Crister Enander om Birgitta Stenberg

Birgitta Stenberg fick ta emot ett av de största litterära pris en svensk författare kan få – näst efter Alfred Nobels vill säga – Selma Lagerlöfs litteraturpris. Och tidigare har ...

Av: Crister Enander | 23 augusti, 2014
Litteraturens porträtt

Veckan från hyllan Vecka 7. 2012

Statsminister Fredrik Reinfeldt vill att vi ska jobba till 75 år. Man ska kunna byta karriär under livet, och blir jobbet för tungt på gamla dar kan man alltid omskola ...

Av: Gregor Flakierski | 12 februari, 2012
Veckans titt i hyllan

Lost in translation: på jakt efter energiövergången

Nomina si nescis, perit et cognitio rerumCarolus Linnaeus Tillhör världen dem som stiger upp tidigt? Tisdagen den 23 april 2013, just när dagen gryr för somliga och natten tar slut för ...

Av: Marc Guerrien | 14 juni, 2013
Reportage om politik & samhälle

Fyra moderna japanska poeter

Den moderna japanska lyriken, ofta benämnd shintaishi, "de nya formernas poesi", har sin huvudsakliga upprinnelse i tre antologier med översatt västerländsk lyrik publicerade i Japan under Meiji-perioden (1868-1912). Den tidigaste ...

Av: Sven André | 07 juli, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Norden nalkas, välkommen oreda - om Ragnar Josephsons bok om Carl August Ehrensvärd



Nidbild av hur Muncken assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena. Från vänster Sofia Magdalena Gustav III och Adolf Fredrik Munck.Edle Einfalt und stille Grösse, på den slagkraftiga formeln sammanfattade den tyske konsthistoriken Johann Joachim Winckelmann sin syn på antiken. Han reste till Rom i flera vändor, första gången 1758, och snart följde andra resenärer från norr efter. Gustaf III drog till Italien 1783-84 samman med bland andra skulptören Sergel. Oscar Levertin skildrar i en av sina Rococonoveller majestätets besök i Lucca den gången. Då hade redan en annan svensk varit där nere tre år i rad, som framgår av titeln på en bok som kom 1786 och som trycks om många gånger sedan dess: Carl August Ehrensvärds Resa till Italien 1780, 1781, 1782. Det är en läsvärd skrift, full av originella intryck och infall, av en resenär som tagit intryck av Montesquieus klimatlära. Ett varmt klimat får folks blod att svalla, i ett kallt stelnar det och man blir trög
 
Ehrensvärd gillade Södern men blev beklämd när han nalkades sitt nordliga hemland. Orden i titeln ovan återfinns i början av hans bok, liksom förtydligandet ”när jag kom hem i Fäderneslandet mötte mig alla de vanskapligheter som är märke till oordning, åstadkomna av väderlek.” Hem för honom var bland annat godset Tosterup på Österlen (när det håller på att ta fyr, i HasseåTages film Äppelkriget, pinkar en jätte på det, så släcks elden behändigt). Samman med varvschefen af Chapman som nu mest är känd för vandrarhemsbåten vid kajen av Skeppsholmen i Stockholm såg han som överamiral till att Karlskrona byggdes ut till en modern örlogsstad. Ehrensvärd hann med mycket fast han bara blev femtiofem år gammal, han var född 1745 och dog 1800.
 
1786, samma år som Gustaf III instiftade Svenska Akademien, gav Ehrensvärd ut programskriften De fria konsters filosofi. Bland de sista böcker som den mycket produktive konsthistorikern Ragnar Josephson skrev var en biografi om honom. Den kom 1963 (Josephson dog tre år senare). I september kommer den i en nyutgåva på Atlantis, med ett förord av Lotta Lotass i Svenska Akademien – den ingår i Akademiens serie Minnesbiblioteket. Blänkaren i förlagets höstkatalog sammanfattar snyggt: ”Vi får möta en sträng klassicist som också var en burlesk karikatyrtecknare, en plikttrogen amiral som hatade krig och en mansgris som dyrkade sin hustru, allt skildrat med lärdom och psykologisk inlevelse”. Det låter ju både lovande och lockande.
 
Carl August Ehrensvärd mellan Italiens vinberg och Nordens granbackar  tecknad av Johan Tobias Sergel.Ragnar Josephson dog alltså 1966. Några få år dessförinnan såg jag honom i det konstmuseum han skapat på Finngatan i Professorsstadskvarteren i Lund, Arkiv för dekorativ konst (det som numera heter Skissernas museum). En annan legendarisk och lika lärd lundaprofessor, Carl Fehrman, föreläste vid det tillfället om Hjalmar Gullberg och Gauguins stora målning om den gule Kristus. På första bänkraden satta alla fina damer, så var det oftast när Fehrman höll offentliga föreläsningar, men också Ragnar Josephson och hans hustru Gabrielle. Hon var spröd och vacker, han var stor och tung och rörde sig långsamt. Hans uppdrivna ansiktsfärg, närmast åskblå, lät ana att han hade akut besvär med hjärtat.
 
Som den väl påläste gymnasist jag var den gången kände jag till en del av hans många böcker, framför allt den som handlade om hur Rom byggdes under renässans och barock  (min mor var latinlärare). Och vi hade hans pjäs Kanske en diktare på stringbokhyllan, om en försynt rockvaktmästare – på omslaget såg man honom i Gösta Ekman seniors gestalt. Det var ett teaterstycke som slog. När jag lite senare läste konsthistoria i Lund lärde jag mig mycket i hans stora bok om Barocken som ingick i Bonniers konsthistoriska serie, och hans Konstverkets födelse fascinerade mig liksom så många andra.
 
I den handlar ett kapitel om Thorvaldsens bekanta skulptur i Domkirken i Köpenhamn, den där Kristus iakttar en inbjudande hållning, som om han i samma stund säger Låten barnen komma till mig. Det tog många skisser och uppslag innan Thorvaldsen kom på hur Jesus skulle hålla sina armar. Josephson går genom det ena utkastet efter det andra tills hans når den skärningspunkt där Thorvaldsen plötsligt kommer på hur gestiken ska gestaltas: konstverkets födelse! Ragnar Josephson visade att ofärdiga skisser kunde vara väl så intressant som det färdiga konstverket, och han drog konsekvensen av det. Han började samla på sig sådant som annars låg kvar i ateljén och skräpade om de inte redan var slängt, de många olika utkasten till offentlig utsmyckning av skilda slag.
 
Carl August Ehrensvärds Gjör alla rättEtt var Carl Larssons Midvinterblot, väggmålningen som var avsedd för trapphallen i Nationalmuseum men som refuserades, ett annat var skulptören Christian Bobergs roliga förslag till ett nationalmonument (Tor Hedberg skrev en munter pjäs om saken som heter just Nationalmonumentet), med den slumrande Moder Svea med ett trött lejon och Karl XIIs stövel vid sina fötter, ett tredje var Bror Hjorts första utkast till ett Engelbrekt-monument, med upprorsmannens knutna näve trotsigt uppsträckt i luften. Gunnar Bråhammar såg sedan under sina många år som Arkivmuséets indentent till att samlingarna utökades med Sonia Delaunays flygplanspropeller, mängder av latin- och sydamerikansk konst, skisser till mexikanska muralmålningar av Orozco,  osv.
 
Sergels fantasi i två stora band är ett av Josephsons praktverk, liksom hans arkitekturhistoriska utredningar om Stockholm Slott. Till det han skrev sent i livet hör förutom boken om Carl August Ehrensvärd den om Sergel, Kjellgren, Bellman – mera anspråkslös i formatet men mycket intressant som allt annat hans skrev. För många år sedan skaffade jag hans Judiska dikter, en sympatisk samling, fast jag sedan dess låtit den gå vidare. Under några år kring 1950 var han chef för Dramaten vid Nybrokajen. Dit hade han tio år tidigare, medan nazisterna fortfarande var segerrika, sänt in pjäsen Farlig oskuld. Pauline Brunius som var teaterchef den gången fann för klokt att inte låta framföra stycket. Kanske var det undfallande, kanske var det klokt, kanske var det fegt, kanske förståeligt. Pjäsen har ett uttalat antinazistiskt budskap, och vändpunkten med El Alamein och Stalingrad låg ännu några år fram i tiden.
 
Ivo Holmqvist

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Ediths bilder

Fantasimänniskan Hjalmar Ekdahl i Henrik Ibsens pjäs Vildanden drömmer om stora projekt, alla de revolutionerande uppfinningar som han bär nästan färdiga i huvudet. De förverkligas förstås aldrig. Han är en ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 06 juli, 2014

Fanns det en Jesus? Jesus bakom myterna - i nio frågor och svar

Vad betyder egentligen Jesus? Jesus, Yeshua eller Yeshu på hebreiska och Ioshu på grekiska (Jesus är den försvenskade formen av grekiskan), var ursprungligen inget namn utan en titel. Den användes om ...

Av: Carl Ek | Kulturreportage | 25 november, 2013

25 Asad

 Shit Don't Stop. Jag vaknade med Tupacs stämma i huvudet och en känsla av att allt skulle lösa sig. Att jag till slut skulle få leva mitt liv i frihet ...

Av: Asad | Lund har allt utom vatten | 01 juni, 2012

Farväl till kärleken: Beckett om tid och lycka

I Samuel Becketts I väntan på Godot finner vi ett odödligt uttryck för vad man skulle kunna kalla en av livets kanske största paradoxer (eller aporier): Livet är kort – ...

Av: Carl Magnus Juliusson | Essäer om litteratur & böcker | 28 februari, 2013

Liljevalchs vårsalong 2012: ”Vem skulle ana…?”

Liljevalchs årliga jurybedömda utställning är i full gång. Vårsalongen drar till sig etablerade och aspirerande konstnärer runt om i landet och många är de som söker varje år. Till årets ...

Av: Yohanna Nordh | Essäer om konst | 04 februari, 2012

Michael Economou

Michael Economou.  Haiku-dikter från ny diktsamling

Poeten Michael Economou visar nya dikter i urval

Av: Michael Economou | Utopiska geografier | 24 Maj, 2017

Anders Österling. Armod

En dikt av Anders Österling . Dikten nedan kommer att tryckas i Knut Lindelöfs bok  Ett liv, en tid – Åren 1994–1973 genom kameraögat. Armod Dig, stora fattigdomens barn,dig binda inga band ...

Av: Anders Österling | Utopiska geografier | 01 mars, 2014

A Tree- rows in Brooklyn-1945

Gripande familjedrama och uppväxtskildring, om jakten på den amerikanska drömmen

Det växte ett träd i Brooklyn är en av de stora amerikanska klassikerna. När amerikanska soldater önskade böcker hemifrån låg Det växte ett träd i Brooklyn på topplistan - två upplagor trycktes upp för ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 10 augusti, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.