Rum för konst

Runt om i Sverige står en mängd lokaler tomma av olika anledningar. En konststudent såg möjligheten och skapade Tomma rum, en grupp och ett projekt som under sommarmånaderna bistår ...

Av: Irina Lazarescu | 28 september, 2010
Konstens porträtt

vimse vimse Foto CC BY 3.0 Wiki

Den som gapar efter mycket, kan sätta i halsen

Mina op-ed-rader betitlade ”Man ska leva för varandra…” väckte inte så litet intresse. Som alltid när jag publicerar mig, skulle min kollega Björn Ranelid skriva.

Av: Vladimir Oravsky | 10 augusti, 2016
Gästkrönikör

Nya danska böcker

Nya danska böcker Globala och lokala stormar i poesi och prosa under hösten i Danmark. Den danska bokhösten, som började redan i somras, var rik på litterära upplevelser. Thomas Nydahl ger tips på enskilda ...

Av: Thomas Nydahl | 23 november, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Emmakrönika XXX!. Slutna Rum

I ett enbart slutet rum förekom anmärkningsvärt jag förutan nämnvärda tankar snarare än desperation aldrig om varse panik, hamnat där, ett tomt innehållslöst kalt till asketiskt vanvett tömt eller av ...

Av: Stefan Hammarén | 19 november, 2009
Stefan Hammarén

  • Essäer
  • Publicerad:

Bilder som utmanar makten



 hur vi uppfattar det avbildadeRetorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett fotografi går ofta rakt på känslorna och förmedlar vad betraktaren tror sanningen. Dessutom har bilden förmågan att sätta sig fast i minnet. Grundstrukturen inom retoriken ska bygga på att det finns en sändare som vill skicka ett budskap till en mottagare. Sändaren måste här hitta rätt uttryck för att kunna beröra och påverka mottagaren i ”rätt” riktning. Till hjälp finns då vissa retoriska knep eller figurer att utgå ifrån.

De mest elementära begreppen inom retoriken går tillbaka till Aristoteles, nämligen ethos, patos och loghos. Han menade att en retoriker bör övertyga dels genom sin karaktär och trovärdighet(ethos), dels genom argument och förnuftsmässiga förklaringar (logos) och genom att väcka känslor hos publiken (pathos). Detta gäller också inom bildjournalistiken. En fotograf tänker på att bilden ska kännas trovärdig, sann om inte iakttagaren ska förföras med en manipulerad bild. Riktigt verkningsfull blir bilden när den skapar känslor och går direkt till hjärtat.

Foton på svältande barn, krigsoffer eller plågade djur är exempel på sådana bilder Ett klassiskt exempel på ett retoriskt tal som framförallt bygger på pathos är Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”, vilket han 1963 höll vid Lincoln Memorial i Washington. Ett annat berömt nutida tal är den norske statsministern Jens Stoltenbergs till Norges folk efter terroristdådet på Utöya i juli 2011, där han manar till lugn och gemenskap och att man tillsammans ska arbeta för demokratin. Att visa empati med de drabbade är viktigt vid katastrofer och tillämpades också vid kärnkraftskatastrofen 2011 i Japan.

I boken ”Bildjournalistikens retorik”visar författarna Brigitte Mral, professor i retorik vid Örebro universitet och Henrik Olinder, som undervisar i retorik vid Stockholms universitet hur figurerna används på ett mer utmanande och drabbande sätt Kameraperspektivet kan påverka hur vi uppfattar det avbildade. Jag har valt kategorin ”kvinnor och män som utmanar och kämpar om makten”. Ett intressant fotografi på temat ”kvinnor som utmanar makten” är Sergei Grits på den ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som i den superkvinnliga klänningen och i högklackat skyndsamt stegar iväg mot talarstolen för att läsa upp regeringens programförklaring. Hon bär en något iögonfallande frisyr, den flätade praktfulla hårkransen i nacken är en traditionell ukrainsk nationalsymbol. Vad sänder denna utstyrsel för signaler till det ukrainska folket och världen i övrigt? Kanske något i stil med: här kommer den djärva, moderna kvinnan och utmanar ”gubbarna” om herraväldet, men som samtidigt värnar om de gamla, traditionsrika värderna i den ukrainska kulturen.” Inte att undra på att hon manövrerades ut av den manliga, politiska eliten…!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


Julia Tymosjenko Foto WikipediaEn annan farlig kvinna som utmanade den politiska makten var Mona Sahlin när hon 1995 berättat att hon kandiderade till statsministerposten. Som ett brev på posten dök den så kallade Tobleroneaffären upp. När hon efter en tids time-out höll sitt försvarstal var hon klädd i en vit blus.Vitt är ju som bekant oskuldens färg, men enligt Sahlin fanns det ingen tanke bakom valet av kläder. Ett tredje exempel på ”kvinna med makt” är Gudrun Schyman. Hon var fotografernas favorit, bilderna till en början tagna rakt framifrån. Gudrun Schyman lät fotograferna komma nära, de avbildade hennes högklackade skor, röda kavaj, hennes leende och glasögonprydda ansikte som gett ett positivt och trovärdigt intryck av henne. När hon sedan avgick som partiledare ändrade bilderna karaktär och blev mer negativa. De togs till exempel underifrån, grodperspektivet, för att få intrycket av en maktmänniska. Rynkor på panna och hals syntes tydligt.

I kategorin ”män som kämpar om makten” är det färskaste exemplet i Sverige Håkan Juholt Till en början blev bilden av honom den kämpande riddaren mot den kapitalistiska draken, nämligen regeringen Reinfeldt. Han blev folkets man med några (o)förlåtliga(?) fel och brister. En symbol för Juholt blev hans mustasch, vilken diskuterades i många soffprogram. Mustaschen blev ”en del av Håkan Juholt”,något som inom retoriken kallas för metonomy. Hastigt och lustigt förkunnade Juholt sin avgång i ett känt köpcentrum i Oskarshamn, efter att ha gett en uppriktig (?) intervju i hemmiljö i tidningen Östra Småland. Här avbildades Håkan Juholt i jättestora närbilder, ofta med sneda kameravinklar, men inte i förringade fågelperspektiv. Kanske ska man betrakta Östra Småland som en partsinlaga i fallet med tanke på Juholts bakgrund som journalist i tidningen. På något sätt lyckades han ändå avgå med flaggan i topp och som en ärlighetens man fast många var skeptiska.


Göran Persson Foto WikipediaKarikatyrbilden som vapen När missförhållanden eller makthavare ska lyftas fram i ljuset krävs överdriften och humorn för att nå effekt. Här fyller karikatyren sin funktion. `Det handlar om att slå mot makten underifrån oavsett vem som för tillfället innehar den´, säger karikatyrtecknaren Riber Hansson. Han har bland annat gjort en karikatyr av tidigare statsministern Göran Persson kallad ”Godsägaren”. Bilden föreställer stadsministern i sin nybyggda herrgård, klädd som en godsägare men med en oljemålning i tjock guldram på väggen, föreställande ett demonstrationståg med fladdrande röda fanor. Tavlan är målad av en känd arbetarkonstnär. En annan slående bild av Riber Hansson kallas ”The Minarets” och avbildar två ´minareter`, en riktig med en turbanförsedd uttolkare av Koranen, en i form av en blyertspenna med en presstalesman som står och viftar med en dagstidning. Minareterna står hotfullt uppställda mitt emot varandra.

Bildtexten lyder: `Att ha friheten att få uttrycka sig fritt och att få tro på vad man vill kan skapa debatter och motsättningar.´ Betraktaren associerar till rabaldret kring konstnären Lars Wilks´ rondellhundar för några år sedan. Ett dödshot vilar över konstnären och polisbevakning sattes in bland annat vid ett besök på Kalmar konstmuseum, där även delar av publiken kroppsvisiterades. Den positiva effekten av en karikatyr är att den framkallar skratt eftersom den sätter fingret på en aktuell situation, samtidigt som den skapar distans till makthavaren, menar författarna till ”Bildens retorik i journalistiken” Brigitte Mral, författare till ett flertal böcker och forskningsrapporter inom medie-och kommunikationsvetenskap och Henrik Olinder som arbetar med kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kerstin Bernhardtz
Källa:
Brigitte Mral, Henrik Olinder
Bildens retorik i journalistiken
Norstedts  

Ur arkivet

view_module reorder

Måltidens dag

I dag, torsdagen den 18 oktober är utnämnd till ”Måltidens dag”. Yes meine Damen und Herren, i dag firas, eller vad man nu gör, ”Måltidens dag”. Och här kommer mitt bidrag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 18 oktober, 2012

Genus och Makt

Kiselstenen Kiselstenen är ett föremål som inte utan vidare låter sig definieras. Om man nöjer sig med en enkel beskrivning, kan man inledningsvis påpeka, att den är en form eller ett ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 29 augusti, 2011

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 24 juli, 2017

Inte utan att man undrar hur de tänkte

Platåträskorna klapprade mot stengolvet när slöjdläraren kom springande. Han sög tag i min kompis, ruskade om och slängde in honom bland de brädor som staplats mot väggen i korridoren utanför ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 17 januari, 2014

Marias Tårar

Husen ligger tätt i Tokyos sovstäder. Landsbygden har sakta smält samman med staden. Risfält, skogar och små spridda gårdar är nu ersatta av bostadshus och företag som tycks ligga planlöst ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 29 juni, 2009

Leonard Cohen

Leonard Cohen var inte en opolitisk svärmare

I Leonard Cohens eftermäle har den subtila kärleksdiktningen och dragningen till judisk mystik hittills stått i centrum. Det är helt naturligt, men bilden av hans långa karriär blir ändå ofullständig ...

Av: Torsten Rönnerstrand | Essäer om samhället | 17 november, 2016

Att läsa in människor i sin egen värld

  Så marxist jag är har jag ett fortsatt starkt intresse för historiska personligheter men också hur mer vanligt folk tänker när de gör som de gör. Helt vanliga är de ...

Av: Christer B Johansson | Essäer | 14 juli, 2011

Indisk mytologi och konsten att fastställa ett faderskap

Jag läser i det lilla häftet, utgivet av ett förlag i Bombay: Acqaint your children with their cultural heritage (Låt dina barn bekanta sig med sitt kulturella arv.) Vidare finner jag, på pärmen ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 24 april, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.