Madame Guyon: brottet att älska Gud

"Madame de la Mothes Guyons lefnad och religiösa erfarenhet", så lyder den svenska titeln på ett arbete om 500 sidor som utkom 1904, författad av Thomas Upham, professor i psykologi ...

Av: Lena Månsson | 14 september, 2009
Övriga porträtt

Behöver vi en ny genesis?

Är det Vetenskapen eller Dikten som ska ge oss vår nya världsuppfattning? Behöver vi en ny genesis? Bibelns Genesis känner vi till. Ormen frestar Eva, som plockar en frukt från ...

Av: Percival | 28 december, 2014
Essäer om litteratur & böcker

Helena Häger – Jorden är ett embryo inuti universums livmoder

Helena Häger, 20 år, från Kristinehamn, bor på Öland. Jag vill omfamna den impulsiva poesin men samtidigt dra paralleller till någonting större. Hitta metaforer och samband mellan olika ting. Ibland ...

Av: Helena Häger | 11 februari, 2013
Utopiska geografier

Lypsyl eller läppglans eller trutvalla

Efter en rejält saltad pastaövning skulle vi gå på Eva Dahlgren-konsert i Jönköping. Plötslig uppstod ett Lypsyl-behov. Pastan med tonfisk och räkor samt ruccola hade varit så smakrik och salt ...

Av: Per-Inge Planefors | 02 november, 2012
Gästkrönikör

En moralisk historia



Christine Keeler 1963Mandy Rice-Davies har avlidit sjuttio år gammal efter att länge ha kämpat mot cancern, meddelar BBC. Om omständigheterna hade varit annorlunda, påstår någon som kände henne, hade hon kunnat bli chef för ett ansett konstmuseum eller rent av premiärminister, hon hade skaffat sig djupa kunskaper i de flesta ämnen och var snabb i repliken. Men så blev det inte, för något som hände för femtio år sedan. Då var hon call-girl i London, hade möjligen en affär med Lord Astor (han förnekade den – ”hade ni väntat er något annat?” replikerade hon i rätten) och kompis med den mycket vackrare Christine Keeler som fick en hel regering på fall. Så härlåg det till:

Tidningstecknaren Martin Lamm hade en genial illustration på Dagens Nyheters ledarsida sommaren 1963. Den väldiga atlantångaren Britannia har fått stora sprickor i stäven sedan den körts på av en ynklig motorbåt med en kurvig donna vid ratten. Namnet på relingen avslöjar vad det handlar om: Keeler. I början av juni hade den brittiske försvarsministern John Profumo avgått sedan hans korta affär med Christine Keeler två år tidigare blivit känd. Samtidigt hade denna nittonåriga call-girl haft en annan kund, den ryske militärattachén Ivanov. Underrättelsetjänsten fick nys om säkerhetsrisken, Profumo grillades i underhuset, nekade ihärdigt men erkände sedan. Han avgick, och drog med sig Harold Macmillans konservativa regering i fallet.

Allmänhetens tilltro till politikerna fick sig en knäck, men kvällstidningarna frossade i denna redan passerade sexskandal som hölls vid liv genom åren. Så sent som 1989 spelade Ian McKellen Profumo i filmen “Scandal”, och för två år sedan gjorde Andrew Lloyd-Webber en inte särskilt framgångsrik musical på historien. I mars 2006 dog John Profumo, 91 år gammal.

De aktningsfulla runorna i engelsk press intresserade sig mindre för vad som hände när han sett Christine Keeler komma upp naken ur poolen hos Lord Astor, och mer för åren efter hans avgång. C.S. Lewis (som skrev mycket mer än Narnia) har delat in kärleken i Affection, Friendship, Eros och Charity. Profumos liv blev en perfekt tillämpning: förtrolighet och vänskap tack vare hustrun Valerie Hobson, strålande komedienne mot Alec Guiness i den gamla Ealing-filmen Sju hertigar. Hon stod honom bi också efter 1963.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Eros fick han kanske nog av genom sitt obetänksamma snedsteg som han ångrade varje dag under resten av livet. Men det ovanliga var att han under sina sista fyrtio år helt ägnade sig åt den kärlek som inte söker sitt, just åt caritas-verksamhet. Ett par dagar efter sin avgång knackade Profumo på dörren till Toynbee Hall i Londons East End, en anspråkslös inrättning för att hjälpa hemlösa, utslagna och alkoholister. Han började med att diska, gjorde sig sedan oumbärlig på kontoret, och blev så småningom chef, allt oavlönat - han hade visserligen rejält med pengar i ryggen sedan han sålt familjens försäkringsbolag. John Profumo vars aristokratiska släkt hade invandrat från Sardinien var född med silversked.

Christine Keeler  2013Han var skolljus i Harrow och briljant i Oxford, utmärkte sig i militärt under kriget, gjorde sedan snabb karriär som konservativ medlem från Stratford-on-Avon, särskilt den kvinnliga delen av valkretsen blev arg för att han tvangs ut i kylan, och förutspåddes bli näste utrikesminister. Premiärminister Harold Wilson som kanske hade dåligt samvete för hur hårt han farit fram 1963 såg till att Profumo tolv år senare fick en Order of the British Empire, för oegennyttiga insatser. Vilken slutsats kan man dra av John Profumos till nittionio procent moraliska liv? Att Sveriges avsuttna politiker, både nu och efter nyvalet, liksom statliga verksamhetschefer och industriledare med himmelshög pension och astronomisk bonus (nu senast jet-sättande chefer på SCA som gärna tar med hela familjen på bolagets privatplan) gärna får följa hans exempel - minus Christine Keeler.

Vartill kan fogas att två stolar av danska formgivare mer än några andra blivit världskända på grund av dem som suttit på dem. En stol av Hans J. Wegner som fanns i CBS-studion när Nixon och Kennedy gick in i en slutduell inför presidentvalet 1960 kom att helt enkelt kallas ”The Chair”. Och så den eleganta stol av Arne Jacobsen som har modellbeteckningen 3107 och som kanske var inspirerad av det amerikanska designparet Ray and Charles Eames. 1963 tog Lewis Morley ett foto på en aningen svårmodig Christine Keeler bara klädd i den stolen, inget annat. Man förfulade den genom att skära ut ett hål i ryggen för att slippa copyright-problem. Inte desto mindre har stolen hamnat på Victoria and Albert Museum. Och Christine Keeler lever än, sjuttiotvå år gammal.  Men alltså varken John Profumo, eller sedan några dagar Mandy Rice-Davies vars vänskap med Christine Keller blev kort - efter Profumo-skandalen talade de aldrig med varandra.

Ivo Holmqvist

 

Ur arkivet

view_module reorder

"Svensson klär av sig"

Valaffischer ockuperar torget i Stockholmsförorten som det här reportaget utspelar sig i. En del har ryckts ner, söndrats och slängts till marken av meningsmotståndare. Kvar hänger i alla fall Jan ...

Av: Klas Lundström | Reportage om politik & samhälle | 05 september, 2010

Konstmuseet Heide i Melbourne. Foto: Ivo Holmqvist

Konst i Melbourne

Det händer mycket på konstfronten i Melbourne, till glädje för de fyra miljoner som bor där. Under några intensiva dagar hann Ivo Holmqvist med en mängd utställningar. Här är hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 06 september, 2015

Fjodor Dostojevskij - spelaren och mannen, kärleken och rouletten

Hjulen snurrar tyst, nästan ljudlöst. Det rasslar enbart lite sordinerat. Kretongerna byter snabbt ägare. Det råder en högtidlig och förväntansfull tystnad i de vackra och överdådiga salongerna. Endast ett dämpat ...

Av: Crister Enander | Essäer om litteratur & böcker | 29 december, 2010

Blodets, Becketts och bokstävernas upplösning

Det är på sin plats, när nu detta är min andra essä om språklig upplösning och hur den på sätt och vis blir författarens fysiska upplösning, med en typ av ...

Av: Johan von Fritz | Essäer om litteratur & böcker | 04 maj, 2012

Håkan Roos Foto: Privat

Andersson, Pettersson, Lundström och min morfar.

Min morfar Jonas Olausson föddes i Järsta (Lantmäteriets namnform) i Marby år 1873. Efter militärtärtjänst och en kort karriär som extra konstapel i Stockholm kunde han sedan med farshjälp köpa ...

Av: Håkan Roos | Gästkrönikör | 13 september, 2015

Neorealism, lojalitet, svek och en enorm frihetskänsla

Neorealism, lojalitet, svek och en enorm frihetskänsla Ragnar di Marzo och Manusgruppens filmprojekt över generationsgränserna har resulterat i Kärringen därnere - en dramakomedi om möten och vänskap som trotsar alla hinder ...

Av: Guido Zeccola | Filmens porträtt | 12 oktober, 2006

Takarazuka. När teatern som institution säger mer än ord

Under 1980- och 90-talen verkade en genusinriktad japanforskning se en ökning. Den genusinriktade teoretikern Sheldon Garon menar att historiker med fokus på Japan kommit att intressera sig för genusperspektivet då ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 23 september, 2009

Arbetaren i maktens skuggor och dagrar

   Ernst Jünger och Carl Schmitt i roddbåt. Arbetaren i maktens skuggor och dagrar Ernst Jünger upplevde två världskrig, Wilhelm II-riket, Weimarrepubliken, Hitlerdiktaturen, det tudelade efterkristyskland och ett återförenat och formellt demokratiskt Tyskland ...

Av: Bo I. Cavefors | Litteraturens porträtt | 09 november, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.