Tusen saker i prylflödena

Hur många prylar äger du? Minst tusen saker, svarar någon. Flera tusen tillbehör har somliga samlat på sig. Prylflödena hotar oss. Så började mina tankar kretsa på det relativt lugna ...

Av: Per-Inge Planefors | 04 februari, 2013
Gästkrönikör

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | 25 februari, 2010
Stefan Hammarén

Den döende dandyn (Dardel)

Den eviga dandyn

Dödssynden nummer ett var att vara tråkig. Nummer två att vara ful. Och den tredje, men inte minst allvarliga, var att vara osmakligt klädd. När Moderna Museet i Malmö med ...

Av: Susanna Kumlien | 16 februari, 2015
Essäer om samhället

Om wienerbrödets dag och andra orättvisor

Den 22 november är utnämnd till wienerbrödets dag. Därmed borde wienerbrödet nöja sig med sin placering i den svenska kalenderhistoriken, skulle man kunna tycka. Och det är också möjligt att det ...

Av: Vladimir Oravsky | 24 oktober, 2017
Gästkrönikör

Amanda Hellbergs ”Maja Grå” deckare – en skräckfylld framgångssaga i fyra delar



Starka varumärken - Camilla Läckberg och Amanda Hellberg Foto Belinda GrahamDet är inne med goth, skräck, övergivna hus och mystiska vita damer. Vill man vara ironisk kan man säga att detta har varit inne sedan Brontës och Wilkie Collins dagar (tänk t.ex. på Jane Eyre och The Woman in White), vill man vara sanningsenlig så kan man konstatera att det är kul när skräck- och deckarförfattare går tillbaks till rötterna av genren som de förvaltar, och Amanda Hellberg gör detta utmärkt.

Amanda Hellberg är svenskan som bor i Oxford, precis som sin huvudperson Maja Grå, och Hellberg har precis som Elizabeth George lyckats med konststycket att skriva lika brittiskt som britterna själva.

Maja Grå – en huvudperson med övernaturliga förmågor

Maja Grå såg dagens ljus i Styggelsen, som utspelade sig i Sverige, och som på ett positivt och originellt sätt var inspirerad av skräckklassikern Psycho. Dessutom rörde den sig mellan nutid och dåtid, något som sedan dess blivit Hellbergs signum: alla tider finns samtidigt och man vet aldrig när de döda kommer tillbaka och vill kontakta Maja Grå. Det vet hon inte själv heller, hon kan inte styra sina övernaturliga förmågor.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Döden på en blek häst är den första boken som utspelar sig i Oxford, Maja Grå försöker, liksom sin skapare Amanda Hellberg, att göra sig ett namn som barnboksillustratör. Även om deckar-och-skräckintrigen är bra så är det ingenting mot de mysrysningar man får när man läser om hur omsorgsfullt Maja Grå väljer papper i en välsorterad affär i Oxford. Realismen är på plats in i minsta detalj, och det är det som gör att det övernaturliga fungerar.

tistelblomman som pocketTistelblomman – en hemsökt utfärd till Skottland

Tistelblomman lämnar Maja Grå Oxford för att åka till Skottland.

Tistelblomman har kommit ut i två olika utföranden: föredrar du tistlar på en hed eller en skugga på grön tapet som påminner om ett duschdrapperi? Vad andas mest skräck? Associationerna går frånWuthering Heights till Psycho …

Man kan också konstatera att Amanda Hellberg har blivit större som författare mellan de två utgåvorna. Man brukar kunna se hur pass känd en författare är (eller hur starkt varumärket är) genom att mäta hur stort författarnamnet är skrivet gentemot titeln.

Tistelblomman är en av mina favoriter i sin genre (deckare och spökhistoria i ett) bland annat för den “återanvänder” en scen från den kusliga teaterversionen av The Woman in Black (inte den småmesiga Harry Potter film versionen) på ett sånt ruggigt och kreativt sätt! Lägg till detta de viktorianska vibbarna som går ända tillbaks till Wuthering Heights och The Moonstone … En ”back to the roots” deckare. För förr i tiden blandade man ofta in det övernaturliga i deckargenren. Det är bara att läsa Sherlock Holmes för att konstatera att i viktorianska deckare vimlar det av ”haunted houses”. Så även i Tistelblomman.

Snögloben – obehaglig och angelägen

Snögloben är Amanda Hellbergs obehagligaste deckare sedanStyggelsen – kanske för att Snögloben också handlar om barn som far illa. 1992 får vi följa hur en tolvårig pojke blir mördad. Hans sista tanke är att snögloben till lillebror Jack inte får går sönder.

Sedan blir det nutid, det lackar mot jul, men Maja Grå och hennes man Jack kan inte få upp någon vidare julstämning. Jack hatar julen för den påminner honom om att hans storebror blev mördad när han var ute och köpte en julklapp.

Jacks bror var dock inte det enda offret – två pojkar till blev mördade på samma sätt. Dessutom begick en fjärde pojke självmord.

snöglobenMaja Grå har återvänt till Oxford för en ny karriär – inte som barnboksillustratör utan som hjälpreda hos Oxford polisen. Steve King tror att hon kan hjälpa till att lösa svåra fall, eftersom hon är synsk, och eftersom döda ibland tar kontakt med henne.

Det finns bara ett problem. De döda är inte så lätta att kommunicera med. I en av bokens roligaste scener vänder sig Maja Grå till ett annat medium och klagar över att gengångaren – vem det nu är – bara skriver en massa obegripliga, svårtolkade dikter i hennes block – varför inte bara skriva vem som gjorde det och varför?

 Mördande poesi

Men poesin och Edgar Allen Poe visar sig vara nyckeln till att lösa både alla morden i det förgångna, och ett ”copy-cat-murder” i nutiden.

För i nutiden har en vuxen man mördats på sin bröllopsnatt på ett pampigt gods, Wytham Hall nära Oxford, och bruden är enda vittnet. Och hon kan inte komma ihåg något.

Hur är dagens mord länkat till de som hände för tjugo år sedan? Maja Grå konstaterar snabbt att för tjugo år sedan var den mördade mannen också en ung pojke. Alla döda pojkar har något gemensamt. Och samtidigt försvinner en ung pojke till, den mördade mannens styvson.

Som läsare drivs man in i berättelsen och vill verkligen att  Maja Grå ska få alla pusselbitar och märkliga dikter att falla på plats. Referenserna till Edgar Allan Poe gör bara att man tycker att det är ännu bättre – Amanda Hellberg kan sin viktorianska skräckhistoria och bygger vidare på den i nutid. Bättre än så här blir det inte idag.

 

Belinda Graham 

Ur arkivet

view_module reorder

Kunnskap

Innledning Ett av de begrep vi mennesker har og anvender, er begrepet om kunnskap. I alminnelighet skjelner en mellom ulike slags typer av kunnskap, så som teoretisk kunnskap, praktisk kunnskap og ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 18 augusti, 2014

Spegeln - bild av vår tid

  I tunnelbanefönstrets dunkel händer det att du möter någon annans blick i din egen medan din blick i de upplysta skyltfönstren återkastas av tomma dockögon. Den moderna storstadsmänniskan är i ...

Av: Else-Britt Kjellqvist | Essäer om litteratur & böcker | 24 januari, 2011

Karen Blixen eller livet som konstverk

Huset låg öde. Skymningen höll på att sänka sig sakta över Rungstedlund och taknockarna avtecknade sig som vassa siluetter mot den mörknande himlen. Det var tomt och ödsligt som om ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 05 februari, 2012

Shakuntala  är dotter till Vishvamitra och Menaka  och förekommer  i Mahabharata

Fyra hinduiska böner på svenska

Grekiska tragedier och komedier iscensätts då och då på svenska teatrar, men jag kan inte påminna mig att jag någonsin hört talas om att indiska sanskritskådespel satts upp hos oss ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 18 Maj, 2017

”Sag mir wo die blumen sind” Marlene Dietrich -en blå ängel i byxor

Den gravt alkoholiserade divan sängliggande sedan åratal, tungt drogad, nu åldrande i sitt förfall, en mager kvinnan som levde i självvald ensamhet fjättrad vid sängen, plågad av njursvikt med cirkulationsproblem ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om film | 28 Maj, 2012

Brott och straff 6 Brottets skada - straffets läkedom

Enligt kung Hammurabis lagar i den gammelbabylonska lagstiftningen från omkring 2250 f.Kr. gällde följande straffprinciper: Om någon förstör en annans öga, då skall man förstöra hans öga; om någon sönderslår ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 10 december, 2009

Litteraturen som politiskt redskap - Intervju med Susanna Alakoski

Det är många som blivit otroligt berörda av de två romaner – Svinalängorna och Håpas du trifs bra i fengelset – som Susanna Alakoski hittills hunnit skriva. Det är böcker ...

Av: Jessica Johansson | Litteraturens porträtt | 02 november, 2011

Kunskapens oro - Cartesius, Kristina och lärandet

TEMA BILDNING En illustration av Descartes från La description du corps humain Såvitt jag är rätt underrättad, kom Cartesius till Stockholm i slutet på 1640-talet. I förstone låtsades Cartesius att ...

Av: Boel Schenlær | Essäer om samhället | 07 april, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.