Erik Larson i odjurets trädgård

Erik Larson på amerikanska västkusten, han bor i Seattle, är född 1954 och med förflutet som Staff Reporter på Wall Street Journal. Han har också varit flitig i den periodiska ...

Av: Ivo Holmqvist | 04 mars, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Parmenides av Hebriana Alainentalo

Att med tanken kan vi klyva

Melker Garay om tankens flöde.

Av: Melker Garay | 30 september, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Veckans porträtt : Anna Kristensen

Anna Kristensen om Anna Kristensen Fråga till mig som jag försöker besvara: Varför målar du på containrar? Jag ställer den frågan eftersom jag precis varit aktuell med mitt containermåleri på galleri ...

Av: Anna Kristensen | 02 november, 2006
Konstens porträtt

Filosofiske anliggender

Å drive med filosofi er å ha kjennskap til virksomhetens opprinnelse, og å kjenne til virksomhetens opprinnelse er å oppnå kunnskap om dens røtter og stamme, dens vugge eller fødsel ...

Av: Thor Olav Olsen | 01 september, 2010
Agora - filosofiska essäer

Gilda Melodia

Gud och Futurismen



Berättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp.




Samma år som han dog 1944, skrev Marinetti L’aereopoema di Gesù (Jesus flygpoem) där han, med palinodisk emfas skriver om ”illusionen att vara i metall medan man bara är fattigt gråtande kött”.

I manifestet talades det bland annat om att progressivt avskaffa och nationalisera den privata egendomen, om hur arbetarklassen skulle bidra till fabrikernas utveckling, om löntagarfonder, om 8 timmars arbetsdag, om jämställdheten mellan könen, om att avskaffa katolicismen samt om automatisk konfiskering av all kyrkoegendom, och om mycket annat. Efter läsningen följde en lång applåd som dock snabbt övergick till skrik och slagsmål efter att en av de anarkistiska provokatörerna avslöjade att texten var tagen ur il programma di Sansepolcro (Sansepolcros manifest, efter ett torg i Milano) som var skriven av Benito Mussolini 1919 och som lagt grunden för fascismens första period. .

Bland de som undertecknat manifestet fanns poeten Filippo Tommaso Marinetti som delegat och ledare till Partito Politico Futurista. Marinetti hade redan tidigare yttrat sig ”mot påvestolen och den katolska mentaliteten, cistern och behållare till alla former av reaktion och antimodernism”. Poeten ville också ersätta ”den aktuella antiklerikalismen som är retorisk och moderat med en aktiv och våldsam antiklerikalism som ska vara i stånd att befria nationen från präster och religion och utvisa dem till en plats där de ska långsamt dö”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 Antiklerikalismen präglade den italienska futurismen totalt, från 1909 fram till Marinettis död, med idéer om hastighet, materialism, modernism och så vidare. 
Marinetti var, enligt egen utsago, nationalist, antipacifist, antiborgerlig, antiklerikal och antisocialist. En sorts anarkism, med andra ord, starkt färgad av högerpopulism.

1909 publicerade Marinetti en absurd och skandalös roman, Mafarka, le futurist (Futuristen Mafarka).

Boken censurerades men gavs ut på italienska bara några år senare. Mafarka är en svart kung som erövrar världen, han förvandlas till mekanisk fågel och har samlag med tiotusentals kvinnor som han förför eller våldtar. En antiromantisk och nietzscheansk roman som gavs ut i flera censurerade versioner efter den första och som först 2004 blev publicerad utan censur. En Vertigo bok ska jag säga!

”Den antimetafysiska Marinetti”, skriver Julius Evola, ”hade idéer som var den totala motsatsen till mina egna. Marinetti själv skrev till mig efter han läst en bok jag skrivit, att han kände sig närmare en eskimå än min tankevärld”.

 Men när man är så våldsamt mot all metafysik och transcendens riskerar man att bli en Guds änka som tror på spiritismen.

Filippo Tommaso Marinetti var vän med den triestinska poetinnan och mediumet Nella Doria Cambon, vän bland andra till Italo Svevo och Gabriele D’Annunzio. En verklig mystiker som skrev böcker som Il Convegno celeste (Det himmelska mötet), La logica poetica (Den poetiska logiken) och bidrog inte bara lite till den ockulta aspekten av fascismen. Cambon organiserade seanser där Marinetti deltog ganska ofta.

 Men Marinettis mysticism var materialistisk, han trodde på en andlighet i stånd att förvandlas till materia. En materians mystik som påminner om Bergsons vitalism och tro på en materia starkare än Gud. Marinetti själv berättade att han brukade falla på knä och kontemplera sin sänglampa ty i henne rörde sig ”den gudomliga hastigheten”.

 Under 1930-talet startade Marinetti en konströrelse som han kallade Arte Sacra Futurista, där han påstod att ”bara de futuristiska konstnärerna tvingar konsten att fråga sig kring Samtidigheten och på det här sättet är i stånd att bättre förtidliga dogma som den heliga trefaldigheten, den obefläckade avlelsen och Kristus lidelse”.

 Kristna doktriner, till och med katolska. 
Kom Marinetti tillbaka till Gud?

 Samma år som han dog 1944, skrev Marinetti L’aereopoema di Gesù (Jesus flygpoem) där han, med palinodisk emfas skriver om ”illusionen att vara i metall medan man bara är fattigt gråtande kött”.

Han skrev också en dikt bara timmar före sin död: Quarto d’ora di poesia per la X Mas (en poetisk kvart för den tionde Mas kombattanter) där han på något sätt tycks ha återfunnit kärleken till Gud, om än våldsamt och vitalistiskt: ”Jag skriker inte till er, vi ses i Paradiset, ty där var ni tvungna att lyda Guds oändliga och rena kärlek medan ni vill nu slåss med en armé av resonemanger. Då säger jag er, framåt med pansar!”

 

 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Jack Uppskäraren. En ikon för massmördarna

Även om man kanske inte vet vilka offren var eller hur han tog livet av dem, känner de flesta människor än idag till namnet Jack the Ripper. Den bakomliggande personen ...

Av: Sofie Nikolajsen Bergh | Porträtt om politik & samhälle | 08 januari, 2013

Jelinek mellan brutalitet och skärpa

Jelinek mellan brutalitet och skärpa Elfriede Jelinek skapar polyfonier av kroppar och experimenterar med språket. Hennes språk är vackert och ångestfullt som en seriell kvartett av Anton Webern.

Av: Anders Forsberg | Litteraturens porträtt | 03 september, 2006

KO UN. Diktaren från Syd Korea

Själv kom jag i kontakt med honom på slingriga vägar. Väl framme blev jag överväldigad. I "Mina dikters dröm", en essä som avslutar Sydkoreas store poet, dramaturg, romanförfattare, litteraturkritiker och frihetskämpe ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 04 september, 2012

Performance on-line

Performance är en konstform som utförs live. Historiskt sett har performancekonsten försökt att tänja på gränserna mellan konsten och det vardagliga livet. Många konstnärer har sett performance som en ...

Av: Mathias Jansson | Media, porträtt | 05 juli, 2008

Laokoon och hans söner. Källa Wikipedia

I Laokoongruppens grepp

Laokoon och hans söner i kamp med en jätteorm är en av konstens mest levande och dramatiska skulpturer. Det har funnits många som försökt efterlikna motivet med få har kommit ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Emmakrönika XVII, face to facébook och?

på skitstöveljordklotsvägens avtag ett allra diffust ställe på com till, men inte alls mer diffust än följande snart, vid disken väl framme hade jag oppnat cärlet och smakat på tre ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 14 maj, 2009

Allmän letning

Att ta en sväng på kontinenten blir vanligare och enklare. På TV hörde jag igår med stigande förvåning ett meningsutbyte mellan två kandidater till Europaparlamentet. Den ena av dem tyckte ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 27 februari, 2014

Hammarén talar, och talar för mycket om för mycket den här gången (Tumbling…

Stämpelrött d'breviant skrumpelns, lämnas lika till bedd onåd förd konkursanhållan för Land of Fuck, vet inte vad jag mig talar om här ändå, eller aldrig heller helt annars heller av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 augusti, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.