Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Kenyanska motsättningar



Image Krisen som utlösts efter julhelgens val i helgen har många bottnar, men grundproblemet är av ekonomisk natur. Emellertid hotar detta att ta sig etniska och religiösa dimensioner som kan förvandla detta vanligtvis stabila östafrikanska land till en krutdurk.

Kenya har sedan självständigheten från Storbritannien 1963 uppfattats som ett av Afrikas stabilare länder. Alltmedan grannländer som Uganda, Somalia och Etiopien förfallit i krig och svältkatastrofer har Kenya, trots ett autokratiskt inrikespolitiskt klimat, bibehållit ett visst lugn och ett i regionen avundsvärt välstånd.

Efter det med all sannolikhet förfuskade valet under julhelgerna har emellertid våldet de senaste veckorna fått grepp även om detta afrikanska land. Hundratals människor har dött i oroligheterna, några på det mest bestialiska sätt, och hundratusentals är på flykt.

Våldsamheterna har tagit sig etniska uttryck, då de ställt två av de större folkgrupperna, Kikuyo mot Luo, mot varandra.

Det finns historiska skäl för detta. Den brittiska kolonialismen hade för vana att utnämna någon lokal folkgrupp till ”mer utvecklad”, och delvis inkorporera denna grupp i sin administration, på lägre poster givetvis, i syfte att göra ”den vite mannens börda” mindre ekonomiskt betungande.

Att läsa brevväxlingar mellan London och brittiska koloniala tjänstemän är upplysande. Kolonierna drevs som handelsbodar, och vad som intresserade Westminster var den slutgiltiga balansräkningen: gick kolonin med vinst eller inte. Annat var ointressant.

I Kenya föll det på Kikuyos lott att agera ombud för britterna, medan andra folkgrupper ställdes utanför de offentliga angelägenheterna. Vid självständigheten var det således Kikuyos som övertog den politiska makten, medan andra grupper ställdes utanför.

Det grundläggande problemet i dagens konflikt är emellertid ett helt annat. Kenya har under senare år varit en god adept i den internationella handelspolitiken, där man följt kraven från Bretton-Woodsinstitutionerna, liberaliserat utrikeshandeln och skurit ned på den offentliga sektorn. Som på så många andra håll har den ekonomiska liberaliseringen slagit sönder existerande sociala och ekonomiska strukturer på landsbygden och lett till att större städer översvämmats av arbetslösa unga män, av naturliga skäl frustrerade i sin oförmåga att försörja sig och hitta fotfäste i sin nya verklighet.

Scenariot i Kenya är förvisso annorlunda än det som byggde upp till folkmordet i Rwanda på 1990-talet, men just denna figur av internationella påtryckningar för strukturomvandlingar i ett bräckligt samhälle som sedan tar sig uttryck i etniska motsättningar med bottnar i det koloniala förflutna är kväljande likt grannlandets nutida historia.

Till detta kommer att Kenya reservationslöst ställt upp på västerlandets sida i den anglosaxiskt ledda kampen mot terrorismen, vilket är potentiellt kritiskt i ett land med en muslimsk kust och ett animistiskt och kristet inland. Risken är uppenbar att grannländernas religiösa konflikter spiller över även till Kenya och förstärker de etniska motsättningarna.

 Anders Forsberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.