Roger Karlsson på scen. Foto: Carina Hedlund.

Porträtt: Roger Karlsson

När jag promenerar hem från showen ”Storhetsvansinne” med Niklas Strömstedt är det inte Niklas musik som ringer i öronen. Nej, i huvudet surrar en av Roger Karlssons låtar. Inget ont ...

Av: Thomas Wihlman | 20 mars, 2016
Musikens porträtt

Kan litteraturen hjälpa?

Johanna Lindbäck. Foto: Tidens förlag. TEMA VÄSTERBOTTEN Varje barns erfarenhet är naturligtvis unik, men genom böcker och berättelser har man möjlighet att ta del av andras erfarenheter. Många barn och ungdomar ...

Av: Gunilla Brinck, Anna Lindberg | 07 februari, 2008
Essäer om litteratur & böcker

Din klara sol går åter opp

I dag såg jag solen gå upp, d v s jag såg den översta röda kanten sticka upp över horisonten, en underbar syn. Och jag sade till min fru: ”Tänk ...

Av: Erland Lagerroth | 25 oktober, 2011
Essäer

Utsikt mot Tjernobyls kärnkraftverk från den övergivna staden Pripjat år 2005

Tjernobylolyckan och så jag, och min självupplevda kärnkraftverkskatastrof

Den 26 april 1986 inträffade den händelse som skrev in sig i historien som Tjernobylolyckan.  

Av: Vladimir Oravsky | 26 april, 2016
Gästkrönikör

Post Scriptum

Rune Stakset. Dikter

Rune StaksetRune Stakset, född 1957 i Steinkjer i Norge. Han flyttade hemifrån tidigt, har bott i Lofoten, på Söröya i Finnmark och arbetat på fiskebruk.

Han bodde också några år i Oslo och arbetade bland annat på Dikemarks mentalsjukhus, liksom han som ung reste omkring i Europa och i Nord-Afrika på 70-talet och i början av 80-talet. Sedan 1981 arbetar han på Posten.

Han har publicerat resereportage från Nord-Afrika, samt dikter i den norska litteraturtidskriften "Vinduet".

 



 

 

 

 

Linda Bönström. Dikter

Linda BönströmLinda Bönström är skribent och statsvetare

 

 

 

 

 

Håll andan och räkna till tio

 

 

 

1 2 3 Linda du måste öppna porten.

Halvt steg i trapphuset,

strumpan mot betongen redan våt av svett och så

stängs en dörr kring något formlöst

lås, bom och beslag

nycklar göms i livets

krångel.

Bengt O Björklund medverkade som poet i Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september

Bengt O BjörklundBengt O Björklund har skrivit dikter i mer än 40 år. Han skrev från början främst på engelska, ingen pratade svenska i hans cell i ett fängelse i Istanbul. Under årens lopp har han skrivit olika mycket i perioder, men de senaste tjugo åren har han skrivit konstant. Undergroundförlaget ”Inferi” publicerade hans första två diktsamlingar, ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” i mitten av 70-talet. Nästa diktsamling ”Jag missade Woodstock”, kom inte förrän 2009. En självbiografi på vers. 2010 kom ”Funderingar” med målningar av Angelica W Sjuttiotalet genom en poetisk autobiografi. Uppföljaren till den hyllade ”Jag missade Woodstock” heter ”Vi drömde om en cirkus”, 2013.

Med den självbiografiska diktsamlingen ”Jag missade Woodstock” blev Bengt O Björklund ett namn många hörde för första gången. Han gjorde då comeback som poet efter 36 år. Redan hans första diktböcker ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” hade fått en viss uppmärksamhet. De gavs ut på ”Inferi förlag” under stencileran då de underjordiska poeterna florerade som en stark motkultur. 
Med ”Jag drömde om en cirkus” - uppföljaren till ”Jag missade Woodstock” - stärker författaren sin ställning som poetisk autobiograf. Vi kan följa diktjagets resa genom Europa på sjuttiotalet. Vi är med om hans möten med Europas stora städer och människorna där. Under de år han tillbringade i olika fängelser i Istanbul hade han kommit vissa av sina medfångar mycket nära. Han hade också börjat studera, måla och skriva och med vännerna föddes omsider idén om att starta en cirkus. En cirkus som skulle förändra världen med sitt innehåll. Det skulle finnas musik, teater, poesi, mim, hälsokost, yoga, meditation, upplysning och sann gemenskap.

Rodolfo Häsler är inbjuden till Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september.

Rodolfo HäslerRodolfo Häsler, poet, född 1958 i Santiago, Kuba. Han bor och arbetar i Barcelona sedan 1968. Tidigare studier i litteratur och konsthistoria på universitetet i Lausanne. Han har givit ut sju diktsamlingar med de spanska titlarna ”Poemas de arena”, 1982, ”Tratado de licantropía”, 1988, ”Elleife”  som 1993 erhöll priset ”Aula de Poesía de Barcelona Prize”, ”De la belleza del puro pensamiento” som 1997 belönades med ”Award Oscar B. Cintas Foundation of New York”, ”Paisaje, tiempo azul” , 2001, ”Cabeza de ébano”, 2007, översatt till tyska, franska. Italienska, makedonska och portugisiska, samt ”Diario de la urraca”, 2013.

 Hans dikter har blivit publicerade i ett flertal antologier i Spanien och Latinamerika. Häsler har också dmedverkat i många poesifestivaler i Europa och i Nord-och Sydamerika.

Häsler började skriva dikter när han var nitton år. Det var sommar, det regnade hårt och han var ensam hemma. Efter stormen var det något inom honom som sa att han skulle sätta sig och skriva dikter. Det blev ett impressionistiskt peom om regn och gråa eftermiddagar. Dikten blev aldrig publicerad.

Craig Czury, är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern. (kommer ej på grund av förhinder)

Craig CzuryCraig Czury, född 1951 i USA, är poet och skapar poesiföreställningar och mångkulturella poesievenemang i skolor, fängelser, härbärgen, mentalsjukhus och kulturcentrum. Han håller också i kurser på Albright College i Pennsylvania, USA. Czury har fått flertalet internationella priser för poesi och fick 2012 det prestigefyllda priset Laureateship and Honorary Member of Ditët e Naimit (Days Of Naim) på Makedoniens internationella poesifestival i Struga. Just nu skapar han doku-dikter från intervjuer han gör medan han liftar runt områdena i Pennsylvania där man utvinner naturgas, s.k. fracking.

 

Dikter i översättning av Vendela Engblom

 

 

 

 

 

 

Samantha Kostmayer är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Samantha KostmayerSamantha Kostmayer, nordamerikansk poet, författare och översättare. Bor och arbetar i New York, USA. Hon utbildade sig till jurist, men fick aldrig användning för yrket, hon var verksam som skådespelerska men började studera. Hon flyttade till Afrika och forskade i afrikansk historia. Hon var politisk aktivist och besteg senare Kilimanjaro. Hon ägnade sig åt judo och tog svart bälte. Just nu arbetar hon med en novellsamling och en diktsamling. Hennes prosa har publicerats i första numret av The 22 Magazine.

På senare år har publicerat sina dikter i olika amerikanska poesitidskrifter och litterära magasin såsom The Wolf, The Manhattan Review, Washington Square och ett antal olika antologier, liksom hennes översättningar av den syriske poeten och maken Firas Sulaimans dikter publicerats. Tillsammans med honom har hon medverkat i en rad olika poesifestivaler runt om i världen, bland annat i Rumänien och Nicaragua, där jag mötte dem bägge i vintras.

Hur går det till när hon skriver dikter? Kostmayer svarar att enträgna fraser och idéer banar sin väg genom hennes hjärna, tillls hon frigör dem genom att skriva ner dem. Hon menar att alla observerationer och kontemplationer är som inviter till dikter. Hon arbetar om dikterna så länge de kräver det, genom att försöka kliva ur sin egen familjära situation. Hon menar att det finns en frihet i att skriva utan förutbestämda regler eller stoppknappar, och hon välkomnar cirkulär kreativitet och skrivande mer än det linjära.

Jessica Johansson är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Jessica JohanssonJessica Johansson är född 1985 och bor i Stockholm. Hon är en del av poesikollektivet ”La poème kalashnikov”. Hon romandebuterade hösten 2013 med ”Thrillerliv” (X Publishing). Hon är litteraturvetare, skribent, ritar teckningar och arbetar på bibliotek. Just nu skriver hon på sin tredje roman.

 

 

 

 

 

 

 

Lars Gustafsson inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Lars Gustafsson. Foto: Benjamin GustavssonLars Gustafsson är poet, författare, essäist, filosof och ledamot i Akademie der Wissenschaften und der Literatur i Mainz, av Akademie der Künste i Berlin samt sedan 1995 i Ingenjörsvetenskapsakademien. Han har givit ut ett mycket stort antal böcker och är en av Sveriges mest produktiva författare sedan August Strindberg. Fler än tjugofem diktsamlingar har han publicerat. Han har mottagit de allra finaste utmärkelser och litterära priser i många länder. Gustafssons böcker är översatta till femton språk.

Crister Enander presenterar poeten och författaren Lars Gustafsson på följande sätt:

”Varifrån kommer den laddade magi, den lockande och nog så förföriska dragningskraft som Lars Gustafsson förmår skapa i sitt skrivande? Hans stil är särpräglad. Det är hans egen och omisskännligt genuina röst som hörs i allt han skriver. Efter bara några få meningar har han fångat uppmärksamheten, skapat en förväntan inför vad som ska ske härnäst.

Lars Gustafsson förfogar över en ovanlig förmåga som författare. Lars Gustafsson smittar. Hans formuleringsglädje blir till delad lust. Hans texter väcker liv i ett slumrande skikt, de öppnar nya och outforskade vägar i hjärnans mer dolda vrår. Många har sagt att Lars Gustafsson får läsaren att känna sig mer intelligent och kunnig än hon egentligen är. Och det är säkerligen sant. Han äger en ovanlig förmåga att stimulera och egga tanken.

 Men vad han framför allt lyckas med är att sprida en grundläggande inställning till världen och orden. Orden finns. De existerar, de är verktyg som finns för att brukas. De ska användas. Orden bär i Gustafssons texter på inneboende möjligheter, enorma möjligheter, som väntar på att bli realiserade på samma sätt som Aristoteles exempel med ekollonet. Ekollonet kan falla på ofruktbart hälleberg eller i bördig mylla och där växa sig stark till en ny mäktig ek. Ekollonets potential realiseras när de nya gröna ekbladen för första gången spricker ut en dag sent om våren. Den känslan av möjligheter och hägrande upptäckter förmedlar Lars Gustafssons texter. Med en beundransvärd envishet framhärdar han med uppmaningen: Låt det växa!  Låt orden bli starka.

Ur arkivet

view_module reorder

Vad är musikkritik?

Musikkritiken som vi känner den idag är omöjlig att tänka sig utan framväxten av dels den borgerliga offentligheten, dels de moderna teknologierna för reproduktion, distribution eller konservering. Likväl är det ...

Av: Thomas Sjösvärd | Essäer om musik | 25 Maj, 2009

Opposites attract

I ett försök att göra en betraktelse kring den jungianska arketypen, är det kanske ändå bäst att begränsa sig till det välkända. Denna text kommer därför i huvudsak att handla ...

Av: Per-Henrik Bartholdsson | Essäer | 07 juni, 2012

Foto: Johan Werkmäster

Jeansens historia börjar i Bayern

Jeansen föddes inte i Bayern. Det gjorde däremot dess skapare Levi Strauss, närmare bestämt i Buttenheim i forna stamhertigdömet Franken i den tyska delstatens norra trakt. Hans barndomshem på Marktstrasse ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 13 februari, 2016

Kulturradikalen Herbert Tingsten

Det är en liten rund och ettrig man med cigarrettmunstycket ständigt vippande i vänsterhanden. Händerna rör sig gestikulerande i luften. Byxorna är så långt uppdragna över den bastanta magen att ...

Av: Crister Enander | Övriga porträtt | 02 april, 2013

Jägarbatalionen på Vasa torg i februari 1918. Styrkorna inspekteras av general Mannerheim

1918 – ett finskt trauma

Under bokmässan i Göteborg i september kommer Finland 100 år att få stort utrymme. Jörn Donner kommer att diskutera det smärtsamma året 1918.

Av: Rolf Karlman | Essäer om politiken | 06 juni, 2017

Florens i mitt hjärta

Marknaden i San Lorenzo har sett ungefär likadan ut i femhundra år. Folk som bott i trakten genom generationer säger att den är tidlös. Dom köper frukt där. Frukten är ...

Av: Stefan Whilde | Gästkrönikör | 28 oktober, 2010

Emmakrönika XI IL SERPENTE CANTA

Bild: Mona ManiasEnär såg henne anföll mig en lyxlyrikisk apostel, la in min skyddshjärna i en livsöhppning, förstod icke jag vad en livsöhppning är eller varom sådan alls närmare komma ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 28 januari, 2009

Al Namrood  logo

Att leva och dö som Joe Strummer

I Marcus Birros roman Att leva dö som Joe Strummer (2010) möter vi en medelålders man som växt upp i Göteborg men som numera bor i Norrköping. Som ung i ...

Av: Mohamed Omar | Essäer | 15 mars, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.