Barnens bokmässa 2011

Tårtkalas, vara med och lösa deckarfall och skapa en egen bilderbok var bara några av de aktiviteter som Bokmässan erbjöd för de små i år. På Barnens Torg inne på bokmässan ...

Av: Malin Roca Ahlgren | 28 september, 2011
Kulturreportage

Trulson! Var är du?

 För hundra år sedan, den 24 augusti 1911, avled den skånske konstnären Anders Trulson i en avlägsen bergsby i Abruzzo i Italien, endast 37 år gammal. Under årens lopp har ...

Av: Johan Werkmäster | 24 augusti, 2011
Konstens porträtt

Inte ett Komma kvar. Betraktelse över en tidskrifts död

Tidskriften Komma har gått i graven. Redaktören Peo Rask har meddelat att tidskriften på grund av förminskat stöd från ansvarig nämnd inte kan drivas längre. En händelse som passerat egendomligt ...

Av: Benny Holmberg | 18 mars, 2011
Kulturreportage

Konstnären Giorgio Rosas mikronation “Isola delle Rose” från 1968

Ett litet land av konst

I november 2016 brann Lars Vilks träskulptur Nimis vid Kullabergs naturreservat i nordvästra Skåne. Medierna spekulerade om det rörde sig om ett vanligt vandaliskt dåd eller om det fanns en ...

Av: Mathias Jansson | 08 februari, 2017
Essäer om konst

  • Essäer
  • Publicerad:

Bilder som utmanar makten



 hur vi uppfattar det avbildadeRetorik brukar definieras som ”konsten att övertyga”. Man kanske då i första hand tänker på retorik som ord och talekonst, men bilden är ett av retorikens mest kraftfulla redskap. Ett fotografi går ofta rakt på känslorna och förmedlar vad betraktaren tror sanningen. Dessutom har bilden förmågan att sätta sig fast i minnet. Grundstrukturen inom retoriken ska bygga på att det finns en sändare som vill skicka ett budskap till en mottagare. Sändaren måste här hitta rätt uttryck för att kunna beröra och påverka mottagaren i ”rätt” riktning. Till hjälp finns då vissa retoriska knep eller figurer att utgå ifrån.

De mest elementära begreppen inom retoriken går tillbaka till Aristoteles, nämligen ethos, patos och loghos. Han menade att en retoriker bör övertyga dels genom sin karaktär och trovärdighet(ethos), dels genom argument och förnuftsmässiga förklaringar (logos) och genom att väcka känslor hos publiken (pathos). Detta gäller också inom bildjournalistiken. En fotograf tänker på att bilden ska kännas trovärdig, sann om inte iakttagaren ska förföras med en manipulerad bild. Riktigt verkningsfull blir bilden när den skapar känslor och går direkt till hjärtat.

Foton på svältande barn, krigsoffer eller plågade djur är exempel på sådana bilder Ett klassiskt exempel på ett retoriskt tal som framförallt bygger på pathos är Martin Luther Kings berömda ”I have a dream”, vilket han 1963 höll vid Lincoln Memorial i Washington. Ett annat berömt nutida tal är den norske statsministern Jens Stoltenbergs till Norges folk efter terroristdådet på Utöya i juli 2011, där han manar till lugn och gemenskap och att man tillsammans ska arbeta för demokratin. Att visa empati med de drabbade är viktigt vid katastrofer och tillämpades också vid kärnkraftskatastrofen 2011 i Japan.

I boken ”Bildjournalistikens retorik”visar författarna Brigitte Mral, professor i retorik vid Örebro universitet och Henrik Olinder, som undervisar i retorik vid Stockholms universitet hur figurerna används på ett mer utmanande och drabbande sätt Kameraperspektivet kan påverka hur vi uppfattar det avbildade. Jag har valt kategorin ”kvinnor och män som utmanar och kämpar om makten”. Ett intressant fotografi på temat ”kvinnor som utmanar makten” är Sergei Grits på den ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som i den superkvinnliga klänningen och i högklackat skyndsamt stegar iväg mot talarstolen för att läsa upp regeringens programförklaring. Hon bär en något iögonfallande frisyr, den flätade praktfulla hårkransen i nacken är en traditionell ukrainsk nationalsymbol. Vad sänder denna utstyrsel för signaler till det ukrainska folket och världen i övrigt? Kanske något i stil med: här kommer den djärva, moderna kvinnan och utmanar ”gubbarna” om herraväldet, men som samtidigt värnar om de gamla, traditionsrika värderna i den ukrainska kulturen.” Inte att undra på att hon manövrerades ut av den manliga, politiska eliten…!

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.


Julia Tymosjenko Foto WikipediaEn annan farlig kvinna som utmanade den politiska makten var Mona Sahlin när hon 1995 berättat att hon kandiderade till statsministerposten. Som ett brev på posten dök den så kallade Tobleroneaffären upp. När hon efter en tids time-out höll sitt försvarstal var hon klädd i en vit blus.Vitt är ju som bekant oskuldens färg, men enligt Sahlin fanns det ingen tanke bakom valet av kläder. Ett tredje exempel på ”kvinna med makt” är Gudrun Schyman. Hon var fotografernas favorit, bilderna till en början tagna rakt framifrån. Gudrun Schyman lät fotograferna komma nära, de avbildade hennes högklackade skor, röda kavaj, hennes leende och glasögonprydda ansikte som gett ett positivt och trovärdigt intryck av henne. När hon sedan avgick som partiledare ändrade bilderna karaktär och blev mer negativa. De togs till exempel underifrån, grodperspektivet, för att få intrycket av en maktmänniska. Rynkor på panna och hals syntes tydligt.

I kategorin ”män som kämpar om makten” är det färskaste exemplet i Sverige Håkan Juholt Till en början blev bilden av honom den kämpande riddaren mot den kapitalistiska draken, nämligen regeringen Reinfeldt. Han blev folkets man med några (o)förlåtliga(?) fel och brister. En symbol för Juholt blev hans mustasch, vilken diskuterades i många soffprogram. Mustaschen blev ”en del av Håkan Juholt”,något som inom retoriken kallas för metonomy. Hastigt och lustigt förkunnade Juholt sin avgång i ett känt köpcentrum i Oskarshamn, efter att ha gett en uppriktig (?) intervju i hemmiljö i tidningen Östra Småland. Här avbildades Håkan Juholt i jättestora närbilder, ofta med sneda kameravinklar, men inte i förringade fågelperspektiv. Kanske ska man betrakta Östra Småland som en partsinlaga i fallet med tanke på Juholts bakgrund som journalist i tidningen. På något sätt lyckades han ändå avgå med flaggan i topp och som en ärlighetens man fast många var skeptiska.


Göran Persson Foto WikipediaKarikatyrbilden som vapen När missförhållanden eller makthavare ska lyftas fram i ljuset krävs överdriften och humorn för att nå effekt. Här fyller karikatyren sin funktion. `Det handlar om att slå mot makten underifrån oavsett vem som för tillfället innehar den´, säger karikatyrtecknaren Riber Hansson. Han har bland annat gjort en karikatyr av tidigare statsministern Göran Persson kallad ”Godsägaren”. Bilden föreställer stadsministern i sin nybyggda herrgård, klädd som en godsägare men med en oljemålning i tjock guldram på väggen, föreställande ett demonstrationståg med fladdrande röda fanor. Tavlan är målad av en känd arbetarkonstnär. En annan slående bild av Riber Hansson kallas ”The Minarets” och avbildar två ´minareter`, en riktig med en turbanförsedd uttolkare av Koranen, en i form av en blyertspenna med en presstalesman som står och viftar med en dagstidning. Minareterna står hotfullt uppställda mitt emot varandra.

Bildtexten lyder: `Att ha friheten att få uttrycka sig fritt och att få tro på vad man vill kan skapa debatter och motsättningar.´ Betraktaren associerar till rabaldret kring konstnären Lars Wilks´ rondellhundar för några år sedan. Ett dödshot vilar över konstnären och polisbevakning sattes in bland annat vid ett besök på Kalmar konstmuseum, där även delar av publiken kroppsvisiterades. Den positiva effekten av en karikatyr är att den framkallar skratt eftersom den sätter fingret på en aktuell situation, samtidigt som den skapar distans till makthavaren, menar författarna till ”Bildens retorik i journalistiken” Brigitte Mral, författare till ett flertal böcker och forskningsrapporter inom medie-och kommunikationsvetenskap och Henrik Olinder som arbetar med kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kerstin Bernhardtz
Källa:
Brigitte Mral, Henrik Olinder
Bildens retorik i journalistiken
Norstedts  

Ur arkivet

view_module reorder

Tankens ambivalens V ”Icke ett program, men en riktning.”

14/8 Kroppen kall och tyst, ögonen skummar, bara hörselsinnet vakar och ber mig gå upp. Jag snubblar upp ur sängen, försöker fokusera, implantera, rekognosera, drömmarna ackumulera. Söker mig mot soffan, ännu ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 08 oktober, 2013

"Barockbuskis" på Drottningholmsteatern

Samarbetet med operahögskolan fortsätter efter förra årets framgång med "Cosi van tutte" och det är helt i sin ordning. Det gav mersmak.  Det är bara det att denna gång sätter ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 09 juni, 2012

30. Kjell

Kjell sjönk så djupt ner i sätet som bilbältet tillät. Vad var det som hände? Han såg på sin klocka utan att förstå vad tiden ville visa. Han blev plötsligt ...

Av: Kjell | Lund har allt utom vatten | 13 juli, 2012

JK Rowling

Hogwarts är inte någon idyll i det nya Harry Potter äventyret

Harry Potter and the Cursed Child. Vill du se den nya Harry Potter pjäsen och ha bra biljetter, så kostar det ungefär 55 - 70 pund per biljett och kväll ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 16 oktober, 2016

Pompero Batoni Estasi di santa Caterina

Katarina av Siena och den heliga anorexin (anorexia mirabili )

Katarina föddes i Siena 1347 och dog i Rom den 29 april  1380. En historiker karaktäriserar Katarinas samtid på följande knapphändiga sätt. ”Det var en eländig tid för mänskligheten”. En ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 29 april, 2017

Ester Henning och den skapande kraften

”Jag är den största konstnären”, förkunnar Ester Henning för världen. I romanfantasin ”Drömmen om Ester” fascineras Anna Jörgensdotter av hennes motstånd och okuvliga konstnärliga kraft. Författaren har närmat sig ett ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 02 november, 2017

diktandet är ett annat sätt att vara mor

Donna me prega, - per ch'eo voglio dire d'un accidente - che sovente - è fero ed è si altero - ch'è chiamato amore: sì chi lo nega - possa 'l ver sentire ...

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 24 december, 2017

Shri Mahavira. Ett diamantformat emblem srivatsa på bröstet av Tirthankara symboliserar  kunskap

Jainismen

Jainismen är en ganska okänd religion i väst. Det beror kanske på att den aldrig spreds utanför Indien såsom buddhismen som spreds i hela Asien. Jainismen har sina rötter i ...

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Essäer om religionen | 24 november, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.