Gisela Nordell. Dikter

Gisela Nordell är född i Stockholm 1956. Hon arbetat inom folkmusiken sedan 1996, litterära visan. Hon finns att höra på cdn "Ferlin- I livets villervalla" 1999  och "Visor från gränderna" 2002, utgivet på Ljudmanufaktur.Hon har medverkat ...

Av: Gisela Nordell | 17 februari, 2014
Utopiska geografier

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | 12 september, 2008
Utopiska geografier

Stillbild ur filmen Meningen med livet (1983) av Monty Python

Såsfläckar på duken - frosseri på film och i konst

“And finally, monsieur, a wafer-thin mint.” Efter mycket trugande tar den extremt tjocka och proppmätta Mr. Creosote emot den tunna chokladbiten, men det blir droppen som får bägaren att rinna ...

Av: Mathias Jansson | 08 december, 2016
Essäer om konst

Å leve i forbindelsen. Del II

I filosofi er forståelse det basale Det er ikke alltid slik at jeg forstår det jeg selv har uttrykt, og når det er slik at jeg har vansker med å forstå ...

Av: Thor Olav Olsen | 29 oktober, 2012
Agora - filosofiska essäer

Nostalgi över en liberal vägröjare



Kampanjknappar för McGovern och hans båda vice presidentkandidater Eagleton och Shriver.Nyligen avled George McGovern (1922-2012). Han blev 90 år, men hur många svenskar minns honom annat än möjligen som den man som vid presidentvalet 1972 gick mot en brakförlust medan Richard Nixon inhöstade en jordskredsseger, som senare visade sig vara en pyrrhusseger.

Inbrottet i demokraternas kontor i Watergate var ett av Nixons ”dirty tricks” för att vinna valet. När det avslöjades hotades Nixon av ”impeachment” (ungefär: riksrätt) och Nixon tvingades avgå under förödmjukande former. Men då var skadan redan skedd. Vad hjälpte det att McGoverns anhängare gick omkring med T-shirts där det stod: ”Skyll inte på mig – jag röstade på McGovern”.

George McGovern – den liberale metodisten och idealisten, medaljerad som kallblodig pilot under det andra världsskriget – uppfattades av väljarna som alltför långt ute på vänsterkanten och anklagades i vanlig ordning för att vara socialist och kommunist, vilket för den vidskepliga högerkristna minoriteten i USA är detsamma som liberal.

Dessutom drabbades McGovern av en svår motgång när det visade sig att den man han valde som sin vice president kandidat, senatorn Thomas Eagleton, vårdats på sjukhus för mentala problem. Eagleton drog sig ur och George McGovern tvingades hitta en annan vice presidentkandidat. Hans val föll på chefen för den amerikanska Fredskåren, Sargent Shriver, ingift i Kennedy-klanen, men vi det laget var McGoverns valkampanj redan skadskjuten.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Därmed skulle man kunna tro att McGovern var borta ur amerikansk politik, men långt därifrån. I sin runa över McGovern påpekar David Browne i ”Rolling Stones” att McGovern tvärtom fick se sina farhågor besannas om Vietnamkriget, som han var den redan tidigt främste motståndaren till.

I det långa loppet hann opinionen i kapp McGovern som internt betydde mycket för att förändra och demokratisera det demokratiska partiet. Redan innan han ställde upp som presidenkandidat hade han fått sitt parti att ändra reglerna för partikonventet så att fler kvinnor och afro-amerikaner kunde medverka i beslutsprocessen.

Han var en vägröjare och banade tidigt vägen för valet av USAs förste afro-amerikanske president. Han såg i Bill Clinton, i Hillary Clinton samt i Barack Obama hur hans idéer inte längre var så motbjudande för det amerikanska folket.

Jag befann mig i USA under valkampanjen 1972. Med mig hem till Sverige hade jag massor med politiska kampanjknappar. När jag i dag tittar igenom denna samling, som ligger i en gammal låda, så finner jag att inte en enda knapp är för Nixon medan däremot ett hundratal är för McGovern och hans båda vicepresidentkandidater.

Jag var en ivrig McGovern-supporter, men insåg mycket snart att han inte hade en chans. Men han var nog ganska nöjd med utvecklingen när han gick bort skulle jag kunna tänka mig. Han kunde säga sig att hans kampanjslogan 1972 ”Come Home America”, höll på att förverkligas i och med valet av Obama, men som ingen har kunnat undgå att se är det fortfarande segt. Och nu har George McGovern för gott glidit in i historiens dunkla annaler.
Som man säger på engelska: R.I.P.

 

Bertil Falk

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

The truth is not yet to be revealed

Det finns människor som berör mer andra. Människor som tatuerar in sig i ens minne. Och det fantastiska är att man kan möta de människorna var som helst, när som ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 03 februari, 2012

Three ladies in Cairo. Del IV. The high life

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 18 juli, 2014

Angående humaniora. En intervju med Svante Nordin

Vad är historia bra till? Det frågar sig Friedrich Nietzsche 1874 i essän ”Om historiens skada och nytta” (Otidsenliga betraktelser, del II). Nietzsche urskiljer tre grovt tillyxade sätt att betrakta ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Litteraturens porträtt | 02 februari, 2012

Jonathan Swift Verser för gatuförsäljerskor

Äpplen   Kom gubbs och tjejer, köp mina grejer: äpplen, första klass, plommon i stora lass, kom hit och känn för bara en spänn får du hundra, och skulle du undra och säga: för mycket har du rätt i det stycket ...

Av: Jonathan Swift | Kulturreportage | 06 december, 2013

Du är det vi inte säger.

En prosadikt av Guido Zeccola Du är hycklare, men så hycklare att när du dör kommer du att brinna i helvetet men ska du känna dig i Paradiset.

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 14 augusti, 2017

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Walking on Manchester

I Manchester regnar det alltid och vinden blåser oavbrutet, men britterna kallar det vänligt för “bris”. Det är en mörk och kaotisk stad, där det gamla olyckligt tränger sig med ...

Av: Nadia Scapoli | Resereportage | 23 januari, 2014

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.