De mortuis nihil nisi bene Med anledning av Alla helgons dag

En av mina vänner dog i kräfta. ”Han skall gravsättas på lördag”, tillkännagav hans flickvän som trodde att jag skämtade en smula när jag svarade ”it’s bad for him. Jag ...

Av: Vladimir Oravsky | 02 november, 2013
Gästkrönikör

Att fixera en undflyende verklighet

I mitten av 1950-talet utkommer en diktsamling med det förbryllande namnet Rasterrasser på mytomspunna Metamorfos förlag. En samling klädd i en anspråkslös brun pärm. Därinnanför återfinns dock en för tiden ...

Av: Josefine Ek | 12 Maj, 2009
Essäer om litteratur & böcker

bild Privat ägo

Jack Vanarsky och den potentiella konstens sällskap

Han arbetade med rörligt, skivade skulpturer och dito ("lamellade") bilder, Jack Vanarsky, den argentinskfödde konstnären (1936-2009) som landade i Paris under upprorens tid 1968 och blev kvar och verksam där ...

Av: Ulf Stenberg | 18 Maj, 2016
Konstens porträtt

Ofog och villaägarna

Bredd i samverkan är ofta önskvärt. Men så uppstår också frågor om träffsäkerhet. Kulturens Per-Inge Planefors har varit i Askersund på ett dynamiskt nätverksmöte. Nitton personer från Aktionsgruppen Rädda Vättern ...

Av: Per-Inge Planefors | 11 mars, 2013
Gästkrönikör

Post Scriptum

Rune Stakset. Dikter

Rune StaksetRune Stakset, född 1957 i Steinkjer i Norge. Han flyttade hemifrån tidigt, har bott i Lofoten, på Söröya i Finnmark och arbetat på fiskebruk.

Han bodde också några år i Oslo och arbetade bland annat på Dikemarks mentalsjukhus, liksom han som ung reste omkring i Europa och i Nord-Afrika på 70-talet och i början av 80-talet. Sedan 1981 arbetar han på Posten.

Han har publicerat resereportage från Nord-Afrika, samt dikter i den norska litteraturtidskriften "Vinduet".

 



 

 

 

 

Linda Bönström. Dikter

Linda BönströmLinda Bönström är skribent och statsvetare

 

 

 

 

 

Håll andan och räkna till tio

 

 

 

1 2 3 Linda du måste öppna porten.

Halvt steg i trapphuset,

strumpan mot betongen redan våt av svett och så

stängs en dörr kring något formlöst

lås, bom och beslag

nycklar göms i livets

krångel.

Bengt O Björklund medverkade som poet i Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september

Bengt O BjörklundBengt O Björklund har skrivit dikter i mer än 40 år. Han skrev från början främst på engelska, ingen pratade svenska i hans cell i ett fängelse i Istanbul. Under årens lopp har han skrivit olika mycket i perioder, men de senaste tjugo åren har han skrivit konstant. Undergroundförlaget ”Inferi” publicerade hans första två diktsamlingar, ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” i mitten av 70-talet. Nästa diktsamling ”Jag missade Woodstock”, kom inte förrän 2009. En självbiografi på vers. 2010 kom ”Funderingar” med målningar av Angelica W Sjuttiotalet genom en poetisk autobiografi. Uppföljaren till den hyllade ”Jag missade Woodstock” heter ”Vi drömde om en cirkus”, 2013.

Med den självbiografiska diktsamlingen ”Jag missade Woodstock” blev Bengt O Björklund ett namn många hörde för första gången. Han gjorde då comeback som poet efter 36 år. Redan hans första diktböcker ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” hade fått en viss uppmärksamhet. De gavs ut på ”Inferi förlag” under stencileran då de underjordiska poeterna florerade som en stark motkultur. 
Med ”Jag drömde om en cirkus” - uppföljaren till ”Jag missade Woodstock” - stärker författaren sin ställning som poetisk autobiograf. Vi kan följa diktjagets resa genom Europa på sjuttiotalet. Vi är med om hans möten med Europas stora städer och människorna där. Under de år han tillbringade i olika fängelser i Istanbul hade han kommit vissa av sina medfångar mycket nära. Han hade också börjat studera, måla och skriva och med vännerna föddes omsider idén om att starta en cirkus. En cirkus som skulle förändra världen med sitt innehåll. Det skulle finnas musik, teater, poesi, mim, hälsokost, yoga, meditation, upplysning och sann gemenskap.

Rodolfo Häsler är inbjuden till Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september.

Rodolfo HäslerRodolfo Häsler, poet, född 1958 i Santiago, Kuba. Han bor och arbetar i Barcelona sedan 1968. Tidigare studier i litteratur och konsthistoria på universitetet i Lausanne. Han har givit ut sju diktsamlingar med de spanska titlarna ”Poemas de arena”, 1982, ”Tratado de licantropía”, 1988, ”Elleife”  som 1993 erhöll priset ”Aula de Poesía de Barcelona Prize”, ”De la belleza del puro pensamiento” som 1997 belönades med ”Award Oscar B. Cintas Foundation of New York”, ”Paisaje, tiempo azul” , 2001, ”Cabeza de ébano”, 2007, översatt till tyska, franska. Italienska, makedonska och portugisiska, samt ”Diario de la urraca”, 2013.

 Hans dikter har blivit publicerade i ett flertal antologier i Spanien och Latinamerika. Häsler har också dmedverkat i många poesifestivaler i Europa och i Nord-och Sydamerika.

Häsler började skriva dikter när han var nitton år. Det var sommar, det regnade hårt och han var ensam hemma. Efter stormen var det något inom honom som sa att han skulle sätta sig och skriva dikter. Det blev ett impressionistiskt peom om regn och gråa eftermiddagar. Dikten blev aldrig publicerad.

Craig Czury, är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern. (kommer ej på grund av förhinder)

Craig CzuryCraig Czury, född 1951 i USA, är poet och skapar poesiföreställningar och mångkulturella poesievenemang i skolor, fängelser, härbärgen, mentalsjukhus och kulturcentrum. Han håller också i kurser på Albright College i Pennsylvania, USA. Czury har fått flertalet internationella priser för poesi och fick 2012 det prestigefyllda priset Laureateship and Honorary Member of Ditët e Naimit (Days Of Naim) på Makedoniens internationella poesifestival i Struga. Just nu skapar han doku-dikter från intervjuer han gör medan han liftar runt områdena i Pennsylvania där man utvinner naturgas, s.k. fracking.

 

Dikter i översättning av Vendela Engblom

 

 

 

 

 

 

Samantha Kostmayer är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Samantha KostmayerSamantha Kostmayer, nordamerikansk poet, författare och översättare. Bor och arbetar i New York, USA. Hon utbildade sig till jurist, men fick aldrig användning för yrket, hon var verksam som skådespelerska men började studera. Hon flyttade till Afrika och forskade i afrikansk historia. Hon var politisk aktivist och besteg senare Kilimanjaro. Hon ägnade sig åt judo och tog svart bälte. Just nu arbetar hon med en novellsamling och en diktsamling. Hennes prosa har publicerats i första numret av The 22 Magazine.

På senare år har publicerat sina dikter i olika amerikanska poesitidskrifter och litterära magasin såsom The Wolf, The Manhattan Review, Washington Square och ett antal olika antologier, liksom hennes översättningar av den syriske poeten och maken Firas Sulaimans dikter publicerats. Tillsammans med honom har hon medverkat i en rad olika poesifestivaler runt om i världen, bland annat i Rumänien och Nicaragua, där jag mötte dem bägge i vintras.

Hur går det till när hon skriver dikter? Kostmayer svarar att enträgna fraser och idéer banar sin väg genom hennes hjärna, tillls hon frigör dem genom att skriva ner dem. Hon menar att alla observerationer och kontemplationer är som inviter till dikter. Hon arbetar om dikterna så länge de kräver det, genom att försöka kliva ur sin egen familjära situation. Hon menar att det finns en frihet i att skriva utan förutbestämda regler eller stoppknappar, och hon välkomnar cirkulär kreativitet och skrivande mer än det linjära.

Jessica Johansson är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Jessica JohanssonJessica Johansson är född 1985 och bor i Stockholm. Hon är en del av poesikollektivet ”La poème kalashnikov”. Hon romandebuterade hösten 2013 med ”Thrillerliv” (X Publishing). Hon är litteraturvetare, skribent, ritar teckningar och arbetar på bibliotek. Just nu skriver hon på sin tredje roman.

 

 

 

 

 

 

 

Lars Gustafsson inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Lars Gustafsson. Foto: Benjamin GustavssonLars Gustafsson är poet, författare, essäist, filosof och ledamot i Akademie der Wissenschaften und der Literatur i Mainz, av Akademie der Künste i Berlin samt sedan 1995 i Ingenjörsvetenskapsakademien. Han har givit ut ett mycket stort antal böcker och är en av Sveriges mest produktiva författare sedan August Strindberg. Fler än tjugofem diktsamlingar har han publicerat. Han har mottagit de allra finaste utmärkelser och litterära priser i många länder. Gustafssons böcker är översatta till femton språk.

Crister Enander presenterar poeten och författaren Lars Gustafsson på följande sätt:

”Varifrån kommer den laddade magi, den lockande och nog så förföriska dragningskraft som Lars Gustafsson förmår skapa i sitt skrivande? Hans stil är särpräglad. Det är hans egen och omisskännligt genuina röst som hörs i allt han skriver. Efter bara några få meningar har han fångat uppmärksamheten, skapat en förväntan inför vad som ska ske härnäst.

Lars Gustafsson förfogar över en ovanlig förmåga som författare. Lars Gustafsson smittar. Hans formuleringsglädje blir till delad lust. Hans texter väcker liv i ett slumrande skikt, de öppnar nya och outforskade vägar i hjärnans mer dolda vrår. Många har sagt att Lars Gustafsson får läsaren att känna sig mer intelligent och kunnig än hon egentligen är. Och det är säkerligen sant. Han äger en ovanlig förmåga att stimulera och egga tanken.

 Men vad han framför allt lyckas med är att sprida en grundläggande inställning till världen och orden. Orden finns. De existerar, de är verktyg som finns för att brukas. De ska användas. Orden bär i Gustafssons texter på inneboende möjligheter, enorma möjligheter, som väntar på att bli realiserade på samma sätt som Aristoteles exempel med ekollonet. Ekollonet kan falla på ofruktbart hälleberg eller i bördig mylla och där växa sig stark till en ny mäktig ek. Ekollonets potential realiseras när de nya gröna ekbladen för första gången spricker ut en dag sent om våren. Den känslan av möjligheter och hägrande upptäckter förmedlar Lars Gustafssons texter. Med en beundransvärd envishet framhärdar han med uppmaningen: Låt det växa!  Låt orden bli starka.

Ur arkivet

view_module reorder

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 11

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 19 juni, 2017

Tove Folkesson. Foto: Gian-Luca Rossetti

På jakt efter Carpe diem-generationen

Hon blev rosad för sin debut "Kalmars jägarinnor", som handlade om ett egensinnigt gäng tonårstjejer. I Tove Folkessons nya roman "Sund" fortsätter en av jägarinnorna sökandet efter mening och sanning ...

Av: Yrsa Winbergh | Litteraturens porträtt | 16 april, 2015

Erotisk krönika VII – Ensamhetens lust

Nätterna är ljusa, lämnar inget i skugga. De ord som nyss lämnat deras läppar hänger kvar i rummet. Ingen av dem ville höra, än mindre se. I en hårslinga fastnat ...

Av: Karin G. Eng | Gästkrönikör | 09 augusti, 2012

Langsomhet

Innledning Det gis ulike slags holdninger. Med ‘holdning’ forstår jeg ‘å ha en fast innstilling over livet’. Ett eksempel på en holdning, eller en innstilling, overfor livet, er at det gjelder ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 28 juli, 2014

Per-Inge Planefors

Skattefria zoner för påfolkning

När vi reflekterar över höst-vintern 2015 förvånas vi över hur praktiskt taget en hel debatt kasade. För att inte säga gled iväg lika förrädiskt som en lavin. Jag tänker på ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 28 december, 2015

Veckan från hyllan, Vecka 26 - 2012

Det har varit val i Grekland. Huvudfrågan gick inte av för hackor – det gällde att rädda landet ut ur krisen. Valet vanns av det konservativa Ny demokrati. Vad som ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 22 juni, 2012

Mats Waltre. Nya dikter

Vad är poesi? Det är lätt att tänka på produkten – dikten på pappret. Att den ska vara vacker i någon mening, gestalta djup och så vidare. Men det är ...

Av: Mats Waltre | Utopiska geografier | 09 juni, 2014

En hundra år gammal kyla

Det var ett tag sedan vi lämnade motorvägen. Nu slingrar vi oss fram på små vägar mellan solbelysta fält. Säden gungar sommargrön i julihettan och vi letar med hjälp av ...

Av: Elisabet Lunhga | Gästkrönikör | 17 november, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.