Självporträtt . Olja 1933

Bilden bortom tingen. Kasimir Malevitj och konstens vägval

”Det tycks mig som om Rafaels, Rubens, Rembrandts med fleras måleri för kritiken och för samhället inte har blivit något annat än en konkretion av otaliga ’ting’, som gör det ...

Av: Thomas Notini | 30 november, 2017
Konstens porträtt

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | 27 juni, 2013
Kulturreportage

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | 08 juni, 2014
Essäer

Svenska PEN kräver ett slut på den tysta diplomatin

Fredagen den 23 september var det på dagen tio år sedan Dawit Isaak och en rad andra eritreanska journalister fängslades i ett tillslag mot den oberoende journalistiken i landet. Tio ...

Av: Håkan Lindgren | 29 september, 2011
Kulturreportage

Allmänna reportage

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter Av Boel Schenlær Akt 2

Fotograf: Tomica Bajsic Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett glapp där rälsen går. Cellkorridorens ljus och ljud kan komma in där. Vid ena cellväggen finns en vägglatrin; ett stinkande hål i väggen. Den används aldrig, men skådespelarna förhåller sig till den. På väggen en handskriven lista med rätt information blandad med felaktig. Temperaturen i cellen, ljus-, ljud- och miljöförhållanden ändras ständigt.

Skådespelarna finns på scenen från början. Sex svenskar har just låsts in i en cell i ett svenskt fängelse. Celldörren har precis stängts mekaniskt. Under pjäsen passerar två, tre veckor. Deras fysiska lidande ska spelas verkligt och hudnära. Pjäsen är otäck och rolig. (Inte bara tragisk och komisk). Det otäcka och det roliga är lika viktiga. Titeln syftar, bland annat, på fotbollstermen; den sista korta stund i matchen när resultatet antingen kvarstår eller ändras.

Sommarföljetong. SLUTSEKUNDER Pjäs i tre akter av Boel Schenlær Akt 1

illustration: Tomica Bajzic Personer:
Georg
Suzanne
Raoul
Ginger
Julia
Sven
Två gengångare - 1 kvinna, 1 man
En röst  -  David, Suzannes förre man som dog i cellen

Scenbilden är densamma i de tre akterna. En cell i ett svenskt fängelse. Vid ena kortsidan en celldörr som öppnas mekaniskt. I golvet en tågräls. Vid celldörren blir det ett glapp där rälsen går. Cellkorridorens ljus och ljud kan komma in där. Vid ena cellväggen finns en vägglatrin; ett stinkande hål i väggen. Den används aldrig, men skådespelarna förhåller sig till den. På väggen en handskriven lista med rätt information blandad med felaktig. Temperaturen i cellen, ljus-, ljud- och miljöförhållanden ändras ständigt.

Titanics hjältar

altDe buro ej kaskar och vapenrock,
ej blänkande stål i hand,
men de dogo dock i en sluten flock
för sitt folk och sitt fädernesland.
Deras folk var bara en mänsklighet
deras land var bara en värld.
Deras yrke och namn är det ingen som vet.
Det var på Titanics färd
("Hjältarna" av Karl Asplund)

Första gången jag hörde namnet Titanic var när vi i folkskolan läste Karl Asplunds dikt "Hjältarna". Sedan dess har jag följt det som skrivits och forskats om fartyget. Dikten finns inte med i senare diktantologier när Asplund är representerad och kanske med all rätt. De tre männen i dikten dog inte för "sitt fädernesland", möjligen för "sitt folk" om man kan inskränka det till dem som befann sig i livbåten. Innehållet i dikten är följande:

Titanic har sjunkit och vänt upp sin "blanka, stålgrå buk" som "en sårad val". Livbåtarna ligger "som skal på havets oändliga duk". En av båtarna är överlastad och styrmannen säger: "Några måste lämna båten" Då reser sig tre män "från fjärde klass" och stiger "så lugnt över bord", en säker död till mötes i det nollgradiga vattnet.

"Stiga över bord" måste vår magister förklara för oss barn. Det var ohyggligt.

Vita Frun och andra gengångare

den vita frunVarje europeisk adelsfamilj med anseende verkar ha sitt eget slottsspöke. Överallt på slotten bultas, knackas och hånskrattas det. De äldsta spökhistorierna härstammar från 1100-talet, men tron på gengångare hade sin kulmen under 1600-talet. På vikingatiden var gengångare återuppstådda lik, påtagliga fysiska kroppar som kom upp ur graven för att hämnas någon oförrätt. De var alltid mycket farliga.

Även om likheter till andra kvinnliga vålnader ur den europeiska folktron finns, är Vita Frun ett fenomen, som främst uppstod i den högadliga kulturen vid tiden för motreformationen, när vidskepligheten tilltog och tron på uppenbarelser var stark. Vita Frun lär ha uppenbarat sig på många slott, även i Sverige och de som säger sig har sett henne nämner hennes typiska utseende. Förutom att hon är vitklädd är hon av blått blod, anmoder eller den sista i en adelssläkt och hon förutspår födelser och dödsfall. Men vem kan hon ha varit?

Habsburgarnas olyckskorpar

Stephans domkyrkaHabsburgarnas imperium, Österrike-Ungern, hade under sina glansdagar femtioen miljoner invånare som talade fjorton olika språk. Krönikan berättar att även kejsarinnan av Österrike råkade ut för andeväsen. I min dokumentärroman "Kärlek, vänskap och Rock n'roll" berättar jag om kejsarinnan Elisabeth, Sissi, den vackra lågadelsflickan, som hade växt upp på den bayerska landsbygden. Som sextonåring hade hon gift sig med den djupt förälskade tjugofyraårige kusinen Franz Joseph. Hon verkade ha tröttnat på honom ganska snart ändå, trots den kejserliga kärleken. Det förväntades av henne, en flicka, som inte visste mycket om livet vid det österrikiska hovet, att hon skulle hålla eget hov, när hon helst av allt ville springa runt på ängarna och plocka blommor. Man kan ju förstå att hon kände sig pressad. Han krävde ju att hon skulle stanna hemma i Wien hos honom och inte flacka runt i världen och bygga palats på Korfu till Homeros ära.  Sissi sägs nämligen ha varit förtjust i sagor, särskilt den om Odysseus, hjältekungen, som hade spolats iland på Korfu efter ett skeppsbrott.

Bildåtervinnaren

Image

Joachim Schmid har gjort konst av bortkastade bilder, reklam och vykort från världens alla hörn. Just nu pågår utställningen Photoworks 1982–2007 på Bildmuseet i Umeå. En utställning som vill väcka frågor om bildens betydelse. 

Joachim Schmids utställning är en överblick på närmare 25 års konstproduktion. Den visades upp för första gången på Tang Teaching Museum i New York för drygt ett år sedan och har därefter turnerat världen runt. Nu har turen kommit till Bildmuseet i Umeå. Schmids konstnärskap har haft en konsekvent fokus på något så allmängiltigt som vår gemensamma fotokultur. Parallellt har Schmid arbetat med den kommersiella reklambilden och populärkulturen.

Två svenskar och en spansk helgedom

Två svenskar
och en spansk helgedom

santiago_de_compostelaSantiago de Compostela i Spanien är en av de allra heligaste platserna i Europa. För där hade man på ett mirakulöst sätt omkring 818 upptäckt kvarlevorna efter Sankt Jakob. Dessutom visade sig benknotorna inte tillhöra aposteln Jakob som man först hade trott, utan en annan Jakob: självaste Jesu broder. (Det var inte kol-14-metoden man använde…) Det var en dyrbarare relik än alla flisorna av det Sanna korset sammantaget, eller någon av de Heliga spikarna.

Lustigt nog finner vi i historien två svenskar som var och en stått i ett nära förhållande till helgedomen, nämligen Röde Orm och den heliga Birgitta. Man kan förstås invända att Röde Orm är en fiktiv figur och därför inte alls bör räknas. På det skulle jag svara att hans skapare Frans G. Bengtsson var oerhört lärd och synnerligen väl bevandrad i vikingarnas historia. Hans romankaraktärer är så pass trovärdiga att de mycket väl skulle ha kunnat existera. Röde Orm är helt enkelt inte "gripen ur luften". Man skulle också kunna invända att Röde Orm var skåning och därmed inte svensk, Skåne tillföll ju Sverige först långt senare. På det svarar jag att "svenskheten" är nödvändig för att den här berättelsen ska bli logisk. Här får jag helt enkelt anpassa fakta en aning för en understryka huvudpoängen.

Prenumerant? Läs mer

Folkhögskola och sprängkraften

olands_folkhogskola_2Folkhögskolan
och sprängkraften

Det stora alvaret. Så kallas den trädlösa kalkstensplatå som utgör ungefär en fjärdedel av Ölands totala yta. Två kilometer därifrån ligger Ölands folkhögskola, en av Sveriges mötesplatser för ung nyskapande kultur.

Den öländska sommaren är känd för sitt kulturliv - till Öland vallfärdar konstnärer och författare från hela landet under sommarmånaderna, men på vintern är ön betydligt ensligare och folktommare. Även på våren och sommaren förundras människor över att något kan växa på alvaret. Men ändå blommar orkidéerna där i maj, många av dem unika i sitt slag. Vad är det som ger dem kraft att tränga upp ur den stäpplika marken?

Ur arkivet

view_module reorder

Ragnwei Axellie – Alla vita vingar blev svarta

Ragnwei Axellie, författare – debuterade 1979 med diktsamlingen ”Pappa älskade pappa”. ”Vuxenlös”, ”Närleken”, ”Livs-gammal”, ”Lägesrapport” och ”Vem bryr sig?” är andra uppmärksammade titlar ur hennes produktion. Återkommande teman i hennes ...

Av: Ragnwei Axellie | Utopiska geografier | 02 april, 2012

Vincent Lambert

Har svenska jurister nagot att lära av den franska tillämpningen av eutanasilagen?

Många fransmän håller andan när de hör Vincent Lambert omnämnas.. För åtta år sedan hamnade han i koma efter en trafikolycka. För tre år sedan inleddes kampen om hans fortsatta ...

Av: Eva-Karin Josefson | Gästkrönikör | 17 december, 2015

Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | Kulturreportage | 10 augusti, 2010

Världsontologin – en analysmodell för kulturförståelse

Vad som konstituerar och definierar en civilisations kultur och kulturliv, liksom frågan om det finns något som kan kallas nationell kultur, är föremål för ständig debatt. Inte sällan hör man ...

Av: Leif V Erixell | Agora - filosofiska essäer | 14 mars, 2013

Killers from Space (1954)

Lavalantula och jättespindlarnas återkomst

Jättestora spindlar var en skrämmande ingrediens i 1950-talets skräckfilmer. I Tarantula (1955) experimenterar man med radioaktiva isotoper som ska skapa jättedjur som ska lösa livsmedelsförsörjningen i framtiden. Försöken visar sig ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 10 april, 2016

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur

Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juli, 2016

Jan Stenis

Jan Stenis. Kejsarvalsens kärlek

Kejsarvalsens kärlek kan ses som en mental ädlings uppgörelse med ett obehagligt degenererat samhälle som, ekonomiskt sett, inte tillräckligt belönar studiebegåvning eller talang för finkulturella yttringar som poesi. Diktsamlingen utgör även ...

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 09 februari, 2017

Bjuden till hyresgästen

Tänk. Kul. Jag är bjuden på, men jag vet inte om det är kaffe, träff, eller inspektion. Hyresgästen i mitt gamla kontorsutrymme från fornstora dagar i Borgå, är ett farligt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 04 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.