Ralph Waldo Emersons två filosofier

Vem läser Ralph Waldo Emerson idag i Sverige? De sista seriöse läsarna av honom var Ekelund och Geijerstam. Sedan har det varit tyst om den amerikanske filosofen. Ändå har han ...

Av: Bo Gustavsson | 10 november, 2013
Agora - filosofiska essäer

Benjamin 38

                   

Av: Håkan Eklund | 05 Maj, 2012
Kulturen strippar

Patti Smith, en äkta ikon. Foto Belinda Graham

De tillgängliga ikonerna

Temat för Bokmässan i Göteborg 2017 kommer att bli "Bildning". Årets tema på Bokmässan i Göteborg 2016 var "Yttrandefrihet". Men med ett rekordstort antal programpunkter – 4 190 stycken!  - kunde du i stort ...

Av: Belinda Graham | 28 september, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Lugn bara... Om jagidentiteter i Kristina Lugns verk

Den klaustrofobiska normaliteten som vi alla avkrävs och stundtals kvävs i kanske ändå med nödvändighet och milt tvång kan sägas äga rollen av avstampskliché och stabil utgångsfaktor och referenspunkt i ...

Av: Benny Holmberg | 22 september, 2010
Litteraturens porträtt

När man talar om trollen- Intervju med Johan Egerkrans



HellboyAtt oknytten har en renässans har nog inte undgått någon, både svenska författare och filmskapare har funnit nya intressanta vinklar att skapa nya historier om dessa oknytt. Ett trevligt initiativ är Johan Egerkrans bok om Nordiska väsen, där onytten får en lite moderniserad och snygg inramning.

Vid möts i Gamla Stan över en fika och Johan visar sig vara en trevlig, glad och avslappnad person. Han dricker sitt kaffe ur en svart mugg med Hellboy på. Vid kommentaren ”Hellboy” svarar han ”Ja, Mignola är husguden” med ett stort leende.

Vad var det som fick dig att inspireras till att göra den här boken ”Nordiska väsen”?

- Jag har jobbat med barnboksillustrationer och dataspel i flera år och under en lunch med min redaktör Maja kom vi in på att jag skulle göra något eget, vilket är något som hon hon och Marta, som också jobbar på förlaget som tillsammans med Maja, alltid har pushat på mig för att göra.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det hela började väl egentligen med ett inköp av Brian Frouds ”Faeries” 1998 som jag fullkomligt älskade och senare kom ”Spiderwick” som även den är väldigt vältecknad. Jag gillade loren, att faeries är baserad på folkloren – det är inte nödvändigt att hitta på något eget som i ”Arthur Spiderwick’s illustrated field guide” när det finns så mycket redan. Det var det jag gillade med Frouds ”Faeries”, att det är en art och faktabok, det är nice. Så att göra en om vår egna folktro kändes rätt.

Hur blev du intresserad av de olika väsen och deras myter?

- Nästa bok jag jobbar på kommer att handla om de nordiska gudarna. Jag har läst om dem sedan jag var liten, de är de stående husgudarna. Jag har alltid varit fascinerad av mytologi så det blev en del i att göra något själv. När jag blev tillfrågad om att göra något eget så kände jag inte fiction, det kan jag inte skriva. Jag kan skriva, jag vet att jag är bra på att skriva fakta, framställa det på ett bra sätt och så kan jag rita. Och folktron har inte framställts alls i Sverige, inte sedan Bauer. Så målet var en svensk ”Faeries”. Det var dessutom något som på grund av ”Trolljägaren” hade fått ett ökat intresse. Tiden var inne.

Trollen är ju tidigare än asatron, de fanns redan innan. Det är en urgammal religion som man ser i myterna och det har jag en stor respekt för. De ger en vettig förklaring till naturens nyckfullhet, av dualismen ”ge och ta”. Men det är inget jag tror på eller som man skall tro på även om det finns vissa som gör det. Det är heller inte något försök till ett inlägg i någon religiös debatt och jag hoppas att det heller inte ses som det. Det är folkhistoria, något som är relevant för alla.

Du nämnde tidigare att du var sur för att du inte hunnit teckna en skråkhöna, vilket annat väsen är favoritillustrationen?

- Det var ju flera väsen som jag aldrig hört talats om innan jag satt igång att läsa om dem, 10-15% kände jag inte till. Bysen är en av dessa till exempel. Mattramnen var okänd för mig, en stor fågel. Och jag gillar korpar, den är ju en stor monsterkorp! Jag har nyss fått tag på en bok om evolutionen från dinosaurier till fåglar och fjäderklädda dinosaurier är roliga. Så jag ville få till den som en sådan.

Mest nöjd är jag med min tomte, det var den första illustrationen som jag gjorde och den satte tonen. Det är därför som den är på omslaget också. Det är ingen vanlig tomte, ingen Jenny Nyström-tomte. Min tomte is the shit, Don’t fuck with him!

Jätten var svårast att sätta, det finns så många bilder av sådana.

När du gjorde dina illustrationer till boken, hade du fått några instruktioner då? Jag menar med tanke på att det nästan inte är något naket i dem, är det för att det är riktat mot barn?

- Nej,nej, jag hade fria händer. Det var mer bara att jag inte är intresserad av naket, don’t get me wrong. Skogsrået är inte någon storbystad hora, som hon oftast är avbildad. Jag ville presentera henne som en skogens drottning. Mer som Galadriel än som en naken slampa.

Älvorna var mer nakna först men blev mer påklädda senare. Det är väl det att så många har skildrat väsendena som avklädda hela tiden. På slutet av 1980-talet, början av 1990-talet fanns den där sagoserien med mjuka pärmar, i den kom det ut en som handlade om sägner. Illustrationerna i den är något av det gubbigaste jag har sett. Han missar inte ett tillfälle, det är en studie av muffar. Bauergrejen är inte heller bra, med nakna småflickor. ”Faeries” är bra, den skildrar nakenhet på ett oskyldigt, osexuellt sätt.

Jag har hållit mig till sägnerna, hur de skildrar utseendet på de olika väsena. Sedan så är målgruppen 10-12 år, så det påverkar väl lite också. Men mycket research visar att de hade kläder på sig och då ofta rika dräkter, hembygdens egna festdräkt, särskilt vättarna hade dem. Så mina vättars dräkter är baserade på olika folkdräkter, som jag har tweakat lite.

fundersamVilken teknik har du använt dig av när du har gjort illustrationerna?

-Jag gör alltid blyerstillustrationer som jag sedan färglägger i Photoshop med olika akvarelltexturer som jag har scannat in. Jag arbetar mycket med olika layers och retuscherar eller förvränger där det behövs. Jag tänkte först att jag skulle göra akvareller men jag slog bort den tanken. Jag är inte så bra på skuggtekniker i akvarell och det är enklare att göra sådana på datorn.

Jag jobbar så mycket med datorn så det blir oftast den som jag jobbar med men jag gör alltid blyertsförlagor som jag scannar in. Det ser bättre ut. Så ja, det är ett medvetet drag att jobba så här även om jag tycker att det är trist att det inte finns några akvareller nu efteråt, även om det finns original så är det ju blyertsskisser.Jag jobbade mycket med concept art från början men jag vill göra något som når köparen i slutändan, så därav bokillustrationer och böcker.

Det är trevligt att du har gjort en indelning av de olika väsendena.

-Det är svårt att göra det bra, många väsen är andar, naturandar av olika slag. Sedan finns det andar, riktiga andar.

Tomten anser vissa vara gårdens första ägare som har stannat kvar i anden. Det är därför som har struntar i de som äger gården nu utan bryr sig mera om hur den sköts och om djuren. Trollen ansåg man var de som bodde i högarna, alltså de som låg begravda där.

Sedan finns det de väsen som är människor som förvandlas. Om det blir en andra bok så vill jag nog ta med häxor i den kategorin. Väsen som har ihjäl folk som de som kallas vampyrer eller strigoi har funnits här också men i form av olika gastar. Det finns myter om mylingar som pattar ihjäl sin moder, alltså suger ur blodet genom bröstet tills de dör men där stoppade jag mig själv, det var lite för mycket. Samtidigt ville jag inte disneyfiera det hela heller utan återge dem som myterna beskriver.

Av alla dessa väsen, vilka finns det flest myter om?

- Trollen och skogsrået och spöken, som det än idag tros på. Det folk verkligen trodde på är varulvarna, vilket förvånade mig lite. Sedan är det ju så att vittrorna har flera olika roller i Norrland. De är lite av norrlandsväsens piffiga allkrydda. Där uppe finns bara vaniljglass medan här nere finns både chokladglass och lite allt möjligt.

Av alla dessa författare som har skrivit om folktron, vilken är den som inspirerat dig mest?

- Jag bad Ebbe Schön att skriva förordet men han var för sjuk. Han har gjort det till sitt livsverk att skriva dessa verk och är verkligen en stor inspirationskälla. Fast egentligen så föredrar jag Klintberg, men det kanske jag inte borde säga.

”Wärend och wirdarne” av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius var the original gangster, det var han som i mitten av 1800-talet fixade ett sammanhållet grepp på alla dessa myter och som man än idag utgår från. Så jag har tänkt lite ”förr i tiden” där bilderna utspelas, att kläderna skall spegla tiden runt tidigt 1800-tal. Då när man fortfarande hade en stark tro på alla dessa myter.

Recension av boken Nordiska väsen: http://tidningenkulturen.se/artiklar/litteratur/litteraturkritik/15713-litteratur-johan-egerkrans-nordiska-vaesen

 

Jessika Ahlström
foto: Alexander Sanchez

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Poesi som färd in i det underbara

Författaren och förläggaren Hesham Bahari har översatt den andra delen av poeten Adonis: Boken – platsens gårdag nu. Här publicerarar vi översättarens förord  Boken – platsens gårdag nu utkom på arabiska ...

Av: Hesham Bahari | Essäer om litteratur & böcker | 08 juni, 2014

Den svåra konsten att ha stund-fokus

Avlyssnat samtal på en buss i Stockholm en vanlig vardagseftermiddag: En flicka i 8-årsåldern sitter tillsammans med sin pappa.Hon pratar oavbrutet med pappan som hummar till svar samtidigt som han ...

Av: Marja Beckman | Gästkrönikör | 04 juni, 2009

Fokus Det sceniska rummet. Stadens teater

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Frida Sandström | Reportage om scenkonst | 18 januari, 2013

Edgar Varèse – en ljudets mästare och befriare

Vi upplever nu en tid när det ekonomiska tänkandet ramar in våra liv som ofta saknar meningsfullt innehåll. Konstens kraftkälla, som Varèse såg som en huvudrollsinnehavare, behövs mer än någonsin. Vem ...

Av: Percival | Musikens porträtt | 04 augusti, 2012

Ellen Thesleff foto Public Domain Wikipedia

Kulturkrönika, tidig vår 2016

Björn Gustavsson fortsätter att tycka. Nu om Ellen Thesleff med flera

Av: Björn Gustavsson | Björn Gustavsson | 28 mars, 2016

Jesper Nordström

Tre dikter av Jesper Nordström

Av: Jesper Nordström | Utopiska geografier | 06 november, 2016

Drottningen i Paris. Om Marie Godebska

Med stigande häpnad bekantade sig besökare på Musée d’Orsay i Paris för en tid sedan med en epok i Frankrikes musikliv, som sällan belysts på ett så inträngande sätt som ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 20 mars, 2014

Bruno K. Öijer: den svenska poesins Hermesgestalt

Ensam sittande i en halvtom bar på Sveavägen för många år sedan så händer följande: Dörren öppnas och in kommer en man klädd i sammetsröd manchesterkostym och en stor vid ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 04 april, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.