James Lee Burke – den amerikanska söderns gestaltare

Den amerikanske författaren James Lee Burke har i de flesta av sina kriminalromaner skildrat den amerikanska södern främst Louisiana, New Orleans, New Iberia och trakterna däromkring, framför allt då i ...

Av: Lars Jonsson | 01 november, 2012
Litteraturens porträtt

Bokslut över 2009 års böcker - en god årgång

"En god årgång, kanske lite kladdig i smaken men med en viss bouquet, möjligen kan man också känna något vadmalskt i botten och ett stråk av grusig förgänglighet..." När man ögnar ...

Av: Benny Holmberg | 25 december, 2009
Kulturreportage

Pär Lagerkvists vandring i det sista mörkret

I sin diktning talar Pär Lagerkvist direkt till människor av idag genom att ta upp andliga och existentiella frågor. Ändå är denna sida av hans lyriska författarskap förvånansvärt okänd. Det ...

Av: Bo Gustavsson | 16 januari, 2013
Essäer om litteratur & böcker

En schlager-teologisk reflektion

När nu Loreens Euphoria har vunnit Eurovision Song Contest så kan man undra hur viktig låttexten är när Europa ska rösta fram sin vinnare. Är det så att de som ...

Av: Simon Henriksson | 03 juni, 2012
Essäer om religionen

Gilda Melodia

Gud och Futurismen



Berättar les cahiers du situationism som under maj 1968 vissa aktivister tog, för att provocera de dogmatiska maoisterna under ett studentmöte, en kort manifest upp.




Samma år som han dog 1944, skrev Marinetti L’aereopoema di Gesù (Jesus flygpoem) där han, med palinodisk emfas skriver om ”illusionen att vara i metall medan man bara är fattigt gråtande kött”.

I manifestet talades det bland annat om att progressivt avskaffa och nationalisera den privata egendomen, om hur arbetarklassen skulle bidra till fabrikernas utveckling, om löntagarfonder, om 8 timmars arbetsdag, om jämställdheten mellan könen, om att avskaffa katolicismen samt om automatisk konfiskering av all kyrkoegendom, och om mycket annat. Efter läsningen följde en lång applåd som dock snabbt övergick till skrik och slagsmål efter att en av de anarkistiska provokatörerna avslöjade att texten var tagen ur il programma di Sansepolcro (Sansepolcros manifest, efter ett torg i Milano) som var skriven av Benito Mussolini 1919 och som lagt grunden för fascismens första period. .

Bland de som undertecknat manifestet fanns poeten Filippo Tommaso Marinetti som delegat och ledare till Partito Politico Futurista. Marinetti hade redan tidigare yttrat sig ”mot påvestolen och den katolska mentaliteten, cistern och behållare till alla former av reaktion och antimodernism”. Poeten ville också ersätta ”den aktuella antiklerikalismen som är retorisk och moderat med en aktiv och våldsam antiklerikalism som ska vara i stånd att befria nationen från präster och religion och utvisa dem till en plats där de ska långsamt dö”. 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 Antiklerikalismen präglade den italienska futurismen totalt, från 1909 fram till Marinettis död, med idéer om hastighet, materialism, modernism och så vidare. 
Marinetti var, enligt egen utsago, nationalist, antipacifist, antiborgerlig, antiklerikal och antisocialist. En sorts anarkism, med andra ord, starkt färgad av högerpopulism.

1909 publicerade Marinetti en absurd och skandalös roman, Mafarka, le futurist (Futuristen Mafarka).

Boken censurerades men gavs ut på italienska bara några år senare. Mafarka är en svart kung som erövrar världen, han förvandlas till mekanisk fågel och har samlag med tiotusentals kvinnor som han förför eller våldtar. En antiromantisk och nietzscheansk roman som gavs ut i flera censurerade versioner efter den första och som först 2004 blev publicerad utan censur. En Vertigo bok ska jag säga!

”Den antimetafysiska Marinetti”, skriver Julius Evola, ”hade idéer som var den totala motsatsen till mina egna. Marinetti själv skrev till mig efter han läst en bok jag skrivit, att han kände sig närmare en eskimå än min tankevärld”.

 Men när man är så våldsamt mot all metafysik och transcendens riskerar man att bli en Guds änka som tror på spiritismen.

Filippo Tommaso Marinetti var vän med den triestinska poetinnan och mediumet Nella Doria Cambon, vän bland andra till Italo Svevo och Gabriele D’Annunzio. En verklig mystiker som skrev böcker som Il Convegno celeste (Det himmelska mötet), La logica poetica (Den poetiska logiken) och bidrog inte bara lite till den ockulta aspekten av fascismen. Cambon organiserade seanser där Marinetti deltog ganska ofta.

 Men Marinettis mysticism var materialistisk, han trodde på en andlighet i stånd att förvandlas till materia. En materians mystik som påminner om Bergsons vitalism och tro på en materia starkare än Gud. Marinetti själv berättade att han brukade falla på knä och kontemplera sin sänglampa ty i henne rörde sig ”den gudomliga hastigheten”.

 Under 1930-talet startade Marinetti en konströrelse som han kallade Arte Sacra Futurista, där han påstod att ”bara de futuristiska konstnärerna tvingar konsten att fråga sig kring Samtidigheten och på det här sättet är i stånd att bättre förtidliga dogma som den heliga trefaldigheten, den obefläckade avlelsen och Kristus lidelse”.

 Kristna doktriner, till och med katolska. 
Kom Marinetti tillbaka till Gud?

 Samma år som han dog 1944, skrev Marinetti L’aereopoema di Gesù (Jesus flygpoem) där han, med palinodisk emfas skriver om ”illusionen att vara i metall medan man bara är fattigt gråtande kött”.

Han skrev också en dikt bara timmar före sin död: Quarto d’ora di poesia per la X Mas (en poetisk kvart för den tionde Mas kombattanter) där han på något sätt tycks ha återfunnit kärleken till Gud, om än våldsamt och vitalistiskt: ”Jag skriker inte till er, vi ses i Paradiset, ty där var ni tvungna att lyda Guds oändliga och rena kärlek medan ni vill nu slåss med en armé av resonemanger. Då säger jag er, framåt med pansar!”

 

 

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Den ansvarsfulle kapitalisten och den goda vinsten

Starbucks är ett amerikanskt företag som serverar kaffe och espresso på tusentals kaféer och barer i minst 37 länder. Starbucks köper kaffet hos de bästa odlarna i Afrika och i ...

Av: Gilda Melodia | Reportage om politik & samhälle | 29 juli, 2010

Släpp inte fan över bron!

Släpp inte fan över bron! Ann Hingström träffar Hans Alfredson.    Hans Alfredson, foto: Julia Peirone/W&W Två fullvuxna män med akademisk bakgrund och smak för det burleska slår sig alltså ihop och ...

Av: Ann Hingström | Scenkonstens porträtt | 12 januari, 2007

Lena Olin 2015 Foto: Frankie Fouganthin ccbysa4.0

Om minnesatleter, med mera

I Bille Augusts film ”Sista tåget till Lissabon” som vi såg häromkvällen finns en flicka som har fotografiskt minne. Under terrorn som diktatorn Salazar släppte loss i Portugal förföljdes och ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om film | 03 november, 2016

Filosofi og menneskerettigheter

Innledning  I vår tid snakkes og skrives det svært mye om menneskerettigheter, så som retten til liv og forbudet overfor å bli gjenstand for tortur, tilsiktet lidelse eller mishandling: Det er ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 02 mars, 2013

"Jag går min egen väg"

"Jag går min egen väg"   Foto: Tony Landberg Ett samtal med Ewa Rudling. Text av Carl Abrahamsson. Den svenska fotografins "first lady" Ewa Rudling fyllde nyligen 70 år. Någon risk för pensionering föreligger ...

Av: Carl Abrahamsson | Konstens porträtt | 17 november, 2006

Titta det snöar i Mumindalen!

Muminfamiljen är varken människor eller djur. Dock sover de vintersömn. I berättelsen "Granen" blir de emellertid störda av en hemul som krafsar bort snön från taket på deras hus. (Kan ...

Av: Birgitta Milits | Gästkrönikör | 28 december, 2009

Kvinnorna i ljuset. Något om indiska kvinnor och ickevåldets apostel

Vilka historier! Sita var Ramas hustru, rövades bort till Sri Lanka av kung Ravana, men lyckades fly med hjälp av en apa (Hanuman, Ramas general) bara för att stötas bort ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 13 december, 2014

Tänk att få dö på mars!

Jag frågade min dotterson om han skulle kunna tänka sig att resa till Mars och stanna kvar där för resten av sitt liv. Nej, det kunde han inte tänka sig ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 20 juli, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.