Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Gudrun Sjödéns 40 inspirerande år



 I utställningslokalerna har man byggt upp en växthusinspirerad miljö fylld med musik och akvareller målade av textildesignern Gudrun Sjödén. Foto: Linnéa JohanssonÅr 1976 öppnade Gudrun Sjödén sin första butik i Stockholm. År 2016 firar företaget 40 år. Kulturföreningen Kulturen i Lund har påbörjat firandet med utställningen Gudrun Sjödén – 40 år av inspiration.

Gudrun Sjödéns textilier andas personlighet och liv. Ordet medioker tycks inte finnas i företagets vokabulär, för kläderna är konsekvent färgstarka och stormönstrade. Affärsidén bygger helt enkelt på att plaggen och textilierna ska vara funktionella, uttrycksfulla samt passa alla – oavsett kroppsform och ålder. Sjödén menar att hon skapar kläder som hon själv trivs i – ett ledord som ju faktiskt aldrig kan slå fel.

För att ta sig från entrén till Kulturens utställningslokaler kan du gå genom en liten trädgård. Mjukt gräs, några rader med odlingar och solstolar klädda med Gudrun Sjödéns tyger pryder trädgården. När Tidningen Kulturens utsända besöker utställningen är det högsommar och solen står högt på himlen. Utanför dörren till utställningen hänger Sjödéns egna tyger uppsträckta. Själva utställningen är uppdelad i två delar – ett rum för Inspiration och ett för Produktion. Den ljusa Inspirationslokalen har inretts med ett växthus och trädgårdsmöbler. På möblerna ligger akvareller målade av textildesignern själv, och papperslappar som omber besökarna att inte röra vid målningarna. Det får de små akvarellerna att kännas dyrbara, trots att de ser ut att vara spontana kladdpapper.

Väggen i rummet täcks av sex porträtt på kvinnor vars liv har förändrats eller påverkats av Sjödéns design. Kvinnorna ser alla ut som den typiska Gudrun Sjödén-konsumenten; kulturtanten. Kulturtanten tillhör en grupp konsumenter som ofta glöms bort i modesystemets raska tempo. Kulturtanten är medelålders, ofta högutbildad och kulturintresserad. Supertrendiga plagg som kommer, klassas som otrendiga nästa säsong är inget för henne, hon söker sig istället till modiga plagg som går att bära under många år. Att handla Gudrun Sjödén passar därför kulturtanten alldeles utmärkt – det är nämligen inte vilken shopping som helst, utan en del av en hel livsstil.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

En hel vägg prydd av en hylla fylld med plagg som Sjödén skapat över sina verksamma år. Foto: Linnéa JohanssonTillbaka till utställningen. Opera strömmar ur en liten radio, och de knastriga tonerna blandas med ljudet från de korta dokumentärfilmer som spelas upp på en tv i ett hörn. Dokumentärerna speglar en stark kvinna som har ett finger med i varje produkt företaget Gudrun Sjödén skapar. Idag, 73 år gammal, är Sjödén lika delaktig i företagsprocesserna som hon varit sedan företagets start.

Att det är en närmare trettiogradig julimåndag med klarblå himmel hindrar inte besökare från att i en strid ström droppa in i utställningslokalerna. Det diskuteras ivrigt. Ojas och oh:as över de utstyrslar som visas upp. Smartphones plockas fram. Alla vill ha en bild på de 40 provdockor som står i en bokhylla vars höjd når upp till taket. Kanske delas bilderna sedan på Facebook eller Instagram – två sociala medier som Sjödén själv håller kära. Hon uppdaterar med jämna mellanrum den egna Facebooksidan Kulturtanten och Instagramkontot gudrunsjoden. Den som kikar in på något av medierna får följa med på fotograferingar till postorderkatalogerna, tjuvkika på mönsterskisser och beskåda förmiddagsfikor. Sjödén bjuder in sin kundkrets till mer än att köpa plaggen hon skapar, hon bjuder in till ett besök i hennes värld.

Gudrun Sjödéns design är känd för att vara stormönstrad och personlig. Foto: Linnéa JohanssonVad är det som får Sjödén att förundra så många människor? Utställningen på Kulturen har i allra högsta grad försökt besvara den frågan – och i lika hög grad lyckats. Man visar Sjödén och hennes företag från olika håll och kanter; dokumentärfilmerna visar Sjödén både pysslandes i sin skärgårdsstuga och som ledande chef i företagets högkvarter. Man visar företagets produkter och karaktär genom kläder från olika kollektioner och postorderkataloger från de 40 verksamma år som gått. Ett miljöquiz hänger på väggen, för att påvisa företagets miljöpolicy, och besökare kan läsa sig till hur arbetsprocessen på företaget går till. Föreningen Kulturen lyckas skapa en atmosfär som osar av den skaparglädje som så många sammankopplar med Gudrun Sjödén. Att gå runt i utställningen kräver ingenting mer än ett ivrigt sinne som vill inspireras och lära.

Min egen kärlekshistoria med Gudrun Sjödén började tidigt, långt innan jag kunde kalla mig kulturtant (som sagt något många av Gudrun Sjödéns kunder med stolthet kan titulera sig – men jag fortfarande idag får vänta ytterligare ett par år innan jag har erfarenhet nog att kunna göra). Jag fick min första Gudrun Sjödén-tröja när jag var fjorton år. En rymlig mörkblå, stickad tröja som jag hade jämt. Idag, sju år senare, har tröjan fortfarande en trogen plats i garderoben. Den passar mig precis lika bra nu som då, är precis lika mjuk och blå som när jag första gången packade upp den ur påsen den kom i på posten. Och precis det är vad företaget Gudrun Sjödén vill med sin design – att den ska vara hållbar och älskas under många år.

Ett hörn av utställningen är dedikerat till Gudrun Sjödéns postorderkataloger. Foto: Linnéa JohanssonEnligt företagets hemsida är plagg med tidlös design och god slitstyrka det bästa vi kan köpa för att värna om miljön. Kläderna från olika kollektioner ska dessutom gå att kombinera med varandra, och de ska finnas i storlekar som passar alla. Det inte heller bara bakom kläderna som ett hållbarhetstänk finns – även företagets trycksaker är noga genomtänka. Sedan 80-talet har man använt sig av klorfritt och obestruket papper, något man menar var en kamp på den tiden – men idag är en självklarhet för alltfler företag. På hemsidan finns också tips till kunderna på hur de kan handla alltmer miljövänligt. Hållbarhetstänket är med andra ord ett starkt genomgående tema i företaget, och undertecknad kan skriva under på att plaggen faktiskt håller var företaget lovar.

Företaget har över 40 år på nacken, och företagets huvudperson fler år än så. Går det att arbeta för alltid? En av dokumentärfilmerna ställer frågan till Sjödén: vad händer sen? Frågan möts av skratt. Sjödén menar att hon har duktiga medarbetare som kan styra företaget vidare. Hon har nog rätt, det finns många aspirerande kulturtanter där ute som med glädje skulle sätta sig vid rodret för Gudrun Sjödén.

 

Linnéa Johansson

 

Utställningen Gudrun Sjödén – 40 år av inspiration äger rum hos kulturföreningen Kulturen i Lund. Sista utställningsdatum är 15 mars 2015.

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.