I huvudet på Björn Gustavsson

I denna sommarkrönika: tre starka diktsamlingar plus en minst lika stark monografi om tyska nazisoldater. Sistnämnda fungerar som viktig påminnelse om ondska: det finns krafter som kan sammantagna kan förvandla ...

Av: Björn Gustavsson | 20 juni, 2014
Gästkrönikör

 LOVE dataprogram ur David Ahls bok BASIC Computer Games (1978)

Den tidiga datakonsten

LOVE fyra bokstäver för kärlek är popkonstnären Robert Indianas mest kända verk. Det skapades 1964 som ett julkort för Museum of Modern Art. På vykortet ser man de röda bokstäverna ...

Av: Mathias Jansson | 31 mars, 2016
Essäer om konst

Kalevipoeg, den estniska självkänsla

  Estland utgör ett litet språkområde, men har trots det ett alldeles eget, synnerligen märkligt epos. Det har sin grund i mycket gamla sånger och prosaberättelser. Diktverket heter Kalevipoeg, dvs Kalevsonen ...

Av: Birgitta Milits | 19 januari, 2011
Essäer om religionen

Vatikanen – en stat med ständiga skandaler

Katolska kyrkan växte långsamt fram när det som sedan skulle bli Sverige började kristnas på 800-talet och etablerades på allvar i och med att den förste kristne kungen Olof Skötkonung ...

Av: Christer Nilsson | 29 Maj, 2013
Essäer om religionen

Kenyanska motsättningar



Image Krisen som utlösts efter julhelgens val i helgen har många bottnar, men grundproblemet är av ekonomisk natur. Emellertid hotar detta att ta sig etniska och religiösa dimensioner som kan förvandla detta vanligtvis stabila östafrikanska land till en krutdurk.

Kenya har sedan självständigheten från Storbritannien 1963 uppfattats som ett av Afrikas stabilare länder. Alltmedan grannländer som Uganda, Somalia och Etiopien förfallit i krig och svältkatastrofer har Kenya, trots ett autokratiskt inrikespolitiskt klimat, bibehållit ett visst lugn och ett i regionen avundsvärt välstånd.

Efter det med all sannolikhet förfuskade valet under julhelgerna har emellertid våldet de senaste veckorna fått grepp även om detta afrikanska land. Hundratals människor har dött i oroligheterna, några på det mest bestialiska sätt, och hundratusentals är på flykt.

Våldsamheterna har tagit sig etniska uttryck, då de ställt två av de större folkgrupperna, Kikuyo mot Luo, mot varandra.

Det finns historiska skäl för detta. Den brittiska kolonialismen hade för vana att utnämna någon lokal folkgrupp till ”mer utvecklad”, och delvis inkorporera denna grupp i sin administration, på lägre poster givetvis, i syfte att göra ”den vite mannens börda” mindre ekonomiskt betungande.

Att läsa brevväxlingar mellan London och brittiska koloniala tjänstemän är upplysande. Kolonierna drevs som handelsbodar, och vad som intresserade Westminster var den slutgiltiga balansräkningen: gick kolonin med vinst eller inte. Annat var ointressant.

I Kenya föll det på Kikuyos lott att agera ombud för britterna, medan andra folkgrupper ställdes utanför de offentliga angelägenheterna. Vid självständigheten var det således Kikuyos som övertog den politiska makten, medan andra grupper ställdes utanför.

Det grundläggande problemet i dagens konflikt är emellertid ett helt annat. Kenya har under senare år varit en god adept i den internationella handelspolitiken, där man följt kraven från Bretton-Woodsinstitutionerna, liberaliserat utrikeshandeln och skurit ned på den offentliga sektorn. Som på så många andra håll har den ekonomiska liberaliseringen slagit sönder existerande sociala och ekonomiska strukturer på landsbygden och lett till att större städer översvämmats av arbetslösa unga män, av naturliga skäl frustrerade i sin oförmåga att försörja sig och hitta fotfäste i sin nya verklighet.

Scenariot i Kenya är förvisso annorlunda än det som byggde upp till folkmordet i Rwanda på 1990-talet, men just denna figur av internationella påtryckningar för strukturomvandlingar i ett bräckligt samhälle som sedan tar sig uttryck i etniska motsättningar med bottnar i det koloniala förflutna är kväljande likt grannlandets nutida historia.

Till detta kommer att Kenya reservationslöst ställt upp på västerlandets sida i den anglosaxiskt ledda kampen mot terrorismen, vilket är potentiellt kritiskt i ett land med en muslimsk kust och ett animistiskt och kristet inland. Risken är uppenbar att grannländernas religiösa konflikter spiller över även till Kenya och förstärker de etniska motsättningarna.

 Anders Forsberg

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Vem får uttrycka sig 2012?

Det pågår ett omfattande arbete på andra sidan sundet. Lokaler, Hotel och hyrbilar bokas. Röda mattan putsas, redo att rullas fram. Danmark tar över den europeiska unionens ordförandeklubba i januari 2012 ...

Av: Fredrik Rubin | Gästkrönikör | 22 november, 2011

Georg Brandes, en av Nordens ledande intellektuella under 1800-talets sista decennier

Det händer inte så ofta att en doktorsdisputation drar horder av besökare, inte bara släkt och vänner, utan personer ur de mest skilda läger. Så var dock fallet då Pil Dahlerup 1983 vid ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer | 14 Maj, 2014

Av det ni lämnar i ruiner ska jag bygga ett tempel

Det känns som att det svenska litteraturklimatet blir alltmer fientligt gentemot poesin. Att den litterära jordmånen dödar dess rötter. Att den inte längre tillåts växa. Den har blivit en fridlyst ...

Av: Tim Sterner | Gästkrönikör | 24 november, 2011

Där vår hjärna möter världsalltet – om Wassily Kandinsky

”Måleriets innehåll är måleri. Här behöver ingenting dechiffreras: Innehållet talar glädjefyllt till den för vilken varje form är levande, det vill säga innehållsrik.” Med de orden sammanfattade Wassily Kandinsky sin syn ...

Av: Thomas Notini | Konstens porträtt | 30 januari, 2013

DIKTER i AUGUSTI

nya dikter av Carsten Palmer Schale

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 08 augusti, 2017

Konungens ring

Fransmännen slår vakt om sina äventyrsförfattare. Victor Hugo räknas som en klassiker. Hans Samhällets olycksbarn läses också hos oss. Och den har blivit en jättesuccé som musikal. Men vem omhuldar ...

Av: Bertil Falk | Essäer om litteratur & böcker | 09 december, 2013

Nordiska musikdagarna

Karin Hellqvist, Anna Lindal och Lene Grenager spelar Bandroom 5 av Öyvind Torvund. Medverkade gjorde också Håkon Stene basgitarr och Anders Förisdal gitarr. Nordiska musikdagarna i Norrköping "Vafför ...

Av: Sophie Malmros | Kulturreportage | 18 september, 2007

Loserförfattarfabriken III

Ny sen årstid på loserförfattarfabriken. Den varma tredjedelslängre sommarén av få ord förbyttes till höstens meningslösa tystnad först. Loserförfattarna hade för det mesta glömt sin första iver att skriva enahanda ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 11 augusti, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.