Veckan från hyllan. Vecka 40 - 2012

Veckans debatt handlade om Tintin. En mycket upprörd och ganska enig allmän opinion krävde – och kräver fortfarande – att Tintin-böckerna ska lämnas i fred. Argumenten är starkt övertygande. Det handlar ...

Av: Gregor Flakierski | 29 september, 2012
Veckans titt i hyllan

Bretagne och Bohuslän i sekelskiftesmåleriet

Få kustlandskap har utövat en så stark dragningskraft på konstnärer som Bretagne och Bohuslän. Flera utställningar både i Frankrike och Sverige har de senaste åren visat att konstnärer av olika ...

Av: Eva-Karin Josefson | 28 juni, 2014
Essäer om konst

Goya. Häxor. Foto: Sparkit

Förföljelsen och dödandet av häxor och shamaner

Nina Michael om häxors trosföreställningar, svenska häxprocesser och dödsstraff.

Av: Nina Michael | 02 april, 2015
Kulturreportage

Barnmålaren Vera Nilsson

Att kvinnor i alla tider har mött motstånd i sin karriär är ett påstående som många kan hålla med om.1800-talets kvinnliga konstnärer togs inte på fullt allvar och betraktades i ...

Av: Lena Månsson | 30 augusti, 2011
Konstens porträtt

Pop-expressionist på besök



popex.jpg
Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip.
Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007.

Pop-expressionist på besök.

- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet.

New York-baserade konstnärinnan Liz Markus ställer ut på Galleri Loyal i Stockholm under september månad och är en person besatt av måleri. Hennes stora dukar består dels av flytande, drömska, tunna färglager, som hinnor av skira mentala textiler, dels av porträtt av imaginära hippies: Skäggiga huvuden med solglasögon som flyter ut i mjuka men naggade kanter. Schematiskt upprepade i antal, men alla olika sinsemellan.
- Jag tycker inte nostalgi är rätt ord för att beskriva mina hippiebilder, förklarar Liz Markus strax före vernissaget i slutet av augusti.

- Det var i alla fall inte så jag närmade mig bilderna. Jag tror helt enkelt att många ser tillbaka på den eran just nu. Jag tror det har med Irakkriget att göra. Det handlar om att titta tillbaka på Vietnamkriget och se hur vi är i en liknande situation idag.
- När jag började med hippiebilderna bodde jag på landet och jobbade med spontana, impulsiva teckningar och målningar varje morgon. Plötsligt dök det upp ett hippiehuvud på pappret. Det kändes som om jag låstes fast vid det huvudet. Efter det blev det bara hippies ett tag. Först var de figurativa men de utvecklades till mer ikoniska och abstrakta figurer ganska snabbt.
- Jag började också vid samma tidpunkt använda opreparerade dukar, fortsätter Liz Markus. Det gjorde att färgen på ett mer suggestivt sätt sögs upp av duken. Det blev mjukare skiftningar och nya slags mönster. Slumpen tog över mer och mer. Jag tyckte det blev oerhört vackert.

Liz Markus måleri tar alltid avstamp i det färgstarka uttrycket, där formen och det visuella är det som omedelbart fascinerar, och den rationella förklaringen (hippies, Vietnam, et cetera) mer blir som garnityr på en redan välsmakande kaka. Hon är medveten om det och vill heller inte gå in alltför djupt på förklaringarna eller de möjliga tolkningarna.
- För mig handlar allt oftast om måleriet i sig. Som barn såg jag stora tavlor av de konstnärer jag kallar "the guys" - Pollock, de Kooning och de andra från den tiden - och detta påverkade mig. Deras tavlor fick mig att lämna det lilla livet och de små tankarna. Då förstod jag vilken transcenderande kraft måleri kan ha. Ja, vilken transcenderande kraft konst i allmänhet kan ha.
- Jag hade inga höga förväntningar i början, men nu har jag en egen ateljé och det är som att gå till mitt eget jobb. Det gjorde en stor skillnad mot tidigare, då jag målade hemma och hade ett jobb vid sidan av.
- Det är först under det senaste året som jag verkligen fått respons och som folk har börjat köpa mina tavlor, fortsätter 40-åriga Liz Markus. Det är oerhört roligt. Jag trodde från början att jag aldrig skulle kunna ställa ut eller sälja tavlor. Jag tänkte mer i banor som att man måste lida för konsten för att man skulle kunna göra intressanta målningar och så vidare. Precis som de gamla gubbarna.
- Jag ser konstmarknaden som något som vässar mig och håller mig skarp. Inte så att jag anpassar mig till vad någon vill ha utan helt enkelt för att jag har lovat mig själv att skapa en sammanhängande grupp tavlor till den eller den utställningen. Det får mig att gå djupare in i den process som just de målningarna handlar om.

Markus åsikt är att konsten är oerhört viktig i den tid vi lever i, just genom dess möjliga transcenderande effekt. För henne är det därför viktigt att vara substantiell men inte övertydlig då det gäller budskapet, om det nu ens finns något sådant. Men inte heller formen får ta över helt och hållet.
- Jag är intresserad av den där dynamiken mellan representation och abstraktion, förklarar hon. Det är vad jag tänker fortsätta utforska. Men jag planerar aldrig någonting. Själva målandet är en väldigt omedelbar process. Ibland kan jag ha en idé som jag försöker få fram på duken. Ibland lägger jag bara ett första lager färg och ser varthän målningen vill ta mig. Men om det inte fungerar kan jag aldrig tvinga fram det eller tvinga det vidare.
- Om jag har tur, så transcenderar målningen allt det som jag kanske trodde att jag ville uttrycka. Det är en slags magisk kvalitet i måleriet. Jag omfamnar verkligen själva slump-elementet i det hela. Jag läste nyligen en Pollock-biografi, där det framkom att han hävdade att slumpen inte finns. Det förvånade mig lite, för det skulle man ju verkligen kunna tro att han trodde.
- Konsten kan föra betraktaren till en högre sinnesstämning. Man kan få helt nya perspektiv på saker och ting. På många sätt handlar mina målningar om svar på politiska skeenden, men det är aldrig uppenbart. Jag tror inte det hade varit möjligt för mig att kommentera Irakkriget i mina bilder. Men det har gått tillräckligt lång tid sedan Vietnam. Det gör att man kan abstrahera det på ett helt annat sätt.

På många sätt tycks det som om amerikanskt måleri är på frammarsch igen, med konstnärer födda i slutet av 1960-talet (som Liz Markus) och framåt. Galleri Loyal i Stockholm har etablerat sig snabbt i Konstsverige och även internationellt genom att visa sant nyskapande amerikanskt måleri under de senaste åren (bland annat Wes Lang, som intervjuades i Tidningen Kulturen nr 19/2007). Tror Liz Markus att det är en "våg" eller "rörelse" det handlar om, eller rör det sig helt enkelt bara om att måleri är trendigt igen?
- Jag tror inte jag kan säga att saker och ting har förändrats så jättemycket de senaste fem-tio åren. Jag tror den stora återkomsten för amerikanskt måleri egentligen kom på 1980-talet. Folk tog risker och vågade vara storslagna. Hur irriterande och macho Julian Schnabel än kunde vara så kände jag alltid att det var på riktigt då man gick och såg en utställning av hans tavlor. Det var något stort på gång.
- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet. Jag vet att jag i alla fall kommer att försöka. Det är en utmaning som jag alltid kommer att ha med mig då jag målar. Jag blev inspirerad av abstrakta expressionister då jag började och av deras samhörighet med väldigt intellektuella konstteo­rier. Det är inte direkt en miljö som finns längre. De flesta jag känner som köper Art Forum gör det för att titta på annonserna!
- Men själv är jag ju ingen abstrakt expressionist, avslutar Liz Markus. Jag vet inte vad jag är riktigt. Jag är kanske en pop-expressionist?

Carl Abrahamsson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Jörn Donner Foto Bengt Oberger ccbysa4.0

Jörn Donner och Suomi Finland

Den 84-årige Jörn Donner är återigen ett samtalsämne för dagen. Den här gången med anledning av sin senaste bok ”Suomi Finland”, som recensenterna kallar en smädesskrift skriven med anledning av att ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 17 januari, 2017

Ingrid Bergman - frontfigur under  Cannesfestivalens 68:e upplaga.

68:e filmfestivalen i Cannes bjöd på franska framgångsvindar

Det blev filmen Dheepan av regissören Jacques Audiard som fick Guldpalmen i Cannes. För övrigt bjöd festivalen på starka, franska framgångsvindar.

Av: Lena Andersson | Essäer om film | 08 juni, 2015

Skulptur Jardin d'Email, Jean Dubuffet i KMM Sculpturepark/Nederländerna

Att se det obemärkta

Att måla som ett barn och behålla integriteten. Att hitta sitt eget språk i allt virrvarr av efterapningar. Att söka vidare efter det som är äkta och att finna det ...

Av: Bo Bjelvehammar | Essäer om konst | 06 mars, 2015

Vuxen mot min vilja

En bieffekt av den underbara erfarenheten av att vara förälder är att man tvingas vara så förbaskat vuxen. Man måste lyssna till sin egen tjatröst: Klä på dig nu, borsta ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 26 februari, 2013

Hur olika utställningars kemi samverkar i utställningsrummet

– intervju med Jan-Erik Lundström på Bildmuseet i Umeå TEMA VÄSTERBOTTEN Ur Joachim Schmids utställning Fotografier 1982 – 2007. Utsikten är global från Bildmuseet på Gammlia i Umeå. Fokus riktas mot det mest ...

Av: Niels Hebert | Essäer om konst | 10 februari, 2008

Melania Mazzucco. Foto: Gian-Luca Rossetti

När socialforskning blir fiktion

Melania Gaia Mazzucco är en känd författarinna från Italien, med många läsare. Melania nöjer sig inte med att skriva romaner som alltid har anknytningar till den sociala verkligheten, utan ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 09 oktober, 2015

Boxaren och soldaten Joe Louis fyller 100 år

Han föddes den 13 maj 1914 som Joseph Louis Barrow. Skrönan har det till att när han skulle skriva under ett matchkontrakt var hans handstil så barnslig och bokstäverna så ...

Av: Gregor Flakierski | Övriga porträtt | 13 Maj, 2014

Ordet kommer som våren

Jag är av samma skrot och korn som alla andra, så vi behöver inte blygt se ner i backen eller slå fina titlar i huvudet på varandra. Låt oss istället ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts