Franz Werfel, fotograferad av Carl van Vechten, 1940. (Wikipedia)

Franz Werfels Die vierzig Tage des Musa Dagh.

Franz Werfels roman om folkmordet på armenierna och om hur en spillra av dem räddades undan tack vare ett franskt fartyg kom ut sent i november 1933, trots att hans ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 Maj, 2015
Essäer om litteratur & böcker

Salix caprea Kilmarock Foto Beng B CCBYSA3.0

Sälgen

Sälgen, salix caprea, är inte bara ett av våra vanligaste trädslag utan också helt avgörande för livet på våra breddgrader. En nästan osannolikt stor mängd olika livsformer är knutna till ...

Av: Johannes Söderqvist | 30 januari, 2017
Kulturreportage

Borgeby - ett tusenårigt drama

Strax norr om Lund, strategiskt beläget nere vid Lödde å ligger Borgeby slott, en inte så ofta uppmärksammad men inte desto mindre viktig plats i den skånska kulturhistorien. I över ...

Av: Sofie Nikolajsen Bjarup | 02 oktober, 2011
Kulturreportage

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | 16 juli, 2012
Agora - filosofiska essäer

Turismens historia och nutid



En iögonfallande paradox är att den moderna turismen, som är tänkt att erbjuda spirituell flykt och själslig klimatförändring, snarare bidrar till att den moderna människan hänger sig åt rekreation på miljöns bekostnad, påpekar artikelförfattaren. Foto Philippe Noret - AirTeamimagesDet förefaller som en iögonfallande paradox att den moderna turismen, som i grund och botten är tänkt att erbjuda en både spirituell flykt och själslig klimatförändring, i allt högre grad bidrar till att förändra jordens klimat till ett varmare, mer instabilt sådant, och därigenom frambringar en kontext inom vilken den moderna människan hänger sig åt rekreation på miljöns bekostnad. Men fundamentalt är turismens popularitet och utbredning ytterst förståelig och logisk; nyfikenheten och viljan att begripa, uppleva och erfara världen i en omfattning som inte är reducerad till hemstadens eller hembyns monotona vardagligheter existerar i varje människa, och är att betrakta som åtminstone delvis evolutionär.

Bevisen pekar på att turism existerade, tidigast dokumenterat, redan i det antika Egypten så långt tillbaka i tiden som 1500 före Kristus. Det var förstås i och med människans tämjning av naturen och övergången från primitiv jägar-samlarsamhälle till civiliserat (i alla fall delvis) jordbrukssamhälle som turism möjliggjordes; jordbruket erbjöd en större matproduktion som i kontrast till de föregångna erorna, där letandet efter föda upptog majoriteten av människors tid, gav människor chansen att i och med säkerställandet av sitt matbehov istället lägga ned mer tid på att utveckla kultur och kunskap. I antikens Egypten var det till exempel pyramiderna som lockade besökare som kom från mer avlägsna delar av landet eller rentav från omkringliggande riken. Under Romarriket cementerades turismens position som en konsekvens av romarnas utbygge av omfattande, fungerande vägnätverk.

Dessutom fungerade själva Romarriket, utöver att själv vara en attraktiv plats för resande, som en bro vars basstruktur underlättade allt från handel, transport och resande i hela regionen. Naturligtvis var det de mer priviligierade samhällsskiten som hade råd och möjlighet att bekosta någon typ av turistande. I medeltidens något statiska tidevarv ändrade turismen delvis såväl skepnad som syfte och antog formen av organiserade, religiöst betingade pilgrimsresor vars ändamål inte sällan utgjordes av andra intressen än själva resandet, som vid exempelvis korstågen. På 1500-, 1600-, och 1700-talet befäste bildningsresor sig som huvudformen i vilken turism utspelade sig, och turismens koppling till äventyrande och nyfikenheten om att utforska okända platser blev mycket tydlig.

 Turism existerade, tidigast dokumenterat, redan i det antika Egypten, så långt tillbaka i tiden som 1500 före Kristus. Foto Earle Harrison/WikipediaDen evolutionära aspekten av turism bottnar självklart i den pre-neolitiska människans obligation att ständigt resa och utforska för att överhuvudtaget ha en ideal plats att leva på, och kan bortom det även attribueras till den kunskapssökande människans intellekt som ständigt söker lärdom och nya platser. Således är denna rekreationsform helt i linje med den mänskliga naturen, och dess utveckling kan inte minst användas för att belysa människans evolution i hennes civilisationsprocess. Därutöver har turismen under det senaste århundradet erhållit en helt ny bemärkelse i sin definition: den har blivit, för många, ett medel genom vilken man flyr det industriella och post-industriella samhällets krav på att ständigt arbeta och producera, och istället förunna sig privilegiet att för några dagar undvika arbete och återhämta sina mentala och fysiska krafter. På det sättet har den tidigare stora kunskapsbaserade motiveringen att som turist resa till främmande destinationer gett vika till en allt mer förtydligad rekreations-dimension.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Turismen har, som en följd av samhällets modernisering, blivit en stor inkomstbringade sektor vars existens konstitueras av modern infrastruktur och bränsledrivna transportmedel. Allt från flygplan till bilar står i en stor grad till turismens tjänst, och den har förvandlats till en enorm inkomstproducerande industri som är nästintill helt beroende av fossila bränslen. Således har turism blivit en samling aktiviteter som tillfogar miljön en anmärkningsvärd skada både genom exploatering av mark och genom producerandet av stora mängder växthusgaser. Dessutom bidrar turismen inte sällan till de redan gigantiska ekonomiska klyftorna mellan de ofta rika besökande och de fattigare invånarna i turistlandet. Kan då turism göras hållbart ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt? Och i så fall på vilket sätt?

 Ekoturismen utgör en kontrast till den kommersiella turismen genom att prioritera bl.a. energisnåla aktiviteter och främja lärdom om andra kulturer, påpekar artikelförfattaren. Här Friendship Force besökare från Indonesien som träffar sin värdfamilj i Hartwell, Georgia, USA. Foto Friendship Force InternationalTurismen så som den för det mesta ser ut idag kantas av några huvudsakliga nackdelar. Förutom dess delaktighet i ohållbar växthusgasproducering leder den även till exploatering av naturresurser och kulturellt signifikanta landmärken och naturområden. Den fattigaste sektionen av befolkningen i länder med mycket turism missgynnas systematiskt i samband med turismens ibland ekonomiskt repressiva konsekvenser. Detta beror på att de ekonomiska och sociala skeenden som omgärdar turism i utvecklingsländer ofta är utformade efter de rika turisternas behov och sker således på den fattiga delen av befolkningens bekostnad. Det är följaktligen ofta så att den egna befolkningens behov ignoreras och underställs möjligheterna som följer den mer inkomstbringande turismen (exempel på detta kan vara utbyggnaden av lyxhotell för turister i en annars relativt fattig stad i ett u-land). Vidare är ett förlängande av diskussionen om den ekologiska aspekten av turism viktig för en mer korrekt helhetsbild; i och med turistandet utnyttjas naturresurser oproportionerligt och utan framförhållning för att generera vinster i säkerställandet av ekonomiska intressen (nedhuggning av skogar för upprättandet av andra attraktioner är ett exempel). Den kommersialiserade massturismen har, för att sammanfatta nackdelarna, på många håll tillfogat miljön skada och även lett till ökade ekonomiska orättvisor.

Vad kan då göras för att råda bot på dessa problem? Ett uttryck som representerar idén om en mer hållbar turism är ekoturism. Inom termen, som myntades på 1980-talet, ryms definitioner som är tänkta att ge en bild av hur en mer välgrundad och miljövänlig turism kan verkliggöras. Ekoturism innebär att resande utomlands fokuseras till mer orörda, primitiva områden för att reducera risken av en alltför hård påverkan på naturen och istället realisera en mer lätthanterlig och småskalig turism. Ekoturism inriktar sig på resor gjorda främst med syftet att främja lärdom om andra kulturer, finansiera stöd till ekologiskt bevarande, direkt understödjande av den lokala ekonomin och politiskt bistånd, och även gagnandet av mänskliga rättigheter genom en mer jämlik inställning till disponering av inkomsterna som genereras. Således utgör den en kontrast till den kommersiella turismen genom prioriteringen av energisnåla aktiviteter och medel och det mer omfattande involverandet av den fattiga lokalbefolkningen i industrin. Förespråkarna menar att ekoturism, för att säkerställa turismens hållbarhet, måste ersätta den nuvarande formen av turistande. Själva kärnan i hållbar turism består således av att göra informerandet om människans påverkan på naturen och vikten av ekologisk ansvarsfullhet till en fundamental aspekt av turismen. Om dessa förändringar implementeras kan turismen i framtiden ha en chans att överleva som en hållbar industri. Ett annat grundkrav är att förnybara, renare energikällor ersätter de nuvarande i själva transporten av turisterna från sina hemländer (eller hemstäder) till destinationen för turistandet.

Karwan Osmani

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

På spaning efter den oskuld som flytt

I vissa frågor tenderar vi att gå från oklarhet till oklarhet. Och när det onda pågått tillräckligt länge har vi förlorat all förmåga till äkthet i vare sig känsla eller ...

Av: Oliver Parland | Essäer | 28 november, 2010

Ikon

En krönika av fotografen och författaren Tarja Salmi-Jacobson

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Gästkrönikör | 25 februari, 2017

Clara Peeters - A still life with carp in a ceramic colander

Några tankar om pekböcker

Pekböcker riktar sig i övervägande del till barn. Små barn. De innehåller enkla bilder på exempelvis husdjur, så som katter och hundar, och så andra djur, så som kor och ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 31 december, 2015

Munch och Strindberg i Berlin

I fjol var det August Strindberg, nu pockar Edvard Munch på uppmärksamhet. Den enes död den andres födelse. I Sverige är Thielska galleriet först ut med en utställning: ”Munch! – ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer | 22 februari, 2013

Mathias Jansson. 3 Dikter

Mathias Jansson är poet och konstkritiker. Han har tidigare blivit publicerad i svenska och engelskspråkiga tidskrifter och antologier. som Presens, Populär Poesi, Maintenant 8: A Journal of Contemporary Dada och ...

Av: Mathias Jansson | Utopiska geografier | 04 augusti, 2014

Stefan Whilde

En 50-årings anteckningar (Del 3 av 4)

Världen larmar och står i, men jag – jag vill bara sitta under min korkek och lukta på blommorna. Eller som Långben så sakligt konstaterar i serietidningen Kalle Anka & ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 mars, 2017

Ingen rädder för vargen här…

”Who´s afraid of Virginia Woolf”, Mike Nichols filmatisering av Edward Albees pjäs som nyss visades på TV 2 är väl mest känd för att Elizabeth Taylor som Martha och Richard ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 16 september, 2017

Dags att omdefiniera Hilma af Klint

En retrospektiv utställning säger lika mycket om sin samtid som en nyproducerad. Urval är allt, och varje ny vernissage blir en politisk kommentar, om det så bara – vilket ofta ...

Av: Ida Thunström | Essäer om konst | 17 Maj, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.