stellen...“ (http://woerterbuchnetz.de/DWB/ )

I en lägesrapport (Bericht über das Deutsche Wörterbuch)1. inför ett auditorium av språkvetare, beklagar sig Wilhelm Grimm över att ett verk av det slag som han och brodern påbörjade 1838 kräver oerhört långa och mödosamma förberedelser. Han antyder att ”man inte ska förvänta sig att utgivningen av ordboken kommer att ske inom en alltför nära framtid”. Visserligen har man fått hjälp och bistånd från folk från hela det tysktalande området, men han ber ändå om tålamod, vet ännu inte om han själv och brodern Jakob kommer att vara vuxna det enorma arbete som ligger framför dem. Ordboken beräknas omfatta tre hundra år av språkutveckling från Luther över Wieland, Herder, Schiller och Lessing till Goethe. Grimm anser att den sistnämnde genom sitt författarskap har räddat och återupprättat det tyska språket efter det trettioåriga krigets förfall.

Ordboken kom till slut att omfatta 33 band som slutfördes år 1961, ett arbete vilket i någon mån kan jämföras med SAOB, Svenska Akademins ordbok. Den påbörjades i slutet av 1700-talet och är ännu inte färdig.

Han fortsätter sitt anförande och utbrister enligt uppteckningen: ”Om en fransman är osäker på ett begrepp; om han inte vet om ordet tillhör skriftspråket eller vardagligt tal, går han till sin ”lagbok”, d.v.s. Franska Akademins ordbok. När han konsulterat denna kan han vara säker på att han både har stavat rätt och använt ordet i korrekt betydelse. Så är det inte med det tyska språket, menar han.

Rödluvan”Vårt skriftspråk har inga lagar. Det finns inga riktlinjer för vad som är korrekt tyska. Vårt språk renar sig självt, förnyar sig och suger näring ur den jord i vilka språkrötterna fäster. Språket lever, talas och skrivs beroende av dialekt. Alla dialekter har sina fördelar. Tänk hur glatt och vitsigt en sydtysk pratar! Jämför den talföre och omständlige saxarens ordsvall med schweizarens strupljud och naiva ordval! Vårt skriftspråk svävar över mångfalden, det suger näring ur dialekterna, som långsamt återverkar på detsamma.” I nästa mening inskränker han: ”Men 1200-talsdiktaren vill att hans dikter ska kunna förstås av alla tyska folkstammar och därför måste skriftspråket vara tyskans gemensamma nämnare.”

Så länge inget enhetligt skriftspråk funnits har de tyska diktarna skrivit på sina egna dialekter. Goethe upphöjde sin dialekt till högre höjder, något som kritiserades av nordtyskarna, men diktaren svarade att ”man inte ska avstå sin rätt att tala som man lärt! Björnen brummar i den grotta han är född!”

Wilhelm Grimm ställer sedan frågan: ”Ska vi ingripa i den tre hundra år gamla språkskatten och tala om för folk vad som är rätt och vad som är fel? Ska vi lösa stammen från rötterna?” I samma andetag ger han svaret: ”Nej, vi vill inte begränsa språkutvecklingen genom att införa språklagar. Vi vill beskriva det levande språket som det talas. Vårt verk kommer att bli en ordens naturhistoria! Var och en kan sedan förändra och utveckla ordens betydelse och innebörd efter egen smak, tvärt emot vad fransmännen gör, eftersom de är svaga i anden. Detta folk talar bättre än de tänker och i språkliga sammanhang stiger saven i deras träd långsamt. Det franska språket tenderar att låsa in ordet i ett logiskt begrepp, något som är typiskt för fransmännen, som till naturen är bekväma av sig!”

Han försvarar sin inställning med att ordet visserligen har en organisk form, som ”bröderna” ska belysa genom att anföra olika betydelser i olika sammanhang, men hävdar samtidigt att definitionen av ett ord eller begrepp aldrig kan förklara ordets andemening fullständigt. Ord och begrepp förändras över tid, medger han, men i nästa mening hånar han tyska författare som Friedrich Wilhelm Radloff som han kallar”småskurna själar”, eftersom de förstör språket genom att använda olyckliga ordsammansättningar. Med ordboken säger han sig vilja hålla språket rent från inhållslösa abstraktioner.

”Man tar munnen full, men säger ändå ingenting!” Så snart olika nationer närmar sig varandra, förändras språken. Han talar om de nya främmande orden och anför som exempel naturligtvis romarnas och grekernas inflytande. Vetenskapen, industrin och konsten behöver adekvata uttryck. Nya ting och begrepp förs in i språket och de utländska benämningarna följer med. Försöker man sig på en översättning låter de påhittade och löjliga.

TummelitenDäremot vänder sig Wilhelm Grimm emot att ”förstöra den ädla tyskan” genom att öppna portarna för främmande inflytande. Han behöver bara öppna en bok och genast hoppar grodorna fram, menar han och exemplifierar: ”Amplifikationen, Kollektionen, Konstruktionen, Publikationen, Manipulationen, Divergenz, Omipotenz, Tendenz … Detta är en synd och bidrar till språkligt förfall. Den som använder sig av utländska ord som dessa, vill visa sig viktig och förnäm. Men det avslöjar också en tendens och en likgiltighet gentemot det ädla tyska språket.”

Jakob Grimm innehade en professur vid universitetet i Göttingen. År 1837, samma år som den nye kungen, Ernst August I, intog tronen i Hannover, förlorade Grimm sitt arbete där på grund av att han och brodern Wilhelm tillsammans med fem andra professorer ”De sju från Göttingen” (Göttinger Sieben) hade undertecknat en protest mot att kungen hade avskaffat Hannovers grundlagar vid sitt tillträde. Efter protesten blev professorerna mer eller mindre landsförvisade. Den preussiske kungen, Fredrik Vilhelm III kallade till sig bröderna och de blev medlemmar av Preussens vetenskapsakademi och professorer vid Humboldtuniversitetet.

Lilian O. Montmar
1. Veröffentlichung der Akademie der Künste der Deutschen Demokratischen Republik, 1976

 Sagoväldar

12/3 till 30/3, Goethe-Institut
Rödluvan, Snövita, Hans och Greta - alla känner till Bröderna Grimms sagor. Under Grimm-året 2012 visar vi den interaktiva utställningen Sagovärldar. Utställningen riktar sig till både till elever i grundskolan och på gymnasiet. Sagovärldar tar upp teman som är aktuella än idag: magi och trolleri, det goda och det onda, hjälten och häxan. 
http://www.goethe.de/ins/se/sto/ver/sv8784864v.htm

Ur arkivet

view_module reorder

A som i Altele. om en novell av Isaac Bashevis Singer

”Folk frågar mig ofta: 'Varför skriver ni på ett döende språk?' och jag ska förklara det med några ord. Jag tycker om att skriva spökhistorier, och ingenting passar spöken bättre ...

Av: Vladimir Oravsky | Essäer om litteratur & böcker | 01 oktober, 2012

Bede Griffiths liv och lära

If you love someone, you become one with him or her, and they become one with you, but you do not cease to be yourself. If that happened, it would ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | Övriga porträtt | 25 februari, 2013

Erotiskkrönika 01

Den nakne spricker kroppen som spänt ut sina diktsandsfötterna i bortgåendets märkta yta. Ett tungt steg tidgenomfor skikningens glossistor, lagom den bakom steget fanns, denna kamrats som såg efter sig ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 17 juni, 2010

Gud bor i cancern

Mörkret är djupt, ödsligheten skrämmande och faktumet fasansfullt. Så oerhört hopplöst att det liknar sagan om Gud. En skröna utom mänsklig kontroll. Cancerbeskedet som begrepp är dock ändå av mänsklig ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om religionen | 06 augusti, 2010

Skönt för de döda att slippa lyssna

Magnus William-Olsson är en fin människa. Han är säkerligen aldrig trampat på en igelkott. Han skriver tunna böcker. Orden vägs på en nogsamt kalibrerad våg och väljs med omsorg. Han skriver högstämda ...

Av: Crister Enander | Crister Enander | 28 februari, 2008

Genren som inte tas på allvar

Genren som inte tas på allvar Kulturhuset i Stockholm anordnar varje år en fest till novellens ära. Ett kalas som i år väckte tankar om den korta prosaberättelsens tynande tillvaro. Hur ...

Av: Erika Hesselgren | Essäer om litteratur & böcker | 27 november, 2007

Blomgubben / över huvudet taget

Vad betyder vackert för dig egentligen, plus något mer? Såklart kan de va skönt behagfullt, fåfängt i en gliring, taggat explosivt. Har vackert någonting med verkligheten att göra, över huvudet ...

Av: Kenneth Rundberg | Utopiska geografier | 01 november, 2010

Habsburgarnas olyckskorpar

Habsburgarnas imperium, Österrike-Ungern, hade under sina glansdagar femtioen miljoner invånare som talade fjorton olika språk. Krönikan berättar att även kejsarinnan av Österrike råkade ut för andeväsen. I min dokumentärroman "Kärlek ...

Av: Lilian O. Montmar | Allmänna reportage | 17 Maj, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.