Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | 13 april, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid

Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som ...

Av: Lena Månsson | 26 februari, 2017
Essäer om religionen

En kryddställ för tysk turism

Från ungefär mitten av 1800-talet var förbindelserna Tyskland–Sverige täta och mycket djupgående. Detta framkom inte minst av den stora utställningen om Tyskland och Skandinavien som visades på Nationalmuseum på 1990-talet ...

Av: Björn Gustavsson | 11 augusti, 2014
Gästkrönikör

Den relativa maktens århundrade

Det 21:a århundradet kommer inte att bli det nya amerikanska århundradet som de nykonservativa förutspådde i slutet av 1990-talet. Kommer det i stället att bli det antiamerikanska seklet som den ...

Av: Pierre Hassner | 20 november, 2013
Essäer om samhället

Pop-expressionist på besök



popex.jpg
Liz Markus – What we are we’re going to wail with on this whole trip.
Galleri Loyal, Stockholm,t o m den 29 september 2007.

Pop-expressionist på besök.

- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet.

New York-baserade konstnärinnan Liz Markus ställer ut på Galleri Loyal i Stockholm under september månad och är en person besatt av måleri. Hennes stora dukar består dels av flytande, drömska, tunna färglager, som hinnor av skira mentala textiler, dels av porträtt av imaginära hippies: Skäggiga huvuden med solglasögon som flyter ut i mjuka men naggade kanter. Schematiskt upprepade i antal, men alla olika sinsemellan.
- Jag tycker inte nostalgi är rätt ord för att beskriva mina hippiebilder, förklarar Liz Markus strax före vernissaget i slutet av augusti.

- Det var i alla fall inte så jag närmade mig bilderna. Jag tror helt enkelt att många ser tillbaka på den eran just nu. Jag tror det har med Irakkriget att göra. Det handlar om att titta tillbaka på Vietnamkriget och se hur vi är i en liknande situation idag.
- När jag började med hippiebilderna bodde jag på landet och jobbade med spontana, impulsiva teckningar och målningar varje morgon. Plötsligt dök det upp ett hippiehuvud på pappret. Det kändes som om jag låstes fast vid det huvudet. Efter det blev det bara hippies ett tag. Först var de figurativa men de utvecklades till mer ikoniska och abstrakta figurer ganska snabbt.
- Jag började också vid samma tidpunkt använda opreparerade dukar, fortsätter Liz Markus. Det gjorde att färgen på ett mer suggestivt sätt sögs upp av duken. Det blev mjukare skiftningar och nya slags mönster. Slumpen tog över mer och mer. Jag tyckte det blev oerhört vackert.

Liz Markus måleri tar alltid avstamp i det färgstarka uttrycket, där formen och det visuella är det som omedelbart fascinerar, och den rationella förklaringen (hippies, Vietnam, et cetera) mer blir som garnityr på en redan välsmakande kaka. Hon är medveten om det och vill heller inte gå in alltför djupt på förklaringarna eller de möjliga tolkningarna.
- För mig handlar allt oftast om måleriet i sig. Som barn såg jag stora tavlor av de konstnärer jag kallar "the guys" - Pollock, de Kooning och de andra från den tiden - och detta påverkade mig. Deras tavlor fick mig att lämna det lilla livet och de små tankarna. Då förstod jag vilken transcenderande kraft måleri kan ha. Ja, vilken transcenderande kraft konst i allmänhet kan ha.
- Jag hade inga höga förväntningar i början, men nu har jag en egen ateljé och det är som att gå till mitt eget jobb. Det gjorde en stor skillnad mot tidigare, då jag målade hemma och hade ett jobb vid sidan av.
- Det är först under det senaste året som jag verkligen fått respons och som folk har börjat köpa mina tavlor, fortsätter 40-åriga Liz Markus. Det är oerhört roligt. Jag trodde från början att jag aldrig skulle kunna ställa ut eller sälja tavlor. Jag tänkte mer i banor som att man måste lida för konsten för att man skulle kunna göra intressanta målningar och så vidare. Precis som de gamla gubbarna.
- Jag ser konstmarknaden som något som vässar mig och håller mig skarp. Inte så att jag anpassar mig till vad någon vill ha utan helt enkelt för att jag har lovat mig själv att skapa en sammanhängande grupp tavlor till den eller den utställningen. Det får mig att gå djupare in i den process som just de målningarna handlar om.

Markus åsikt är att konsten är oerhört viktig i den tid vi lever i, just genom dess möjliga transcenderande effekt. För henne är det därför viktigt att vara substantiell men inte övertydlig då det gäller budskapet, om det nu ens finns något sådant. Men inte heller formen får ta över helt och hållet.
- Jag är intresserad av den där dynamiken mellan representation och abstraktion, förklarar hon. Det är vad jag tänker fortsätta utforska. Men jag planerar aldrig någonting. Själva målandet är en väldigt omedelbar process. Ibland kan jag ha en idé som jag försöker få fram på duken. Ibland lägger jag bara ett första lager färg och ser varthän målningen vill ta mig. Men om det inte fungerar kan jag aldrig tvinga fram det eller tvinga det vidare.
- Om jag har tur, så transcenderar målningen allt det som jag kanske trodde att jag ville uttrycka. Det är en slags magisk kvalitet i måleriet. Jag omfamnar verkligen själva slump-elementet i det hela. Jag läste nyligen en Pollock-biografi, där det framkom att han hävdade att slumpen inte finns. Det förvånade mig lite, för det skulle man ju verkligen kunna tro att han trodde.
- Konsten kan föra betraktaren till en högre sinnesstämning. Man kan få helt nya perspektiv på saker och ting. På många sätt handlar mina målningar om svar på politiska skeenden, men det är aldrig uppenbart. Jag tror inte det hade varit möjligt för mig att kommentera Irakkriget i mina bilder. Men det har gått tillräckligt lång tid sedan Vietnam. Det gör att man kan abstrahera det på ett helt annat sätt.

På många sätt tycks det som om amerikanskt måleri är på frammarsch igen, med konstnärer födda i slutet av 1960-talet (som Liz Markus) och framåt. Galleri Loyal i Stockholm har etablerat sig snabbt i Konstsverige och även internationellt genom att visa sant nyskapande amerikanskt måleri under de senaste åren (bland annat Wes Lang, som intervjuades i Tidningen Kulturen nr 19/2007). Tror Liz Markus att det är en "våg" eller "rörelse" det handlar om, eller rör det sig helt enkelt bara om att måleri är trendigt igen?
- Jag tror inte jag kan säga att saker och ting har förändrats så jättemycket de senaste fem-tio åren. Jag tror den stora återkomsten för amerikanskt måleri egentligen kom på 1980-talet. Folk tog risker och vågade vara storslagna. Hur irriterande och macho Julian Schnabel än kunde vara så kände jag alltid att det var på riktigt då man gick och såg en utställning av hans tavlor. Det var något stort på gång.
- Jag hoppas att den kommer att komma tillbaka, den attityden av storslagenhet. Jag vet att jag i alla fall kommer att försöka. Det är en utmaning som jag alltid kommer att ha med mig då jag målar. Jag blev inspirerad av abstrakta expressionister då jag började och av deras samhörighet med väldigt intellektuella konstteo­rier. Det är inte direkt en miljö som finns längre. De flesta jag känner som köper Art Forum gör det för att titta på annonserna!
- Men själv är jag ju ingen abstrakt expressionist, avslutar Liz Markus. Jag vet inte vad jag är riktigt. Jag är kanske en pop-expressionist?

Carl Abrahamsson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd

I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 10 december, 2016

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Jacob Ullberger och Thomas Fagerholm spelar på Annorlunda Musikskola. Foto: Maria Ekström.

Jazz för vuxna

En vanlig tisdag i maj övar jazzensemblen Dixie I på låtarna de ska uppträda med på uppspelningen kommande vecka. Det här är den yngsta gruppen av Jacob Ullbergers jazzensembler på ...

Av: Maria Ekström | Musikens porträtt | 05 maj, 2016

Den skapande individen

Tankar om den skapande individen heter en bok av John Landquist från 1970. Landquist var professor i pedagogik och psykologi i Lund 1936-46, men det var snarast en parentes i ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | Övriga porträtt | 01 januari, 2015

Opplysningstidens konsepsjon om dannelse av et selv

Innledning Både R. Descartes (1596 – 1650) og I. Kant (1724 – 1804) regnes som opplysningstenkere. Kant skrev til og med et stridsskrift, som er kjent som Hva er opplysning? For ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.