Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 22 juli, 2016
Gästkrönikör

Roskildefestivalen 2008

Spridda noteringar om läderbögar, barnafödande, danska politiker och Nick Caves femtioårskris. Mattias from Örebro! Where are you? Remember last year at Rosklide? I never got your last name. THIS IS YOUR SON: (En bild på en ...

Av: Adam Vilgot Persson | 16 juli, 2008
Essäer om musik

En dikt av Stevenson i översättning av Erik Carlquist

 Till R.L.Stevensons korrespondenter under hans tid på Samoa hörde skotten S.R.Crockett (1859-1914), som övergivit prästbanan för att bli romanförfattare. Denna dikt, tillägnad Stevensons landsman, är skriven i "Villa Vailima", Stevensons hem ...

Av: Robert Louis Stevenson | 24 april, 2013
Kulturreportage

Carlo Bosco - med makt över modet

 Foto: Annika Malmsten Han är en av Sveriges främsta modefotografer och har jobbat världen över. Nu har han stannat upp några år och startat School of Fashion Photography Stockholm ...

Av: Annika Malmsten | 25 november, 2008
Konstens porträtt

Michelle Paver. Advokaten som får ungdomar att lära sig forntida historia



Michelle PaverMichelle Paver är en engelsk författare som är mest känd för sina barnböcker. Hon har bland annat skrivit en fantasyserie som utspelar sig på stenåldern. Paver har också kommit ut med en ny serie som utspelar sig på bronsåldern som heter Bronsdolken. Den handlar om hedepojken Hylas, vars äventyr tar honom till forntida Egypten och forntida Kreta.

 Jag träffade Paver oför en intervju:

 När insåg du att du ville bli författare?

- Jag skrev min första berättelse när jag var fem år, men det var bara en kort en. Jag bestämde mig för att bli författare när jag studerade i Oxford på universitetet där. Jag studerade biokemi men jag ville hemskt gärna skriva. Jag trodde jag kunde skriva då, var väldigt arrogant och läste mycket böcker. Jag trodde det var lätt att skriva. Då skrev jag en berättelse på tre veckor och skickade in den till ett förlag och de skickade tillbaks den på en gång. Det var nog då jag insåg att det var detta jag ville hålla på med men att det var svårare än jag hade trott. Men det var först när jag fick mitt första kontrakt som jag räknar mig som en författare, först då ville jag kalla mig författare. Jag ville inte kalla mig författare innan dess. Då, när jag fick mitt första kontrakt jobbade jag som advokat och jag kommer ihåg när de ringde från förlaget; jag satt med en kopp kaffe vid mitt skrivbord på arbetet och jag blev så förvånad så att jag gjorde en stor armrörelse och välte ut kaffekoppen och spillde kaffe över hela arbetsbordet. Det var den bästa dagen i mitt liv. Jag var trettiosex och det var 16 år efter min första egna berättelse. Då hade jag varit advokat i fjorton år men velat bli författare en lång tid, säger Paver.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Bestämde du dig för att inrikta dig på barnböcker?

 - Jag hade egentligen aldrig bestämt mig för att skriva just barnböcker. I början skrev jag vuxna kärlekshistorier men när jag studerade i Oxford skrev jag en berättelse om en pojke och en varg, men då tyckte jag inte att den var tillräckligt bra. När jag hade varit författare ett tag så läste jag historien igen och jag kände att jag ville jobba mer med berättelsen men i och med att det handlade om en tolvårig pojke så tyckte jag att den riktade sig mer till barn och ungdomar. Jag tänkte aldrig att jag skulle skriva berättelsen för ungdomar utan historien kom först och sedan blev det så att den passade som ungdomsroman. På den tiden fanns det inte några böcker för barn om stenåldern så det var något nytt. Jag hade berättelsen för de kommande böckerna i huvudet redan då, svarar Paver.

 Hur lång tid tar det för dig att skriva en bok?

 - När jag skriver en bok tar det ganska exakt ett år. Jag har noterat det då jag är van från arbetet som advokat att räkna timmar. Det tar mig ganska exakt tusen timmar att skriva en bok, men då har jag inte räknat med research arbetet. När jag var på Medelhavsmuseet här i Stockholm träffade jag några ungdomar som berättade att de läst ut min bok- Bronsdolken - på en dag, då kom jag att tänka på de timmar jag lagt ner på skrivandet av boken och så tar det endast en dag att läsa ut den. Det är då jag känner att jag lyckats. Då jag lagt ner tid på boken så den blir enkel att läsa. Det är lite som att laga mat. Det tar lång tid att göra men man äter upp den snabbt.

Något jag har svårt att skriva om är den moderna världen. Det känns som att jag inte vet så mycket om den. Jag har tillbringat så mycket tid att skriva om Bronsåldern och Stenåldern. En thriller skulle jag nog absolut inte kunna skriva, eller en mordhistoria eller deckare. Jag vill det inte heller. Men å andra sidan så vet man inte som författare, för om man får en ide så kanske man inte kan hålla sig från att skriva den. Vad jag absolut inte kan skriva om är chicklitt, unga tjejer som shoppar och har pojkvänner. Jag har inte det minsta intresse av att skriva om det, säger Paver.

 Hur ser en arbetsdag ut för dig?

 - En arbetsdag för mig kan låta tråkig men jag sätter mig ner och skriver vid halv nio varje morgon. Jag bor i ett viktorianskt tvåvåningshus i London och på nedervåningen har jag mitt arbetsrum och jag försöker skriva fyra timmar varje morgon. Efter det går jag och handlar mat eller nåt annat jag behöver och så skriver jag två - tre timmar till. Det är inte alltid det blir så men på det sättet ser en bra arbetsdag ut. Ofta ringer min förläggare och ber mig göra något, som att ringa upp en annan förläggare och så går tid åt till det. Jag försöker att ha så lite störande kontakter när jag väl skriver. Har till exempel inte Internet och ingen telefon där jag arbetar, så jag har ingen e- mejl. Jag hade det när jag jobbade som advokat men inte nu längre. Min dator är femton år gammal så jag använder gamla floppydisks till den, svarar Paver.

 Tycker du att det är roligt att besöka Sverige?

 - Jag tycker det är fantastiskt att komma till Sverige, jag har varit här flera gånger tidigare. Jag reser alltid själv när jag gör research och jag är 53 år nu och jag tycker verkligen om Skandinavien. Det känns säkert, inte som att resa i Sydamerika eller mellanöstern. Allt sedan jag var mycket ung, så har jag tyckt om mitten av stenåldern och vikingarna och Oden är min favorit Gud. Mina lärare i skolan skämtade alltid om att jag ville resa norrut medan andra i klassen ville resa söderut. Jag har gjort mycket research i Sverige, bland annat åkte jag till Östersund och Storsjön för att hämta inspiration. Denna gången har jag varit i Stockholm fem dagar i sträck. Tidigare har jag bara rest igenom staden och kanske övernattat, men nu har jag hunnit med att gå till Medelhavsmuseet och Historiska museet vilket var väldigt intressant. Det känns som att vi engelsmän och svenskar är på samma våglängd. Så vi kommer bra överens, säger Paver.

 Vad har du för råd till unga människor som vill börja skriva?

 - Mitt råd till unga som vill börja skriva är att alltid ha med sig en liten skrivbok och en annan intill sängen. Då kan man alltid skriva ner idéer och funderingar både när man ska sova och på dagen. Och skriv ner idéer och funderingar på en gång medan de är färska i huvudet. Skriv om det du tycker om och inte som många säger vad du kan mycket om. När jag var tio så var jag uppfylld av skolan och det var det jag visste mest om, men det jag tyckte om var drakar och prinsessor. Ett annat råd är att skriva om det du har skrivit för ingen får det rätt första gången, inte ens Shakespeare. Jag skriver om mina böcker 30-40 gånger, det är därför det tar ett år att skriva en bok. Och så tror jag att det är bra att läsa mycket också, svarar Paver.

Jonas Lindman

Ur arkivet

view_module reorder

London här

Jordgubbar, fetaostcrème och valnötter! Det är vad jag sitter och äter på just nu, efter en dag med reflekterande och erfarenheter från denna stad. Kanske inte den mest självklara kombinationen ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 01 augusti, 2010

Analys av Kvasirmyten

1. Sammanfattning av innehållet i Kvasirmyten Enligt Snorres tolkning i Skaldskaparmál var mjöden en produkt av freden mellan asar och vaner. För att befästa freden spottade bägge parter i ett kar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 25 mars, 2012

Ljusets skugga. Del 1. Kroppens avsked

Den grekiske mästaren Parmenides påstår att alla former av tillblivelse och mångfald är illusion, och säger att Varats verklighet är oföränderlig, ofödd, sluten, evig, orubblig. Samma sak finner vi i ...

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 07 december, 2014

Platser i Norden som inspirerar ditt skrivande

Ett välkänt, och väl praktiserat, faktum är att få saker hjälper till att få din kreativitet att flöda likt ett riktigt ordentligt miljöombyte. De flesta vars hjärta slår för skapande ...

Av: Agnes Stenlund | Resereportage | 01 november, 2013

Konst och kraft

Intressena kolliderar, i Ödeshögs planarbete ses det sydöstra hörnet upp mot höglandet som en tyst zon. Å andra sidan norröver i kommunen jobbas för vindkraftverk. Ett antal verk finns redan ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 21 april, 2010

Ur omslaget av Vad hände när och var? : Historisk atlas

Vad hände när och var?

År 2000 höll jag ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Då mötte jag en tjugoettårig Kristoffer Lind, som var där med ett nystartat förlag, Lind & Co. Kristoffer och jag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 29 januari, 2016

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 26 januari, 2009

Jansoniterna - om en svensk utvandring Från Biskopskulla i Uppland till Bishop…

"Det är ett land likt himmelriket, det rymmer allt sant och gott och fritt, det är ett land för verksamhet, ett land där arbetaren får såväl vetebrödskaka som regenten" År 1846 ...

Av: Benny Holmberg | Resereportage | 06 januari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.