Mahler mellan glädje och förtvivlan

Gustav Mahler Mats Myrstener om Gustav Mahler i den musikaliska Umeå. En mycket viktig person i mitt musikaliska Umeå där jag växte upp, var discjockeyn i Burmans musikaffär, Stanley. Stanley ...

Av: Mats Myrstener | 10 september, 2008
Essäer om musik

Kreativiteten och patriarkatet

“Ingen vettig människa kan undgå att lägga märke till professorns makt. Till honom hör makten och pengarna och inflytandet. Han är ägaren av tidningen, dess redaktör och under-redaktör. Han är ...

Av: Oliver Bowers | 24 Maj, 2014
Essäer om musik

Den kinesiska vägen till en konstnärlig kampfilm. Intervju med producenten Rui Li

Vid första ögonkastet verkar ”The Sword Identity” vara en ”vanlig” kinesisk kampkonstfilm, men i själva verket är den en högst poetisk kärlekshistoria. Filmen utspelar sig under tiden för Mingdynastin, en ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 14 december, 2011
Filmens porträtt

Tillhör inte psyket de humanistiska disciplinerna?

Vad är adekvat? Hjärna eller omgivning? Troligtvis en kombination av bådadera! För drygt tjugo år sedan började jag förstå att hjärnan var upphovet till allt vi kände och tänkte och att ...

Av: Jonas Lindman | 11 november, 2014
Gästkrönikör

Grafikens hus återuppstår



nya lokalen på Storgatan 15 i MariefredI mars månad 2014 brann Grafikens hus i Mariefred ner till grunden – till allas förtvivlan. Men nu är sorgen utbytt mot hopp om en nystart.

Nina Beckmann, vd för Grafikens Hus, berättade inlevande om hur de som arbetade där hade gått från dramatik (branden) till sorg (över förlusten av såväl lokal som konstverk) och kärlek (från alla de som ville hjälpa till att få igång verksamheten igen) för att till sist återfå hoppet (om ett framtida nytt hus). Flera aktörer har medverkat till att få igång verksamheten igen så som Gripsholms slott (där en utställning av Karl-Fredrik Reuterswärd är aktuell), Wanås i Skåne, Eskilstuna konstmuseum och Rammakarna i Stockholm.

Kampanjen ”ur askan” med donationer från såväl privatpersoner som företag har bidragit till att möjliggöra för verksamheten att flytta in på Storgatan 15. Lokalen är dock liten jämförelsevis med den förra och Nina räknar med att det tar ytterligare tre år innan den gamla lokalen återuppbyggs.

Hon välkomnade den samlade publiken och fortsatte med ett samtal med Helene Billgren, den första konstnären som ställer ut i den nya lokalen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Samtal med Helene Billgren

Nina frågade Helene hur det var att jobba med grafik.

Helene svarade att hon ”inte känt den grafiska pulsen innan, utan hållit på med teckning och målning” men erkände att ”jag blev sugen av att lära mig grafik av lokalen, människorna och Mariefred. Allt var ett plus”. 

Helene BillgrenHelene tyckte att verkstaden i Grafikernas hus (det gamla) såg ut som ett ”konstnärligt gym” med alla maskiner. Tillsammans med tryckarna Jenny Olsson och Cecilia Enberg blev det i alla fall tio foto-polymeer och tre screentryck som visas i utställningslokalen. Trots att Helene påstås sakna ”schack-tänkande” vilket man måste ha när man ska föreställa sig att svart förvandlas tryckt till blått till exempel, blev resultatet enastående.

Varje bild tycks vara en berättelse i sig, ofta med kvinnor avtecknade i halv- eller helfigur. Signaturen H kan man också finna lite här och var i form av ett staket, en ställning eller en stig… eller kanske är det tecken på ett ord utöver Helene som i Himmel eller Helvete? Ja, var och en kan söka efter det han eller hon vill i bilderna. En sak är säker: det finns varken räta linjer eller stängda rum i Helenes verk. Det är som i naturen och i konstnärinnans fantasivärld: oändligt.

Kom till den charmiga orten Mariefred, gärna med ångbåt från storstaden, och upptäck själva denna mångfacetterade konstnärinna. Fortsätt sedan till Grafiken hus andra utställningslokal på Gripsholms slott där Karl-Fredrik Reuterswärd ställer ut i de anrika rummen. På vägen dit rekommenderar jag stekt strömming vid kajen… än är inte sommaren slut.

Anne Edelstam, text och bilder

 

  

Ur arkivet

view_module reorder

Rebellerna förstör Syriens kultur

Ända sedan konflikten i Syrien bröt ut har jag pekat på wahhabismens inflytande i rebellrörelsen. I början var det få som lyssnade och många som tvivlade. Dessutom var och är ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 11 januari, 2014

Peter Handke. Foto Wikipedia

Liminalitet

En dag bet skrivklådan extra hårt och på ett frustrerande sätt. Jag visste att jag ville skriva, men hade inget att säga, så det blev tramsigt rim och obscena barnvisor ...

Av: Jesper Nordström | Litteraturens porträtt | 26 november, 2015

Mikroprosa av calle flognman

molnen tätnar talar med läpplös rörelse skiftande färger. sjunker.

Av: Calle Flognman | Utopiska geografier | 18 Maj, 2016

Tala med Johan Hammarström!

Med en dig hållen beskrivning av ett "revbensskåpet" (när de behövdes vid introduktioner,) sin ledsagare, åt vilken dikts pluggades in i hållbart formrymsbotten för den tunne, gjort efter den som ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 16 september, 2013

Det finns inte ett landskap som inte är dunkelt – Om Relationens filosofi…

Congrès des écrivains et artistes noirs, kongress för svarta författare och konstnärer, anordnas för första gången i Paris 1956 på initiativ av den senegalesiske publicisten Alioune Diop och hans panafrikanska ...

Av: Viola Bao | Essäer om litteratur & böcker | 06 augusti, 2012

Om Röda korsets arbetsförhållanden och språkförbistringen i Första världskrigets Ryssland

Kärt barn har många namn. Sankt Petersburg, Petrograd, Leningrad, och nu Sankt Petersburg igen… St. Petersburg är en vacker stad med breda gator, öppna platser. I skymningsljuset mot broarnas blånande ...

Av: Lilian O. Montmar | Essäer | 29 juli, 2014

Illustration av Hebriana Alainentalo.

Omoral och amoral och vidare – några reflektioner

Den i Sverige tidigare verksamme professorn i praktisk filosofi, Harald Ofstad, skrev för idag över 40 år sedan en mycket fascinerande och skrämmande bok med titeln: "Vårt förakt för svaghet"; ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 28 Maj, 2015

Sigrid Combüchen: romaner om samtiden kan bara bli en pastisch

– Det finns en sådan längtan efter att någon ska skriva den stora samtidsromanen, säger Sigrid Combüchen. De som längtar efter den är sällan medvetna om hur svårt det är att ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 29 september, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.