Marcel Proust och litteraturens lins

För hundra år sedan i år publicerades Swanns värld –första boken i Marcel Prousts romansvit På spaning efter den tid som flytt – på förlaget Grasset efter ett antal refuseringar ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 04 oktober, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Kärlek, vin, och poesi Verser och anekdoter ur Athenaios

I förordet till några i Tidningen Kulturen 7 nov. 2013 översatta antika dikter på temat pederasti och hebefili hävdades att en viss romersk efterbildning modifierar sina grekiska förebilder ”med ett ...

Av: Pär Sandin | 09 mars, 2014
Litteraturens porträtt

Agnes Karnatz

När almedalen kommer …

Nu börjar Almedalsveckan i Visby. En vecka då politik i olika former och färger fångas innanför ringmuren för att blandas, bankas och bändas. Allt för att sedan släppas lös igen ...

Av: Agnes Karnatz | 28 juni, 2015
Gästkrönikör

Det avskydda omedvetna

Ecce enim veritatem dilexisti; incerta et occulta sapientae tuae manifestasti mihi. Eller Bibelöversättningen till svenska: Du har ju behag till sanning i hjärtegrunden, så lär mig vishet i mitt innersta… Mot ...

Av: Oliver Parland | 18 januari, 2012
Agora - filosofiska essäer

Räkans fenomenologi



Vad är poesi? Är det att med björnkoll på versmått och rim svaja sig fram genom grekiska myter? Är det att tala med stora bokstäver om livet och döden och kärleken? Är det att som T.S Eliot på ett akademiskt lärt sätt minsann visa hur bildad man är?


Om Francis Ponge


Han är en unik författare ty han har inget att säga, och han säger det mångordigt, och det är (tydligen) poesi. Ponge skriver om cigaretter, räkor och dörrar som vore han marsmänniska.

Annons:

Han är en unik författare ty han har inget att säga, och han säger det mångordigt, och det är (tydligen) poesi. Ponge skriver om cigaretter, räkor och dörrar som vore han marsmänniska.

Hans cigarett är ingen tröst efter ett dödsbesked eller en sexig symbolisk fallos på en kvinnas läpp. Det är en cigarett. Hans saklighet är helt antiromantisk om man med romantik menar att tingen är en skärva eller ingång till något större. Ett fragment av en helhet är det icke. Så omständligt finurligt kan han skriva en essädikt om en räka på havets botten att det blir som när Monty Pyton gör parodi på Oxford filosofi: det triviala kläs i en alltför stor både pretentiös och torr språkdräkt.

Han pressar inte sin inre karta på världen, snarare låter han tingen pressa sig mot honom, som om han i positivistisk anda ville skriva poesi i det nakna ögats anda, och det kan stundtals finnas något närmast hotfullt äcklande i hans dikter, när han skriver om regn och bröd gör han det med en så stor detaljskärpa att det nästan blir som när man är trött och stressad och bara de vita prickarna, hårstråna, kaksmulorna och kaffekoppsringarna på soffbordet gör sig påminda, en slags hudlöshet som snarare registrerar träden än skogen.

Det gör att han plats verkligen – inte bara kronologiskt – ligger mellan Emile Zola och Alain Robbe-Grillet. Ponge registrerar, inte deklarerar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Enligt egen utsago ville han göra franska till latin och det bygger ju på en viss essentialism i språksyn; att varje språk har sin egen själ så att säga. Låt det vara nog sagt att han här anser sig vilja bryta med franskans bombastiska yvighet och skriva med i latinets möjlighet till glasklar inringande staccatoanda.

"Huius Hercyniae silvae, quae supra demonstranta est" för att smaka på ingen mindre än Julius Caesars snapshotstilistik. Och apropå detaljer, sällan han jag läst en författare som använder sig av så många vänstertunga fundament. Som ville han ge ett ännu mer utredande knappologiskt tilltal i sin poesi, ett bejakande av vad som annars brukar rekommenderas att undvikas, för att det ger kanslispråkets svårbegriplighet.

Om det skulle gå att krysta fram ett existentiellt innehåll i hans poesi är det att det inte finns några stora visioner eller begrepp, endast singulariteter. Det är omöjligt att kapa hans lyrik för revolutionära, totalitära anspråk. För att bryta loss ett förklarande fragment ur hans räkessä : "Den besväras av ett alltför stort antal hypersensibla känselspröt som vid minsta retning ger upphov till dess karaktäristiska baklängessprång".

En sådan psykologisk profil bygger man inget sammanbitande stöveltramp mot horisonten kring.

Jesper Nordström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Konsten att njuta av en resa, några tankar och reflexioner

Att resa förknippas ofta med något lustfyllt, då vi reser iväg för att koppla av från den vardagliga rutinen och uppleva spännande kulturer och miljöer. Resebyråer lockar oss med sina ...

Av: Lena Månsson | Resereportage | 10 november, 2010

Dansk humor enligt redaktören Claus Christensen

Bäste Claus Christensen, Tack för länken till din artikel om filmkaraktären Zelko och om undertecknad. Den verkar vara åtminstone 8 månader gammal och jag undrar varför du inte bekantade mig med den ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 02 april, 2009

Tadeusz Rozewicz – Polens äldsta poet och främsta satiriker

”Det kan hända och det kan hända överallt. Jag varken vill eller kan säga att det kommer att hända; som jag antytt tidigare är det föga troligt att alla de ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2013

Psykotexten. Del 1. Man blir inte älskad när man är extrem

"Krigskonst är att förgås med blommorna, litteratur är att odla odödliga blommor. Och odödliga blommor är konstgjorda blommor" Yukio Mishima Sidorna som följer upphittades vid ett rivningsarbete i ett för länge sedan ...

Av: Johann von Fritz | Essäer | 25 juli, 2013

Veckan från hyllan, Vecka 19, 2012

Det är 100 år sedan OS i Stockholm invigdes. Jag har aldrig förstått varför en del envisas med att kalla idrott för kultur, idrott är väl sig själv gott nog ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 05 Maj, 2012

Niclas Mossberg. Den ungerska pannkakan

Niclas Mossberg är utbildad lärare och har bl.a. arbetat som elevassistent på Tynneredskolan, timlärare på Magnus Åbergsgymnasiet och cirkelledare i journalistik och Göteborgs lokalhistoria på ABF.     Den ungerska pannkakan Bonden Laszlo lutade ...

Av: Niclas Mossberg | Utopiska geografier | 13 januari, 2014

Mer historia åt folket!

Dick Harrison är en av våra mest kända historiker och nu har han tagit itu med att sammanställa Sveriges historia. Men förvånade nog möts hans arbete med populärhistoria med skeptis ...

Av: Anna Erlandsson | Essäer om litteratur & böcker | 24 oktober, 2011

Julen är inte vad den alltid har varit

Det är lätt att tänka sig att julen är vad den är och att den alltid har varit vad den är idag.  Den klassiska sagan En julsaga av Charles Dickens beskriver ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 01 november, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.