Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | 13 april, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Hedendom - shamanism och paganism i vår tid

Svenskarna sägs ofta vara världens mest sekulariserade folk. Det talas om postkristna svenskar som lämnat kristen tradition bakom sig. Den sekulära och religionskritiska naturvetenskapliga världsbilden betonar empirin och förnuftet som ...

Av: Lena Månsson | 26 februari, 2017
Essäer om religionen

En kryddställ för tysk turism

Från ungefär mitten av 1800-talet var förbindelserna Tyskland–Sverige täta och mycket djupgående. Detta framkom inte minst av den stora utställningen om Tyskland och Skandinavien som visades på Nationalmuseum på 1990-talet ...

Av: Björn Gustavsson | 11 augusti, 2014
Gästkrönikör

Den relativa maktens århundrade

Det 21:a århundradet kommer inte att bli det nya amerikanska århundradet som de nykonservativa förutspådde i slutet av 1990-talet. Kommer det i stället att bli det antiamerikanska seklet som den ...

Av: Pierre Hassner | 20 november, 2013
Essäer om samhället

Turismens historia och nutid



En iögonfallande paradox är att den moderna turismen, som är tänkt att erbjuda spirituell flykt och själslig klimatförändring, snarare bidrar till att den moderna människan hänger sig åt rekreation på miljöns bekostnad, påpekar artikelförfattaren. Foto Philippe Noret - AirTeamimagesDet förefaller som en iögonfallande paradox att den moderna turismen, som i grund och botten är tänkt att erbjuda en både spirituell flykt och själslig klimatförändring, i allt högre grad bidrar till att förändra jordens klimat till ett varmare, mer instabilt sådant, och därigenom frambringar en kontext inom vilken den moderna människan hänger sig åt rekreation på miljöns bekostnad. Men fundamentalt är turismens popularitet och utbredning ytterst förståelig och logisk; nyfikenheten och viljan att begripa, uppleva och erfara världen i en omfattning som inte är reducerad till hemstadens eller hembyns monotona vardagligheter existerar i varje människa, och är att betrakta som åtminstone delvis evolutionär.

Bevisen pekar på att turism existerade, tidigast dokumenterat, redan i det antika Egypten så långt tillbaka i tiden som 1500 före Kristus. Det var förstås i och med människans tämjning av naturen och övergången från primitiv jägar-samlarsamhälle till civiliserat (i alla fall delvis) jordbrukssamhälle som turism möjliggjordes; jordbruket erbjöd en större matproduktion som i kontrast till de föregångna erorna, där letandet efter föda upptog majoriteten av människors tid, gav människor chansen att i och med säkerställandet av sitt matbehov istället lägga ned mer tid på att utveckla kultur och kunskap. I antikens Egypten var det till exempel pyramiderna som lockade besökare som kom från mer avlägsna delar av landet eller rentav från omkringliggande riken. Under Romarriket cementerades turismens position som en konsekvens av romarnas utbygge av omfattande, fungerande vägnätverk.

Dessutom fungerade själva Romarriket, utöver att själv vara en attraktiv plats för resande, som en bro vars basstruktur underlättade allt från handel, transport och resande i hela regionen. Naturligtvis var det de mer priviligierade samhällsskiten som hade råd och möjlighet att bekosta någon typ av turistande. I medeltidens något statiska tidevarv ändrade turismen delvis såväl skepnad som syfte och antog formen av organiserade, religiöst betingade pilgrimsresor vars ändamål inte sällan utgjordes av andra intressen än själva resandet, som vid exempelvis korstågen. På 1500-, 1600-, och 1700-talet befäste bildningsresor sig som huvudformen i vilken turism utspelade sig, och turismens koppling till äventyrande och nyfikenheten om att utforska okända platser blev mycket tydlig.

 Turism existerade, tidigast dokumenterat, redan i det antika Egypten, så långt tillbaka i tiden som 1500 före Kristus. Foto Earle Harrison/WikipediaDen evolutionära aspekten av turism bottnar självklart i den pre-neolitiska människans obligation att ständigt resa och utforska för att överhuvudtaget ha en ideal plats att leva på, och kan bortom det även attribueras till den kunskapssökande människans intellekt som ständigt söker lärdom och nya platser. Således är denna rekreationsform helt i linje med den mänskliga naturen, och dess utveckling kan inte minst användas för att belysa människans evolution i hennes civilisationsprocess. Därutöver har turismen under det senaste århundradet erhållit en helt ny bemärkelse i sin definition: den har blivit, för många, ett medel genom vilken man flyr det industriella och post-industriella samhällets krav på att ständigt arbeta och producera, och istället förunna sig privilegiet att för några dagar undvika arbete och återhämta sina mentala och fysiska krafter. På det sättet har den tidigare stora kunskapsbaserade motiveringen att som turist resa till främmande destinationer gett vika till en allt mer förtydligad rekreations-dimension.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Turismen har, som en följd av samhällets modernisering, blivit en stor inkomstbringade sektor vars existens konstitueras av modern infrastruktur och bränsledrivna transportmedel. Allt från flygplan till bilar står i en stor grad till turismens tjänst, och den har förvandlats till en enorm inkomstproducerande industri som är nästintill helt beroende av fossila bränslen. Således har turism blivit en samling aktiviteter som tillfogar miljön en anmärkningsvärd skada både genom exploatering av mark och genom producerandet av stora mängder växthusgaser. Dessutom bidrar turismen inte sällan till de redan gigantiska ekonomiska klyftorna mellan de ofta rika besökande och de fattigare invånarna i turistlandet. Kan då turism göras hållbart ekonomiskt, kulturellt, socialt och ekologiskt? Och i så fall på vilket sätt?

 Ekoturismen utgör en kontrast till den kommersiella turismen genom att prioritera bl.a. energisnåla aktiviteter och främja lärdom om andra kulturer, påpekar artikelförfattaren. Här Friendship Force besökare från Indonesien som träffar sin värdfamilj i Hartwell, Georgia, USA. Foto Friendship Force InternationalTurismen så som den för det mesta ser ut idag kantas av några huvudsakliga nackdelar. Förutom dess delaktighet i ohållbar växthusgasproducering leder den även till exploatering av naturresurser och kulturellt signifikanta landmärken och naturområden. Den fattigaste sektionen av befolkningen i länder med mycket turism missgynnas systematiskt i samband med turismens ibland ekonomiskt repressiva konsekvenser. Detta beror på att de ekonomiska och sociala skeenden som omgärdar turism i utvecklingsländer ofta är utformade efter de rika turisternas behov och sker således på den fattiga delen av befolkningens bekostnad. Det är följaktligen ofta så att den egna befolkningens behov ignoreras och underställs möjligheterna som följer den mer inkomstbringande turismen (exempel på detta kan vara utbyggnaden av lyxhotell för turister i en annars relativt fattig stad i ett u-land). Vidare är ett förlängande av diskussionen om den ekologiska aspekten av turism viktig för en mer korrekt helhetsbild; i och med turistandet utnyttjas naturresurser oproportionerligt och utan framförhållning för att generera vinster i säkerställandet av ekonomiska intressen (nedhuggning av skogar för upprättandet av andra attraktioner är ett exempel). Den kommersialiserade massturismen har, för att sammanfatta nackdelarna, på många håll tillfogat miljön skada och även lett till ökade ekonomiska orättvisor.

Vad kan då göras för att råda bot på dessa problem? Ett uttryck som representerar idén om en mer hållbar turism är ekoturism. Inom termen, som myntades på 1980-talet, ryms definitioner som är tänkta att ge en bild av hur en mer välgrundad och miljövänlig turism kan verkliggöras. Ekoturism innebär att resande utomlands fokuseras till mer orörda, primitiva områden för att reducera risken av en alltför hård påverkan på naturen och istället realisera en mer lätthanterlig och småskalig turism. Ekoturism inriktar sig på resor gjorda främst med syftet att främja lärdom om andra kulturer, finansiera stöd till ekologiskt bevarande, direkt understödjande av den lokala ekonomin och politiskt bistånd, och även gagnandet av mänskliga rättigheter genom en mer jämlik inställning till disponering av inkomsterna som genereras. Således utgör den en kontrast till den kommersiella turismen genom prioriteringen av energisnåla aktiviteter och medel och det mer omfattande involverandet av den fattiga lokalbefolkningen i industrin. Förespråkarna menar att ekoturism, för att säkerställa turismens hållbarhet, måste ersätta den nuvarande formen av turistande. Själva kärnan i hållbar turism består således av att göra informerandet om människans påverkan på naturen och vikten av ekologisk ansvarsfullhet till en fundamental aspekt av turismen. Om dessa förändringar implementeras kan turismen i framtiden ha en chans att överleva som en hållbar industri. Ett annat grundkrav är att förnybara, renare energikällor ersätter de nuvarande i själva transporten av turisterna från sina hemländer (eller hemstäder) till destinationen för turistandet.

Karwan Osmani

 

 

 

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
Den estniske sångaren Georg Ots

Bariton med bredd

I slutet av 70-talet gjorde jag min första resa till Estland - eller som det då officiellt hette ENSV, Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik (estniska socialistiska rådsrepubliken). Vi var inte många ...

Av: Thomas Wihlman | Musikens porträtt | 10 december, 2016

Daniel Barenboim Foto Monika Rittershaus

Stalin, Mozart och vi

Josef Stalin älskade Mozarts musik och berördes av den på djupet. Han lyssnade ivrigt till den, på radio och grammofon, på operan och i konsertsalen. Den Store Ledaren, som mördade miljontals ...

Av: Thomas Notini | Essäer om samhället | 18 december, 2016

Johan Jönson

Johan Jönson; poet, född 1966 – har gett ut böcker på Displaced press (i översättning av Johannes Göransson), OEI editör, Maskinen och Albert Bonniers förlag men är även verksam som ...

Av: Johan Jönson | Utopiska geografier | 26 september, 2011

Jacob Ullberger och Thomas Fagerholm spelar på Annorlunda Musikskola. Foto: Maria Ekström.

Jazz för vuxna

En vanlig tisdag i maj övar jazzensemblen Dixie I på låtarna de ska uppträda med på uppspelningen kommande vecka. Det här är den yngsta gruppen av Jacob Ullbergers jazzensembler på ...

Av: Maria Ekström | Musikens porträtt | 05 maj, 2016

Den skapande individen

Tankar om den skapande individen heter en bok av John Landquist från 1970. Landquist var professor i pedagogik och psykologi i Lund 1936-46, men det var snarast en parentes i ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 17 maj, 2011

Nyårsdagen 2007

Nyårsdagen 2007 Första januari 2007 – när jag hör om stormvarning klass tre beslutar jag mig för att åka tåg till Malmö och fotografera. Tar med min gamla Canonkamera, som jag ...

Av: Jenny Nilsson | Bildreportage | 01 februari, 2007

Carl-Heinrich von Stülpnagel – terrorist i tredje riket

När Hitler inser att attentat mot honom den 20 juli 1944 i väsentliga delar organiserats i Paris av överbefälhavaren för det ockuperade Frankrike, generalen Carl-Heinrich von Stülpnagel, fräser Führern till ...

Av: Bo I. Cavefors | Övriga porträtt | 01 januari, 2015

Opplysningstidens konsepsjon om dannelse av et selv

Innledning Både R. Descartes (1596 – 1650) og I. Kant (1724 – 1804) regnes som opplysningstenkere. Kant skrev til og med et stridsskrift, som er kjent som Hva er opplysning? For ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 09 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.