Bildåtervinnaren

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka ...

Av: Marcus Sponthon | 10 mars, 2008
Allmänna reportage

Helen Schjerfbeck – Självporträttens mästarinna

Självporträtt har förekommit sedan antiken, men det var i samband med renässansen som de kom att utgöra en självständig genre. Självporträttet är en dialog mellan konstnären och den egna spegelbilden ...

Av: Lena Månsson | 18 mars, 2012
Konstens porträtt

Porträtt av fyra kraftfulla samekvinnor

En gemensam nämnare för de fyra samekvinnor som jag avbildar är att de är speciellt aktiva i samiska frågor eller har på annat sätt förtjänat att bli omnämnda. De varseblir ...

Av: Nina Michael | 24 oktober, 2013
Essäer om samhället

Foto Hugo Kuhlin

Paris (Strupen) av Hugo Kuhlin

Denna reseskildring skrevs av mig efter att jag och en vän hade besökt Paris tillsammans. Den skrevs för att jag kände för det och för att roa mig och min ...

Av: Hugo Kuhlin | 22 april, 2017
Utopiska geografier

Pop-expressionist på besök



popex.jpg
Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip.
Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007.

Pop-expressionist på besök.

- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet.

New York-baserade konstnärinnan Liz Markus ställer ut på Galleri Loyal i Stockholm under september månad och är en person besatt av måleri. Hennes stora dukar består dels av flytande, drömska, tunna färglager, som hinnor av skira mentala textiler, dels av porträtt av imaginära hippies: Skäggiga huvuden med solglasögon som flyter ut i mjuka men naggade kanter. Schematiskt upprepade i antal, men alla olika sinsemellan.
- Jag tycker inte nostalgi är rätt ord för att beskriva mina hippiebilder, förklarar Liz Markus strax före vernissaget i slutet av augusti.

- Det var i alla fall inte så jag närmade mig bilderna. Jag tror helt enkelt att många ser tillbaka på den eran just nu. Jag tror det har med Irakkriget att göra. Det handlar om att titta tillbaka på Vietnamkriget och se hur vi är i en liknande situation idag.
- När jag började med hippiebilderna bodde jag på landet och jobbade med spontana, impulsiva teckningar och målningar varje morgon. Plötsligt dök det upp ett hippiehuvud på pappret. Det kändes som om jag låstes fast vid det huvudet. Efter det blev det bara hippies ett tag. Först var de figurativa men de utvecklades till mer ikoniska och abstrakta figurer ganska snabbt.
- Jag började också vid samma tidpunkt använda opreparerade dukar, fortsätter Liz Markus. Det gjorde att färgen på ett mer suggestivt sätt sögs upp av duken. Det blev mjukare skiftningar och nya slags mönster. Slumpen tog över mer och mer. Jag tyckte det blev oerhört vackert.

Liz Markus måleri tar alltid avstamp i det färgstarka uttrycket, där formen och det visuella är det som omedelbart fascinerar, och den rationella förklaringen (hippies, Vietnam, et cetera) mer blir som garnityr på en redan välsmakande kaka. Hon är medveten om det och vill heller inte gå in alltför djupt på förklaringarna eller de möjliga tolkningarna.
- För mig handlar allt oftast om måleriet i sig. Som barn såg jag stora tavlor av de konstnärer jag kallar "the guys" - Pollock, de Kooning och de andra från den tiden - och detta påverkade mig. Deras tavlor fick mig att lämna det lilla livet och de små tankarna. Då förstod jag vilken transcenderande kraft måleri kan ha. Ja, vilken transcenderande kraft konst i allmänhet kan ha.
- Jag hade inga höga förväntningar i början, men nu har jag en egen ateljé och det är som att gå till mitt eget jobb. Det gjorde en stor skillnad mot tidigare, då jag målade hemma och hade ett jobb vid sidan av.
- Det är först under det senaste året som jag verkligen fått respons och som folk har börjat köpa mina tavlor, fortsätter 40-åriga Liz Markus. Det är oerhört roligt. Jag trodde från början att jag aldrig skulle kunna ställa ut eller sälja tavlor. Jag tänkte mer i banor som att man måste lida för konsten för att man skulle kunna göra intressanta målningar och så vidare. Precis som de gamla gubbarna.
- Jag ser konstmarknaden som något som vässar mig och håller mig skarp. Inte så att jag anpassar mig till vad någon vill ha utan helt enkelt för att jag har lovat mig själv att skapa en sammanhängande grupp tavlor till den eller den utställningen. Det får mig att gå djupare in i den process som just de målningarna handlar om.

Markus åsikt är att konsten är oerhört viktig i den tid vi lever i, just genom dess möjliga transcenderande effekt. För henne är det därför viktigt att vara substantiell men inte övertydlig då det gäller budskapet, om det nu ens finns något sådant. Men inte heller formen får ta över helt och hållet.
- Jag är intresserad av den där dynamiken mellan representation och abstraktion, förklarar hon. Det är vad jag tänker fortsätta utforska. Men jag planerar aldrig någonting. Själva målandet är en väldigt omedelbar process. Ibland kan jag ha en idé som jag försöker få fram på duken. Ibland lägger jag bara ett första lager färg och ser varthän målningen vill ta mig. Men om det inte fungerar kan jag aldrig tvinga fram det eller tvinga det vidare.
- Om jag har tur, så transcenderar målningen allt det som jag kanske trodde att jag ville uttrycka. Det är en slags magisk kvalitet i måleriet. Jag omfamnar verkligen själva slump-elementet i det hela. Jag läste nyligen en Pollock-biografi, där det framkom att han hävdade att slumpen inte finns. Det förvånade mig lite, för det skulle man ju verkligen kunna tro att han trodde.
- Konsten kan föra betraktaren till en högre sinnesstämning. Man kan få helt nya perspektiv på saker och ting. På många sätt handlar mina målningar om svar på politiska skeenden, men det är aldrig uppenbart. Jag tror inte det hade varit möjligt för mig att kommentera Irakkriget i mina bilder. Men det har gått tillräckligt lång tid sedan Vietnam. Det gör att man kan abstrahera det på ett helt annat sätt.

På många sätt tycks det som om amerikanskt måleri är på frammarsch igen, med konstnärer födda i slutet av 1960-talet (som Liz Markus) och framåt. Galleri Loyal i Stockholm har etablerat sig snabbt i Konstsverige och även internationellt genom att visa sant nyskapande amerikanskt måleri under de senaste åren (bland annat Wes Lang, som intervjuades i Tidningen Kulturen nr 19/2007). Tror Liz Markus att det är en "våg" eller "rörelse" det handlar om, eller rör det sig helt enkelt bara om att måleri är trendigt igen?
- Jag tror inte jag kan säga att saker och ting har förändrats så jättemycket de senaste fem-tio åren. Jag tror den stora återkomsten för amerikanskt måleri egentligen kom på 1980-talet. Folk tog risker och vågade vara storslagna. Hur irriterande och macho Julian Schnabel än kunde vara så kände jag alltid att det var på riktigt då man gick och såg en utställning av hans tavlor. Det var något stort på gång.
- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet. Jag vet att jag i alla fall kommer att försöka. Det är en utmaning som jag alltid kommer att ha med mig då jag målar. Jag blev inspirerad av abstrakta expressionister då jag började och av deras samhörighet med väldigt intellektuella konstteo­rier. Det är inte direkt en miljö som finns längre. De flesta jag känner som köper Art Forum gör det för att titta på annonserna!
- Men själv är jag ju ingen abstrakt expressionist, avslutar Liz Markus. Jag vet inte vad jag är riktigt. Jag är kanske en pop-expressionist?

Carl Abrahamsson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Skylden

 Innledning Nåtiden kretser om å være i bevegelse, det vil si at å flyte omkring er hva det hele er om. Karl Marx, som slettes ikke var en dumskalle, traff målet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 december, 2014

Gilsemans, 1642. Bildkälla: Wikimedia

Aotearoas kultur och litteratur

Maoriernas historia påbörjas på Aotearoa, någon gång för mer än 1000 år sedan. Dessförinnan fanns emellertid invånare av annat ursprung redan på plats sedan kanske ett par hundra år; en ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 07 juni, 2015

Vladimir Oravsky

Man skall glädjas åt det lilla

Vem hittade på talesättet "Man skall glädjas åt det lilla"? Troligen samma multimiljonär som själv badade i glädje, och hade hur mycket råd som helst att sprida även den numera ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 05 oktober, 2016

Carl Abrahamsson och verklighetens absurda teater

Såsom en vulkan är Carl Abrahamssons hjärna, full av brinnande ädelstenar. Alla dessa idéer och projekt gör honom till en mångsysslande artist. Men Carl är också en mycket kontroversiell person ...

Av: Guido Zeccola | Övriga porträtt | 16 september, 2010

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Penna och knytnäven. Om Amelie Posse

Det är en tvättäkta idyll, inte olikt ett litet hörn av Paradiset som dalat ner här på jorden. Det går inte att beskriva hennes uppväxt med bättre ord. De bor ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 16 december, 2012

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Fnitter på fullt allvar

En för den breda publiken inte helt okänd kvinnlig svensk litteraturforskare och författare överlade tillsammans med mig frågan huruvida det finns ett kvinnligt och ett manligt språk. Jag dristade mig ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 februari, 2015

Skattebefria kulturen

Jag röstar för att den svenska kulturen skattebefrias. Författare, skådespelare och musiker borde inte betala någon skatt alls på inkomst. Tänk dig själv. Vi har oregelbundna arbetstider in absurdum, våra ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 02 januari, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.