Gisela Nordell. Dikter

Gisela Nordell är född i Stockholm 1956. Hon arbetat inom folkmusiken sedan 1996, litterära visan. Hon finns att höra på cdn "Ferlin- I livets villervalla" 1999  och "Visor från gränderna" 2002, utgivet på Ljudmanufaktur.Hon har medverkat ...

Av: Gisela Nordell | 17 februari, 2014
Utopiska geografier

Dikter av Gunnar Lundin

    Till G H Hur länge stannar du i ditt lantliga vägskäl? Varje skäl pekar Pekar ditt åter mot stan? Och varje skäl har en botten stjärnorna i julinatten ovanför fårens ögon därunder      se stjärnorna i ...

Av: Gunnar Lundin | 12 september, 2008
Utopiska geografier

Stillbild ur filmen Meningen med livet (1983) av Monty Python

Såsfläckar på duken - frosseri på film och i konst

“And finally, monsieur, a wafer-thin mint.” Efter mycket trugande tar den extremt tjocka och proppmätta Mr. Creosote emot den tunna chokladbiten, men det blir droppen som får bägaren att rinna ...

Av: Mathias Jansson | 08 december, 2016
Essäer om konst

Å leve i forbindelsen. Del II

I filosofi er forståelse det basale Det er ikke alltid slik at jeg forstår det jeg selv har uttrykt, og når det er slik at jeg har vansker med å forstå ...

Av: Thor Olav Olsen | 29 oktober, 2012
Agora - filosofiska essäer

Nyheter

Mode på Sven-Harrys

svart/vitt och lustiga kragarSvenskt mode börjar bli internationellt känt främst sedan 2000-talet. Utställningen på konstmuseet Sven-Harrys ”svenskt mode från 2000- 2015” i Stockholm reflekterar denna trend.

Modets kreativa utveckling

Kring millennieskiftet skedde en explosionsartad kreativitet på den svenska modescenen. Sven-Harrys i Stockholm (23 maj – 31 augusti 2014) har med Michael Elmenbeck och Cia Carlsson i spetsen skapat en unik utställning tillägnad denna konstart.

Museet ligger vackert beläget i Vasaparken i en modern byggnad. På nedre plan finns en trevlig restaurang där besökaren kan inta en god lunch.

Modeutställningen sträcker sig även till andra platser: NK till exempel skyltar med några välplacerade modedockor. På Sven-Harrys får man dock en helt annan översikt över det svenskar kan skapa. Flera rum ägnas åt kläder utställda i grupper av olika färgskalor och olika typer av plagg.

Det första rummet är särskilt imponerande med dockor som hängts upp i taket iklädda olika lätta tyger likt svävande astronauter. Jeansen spelar en framträdande roll förstår jag med flera som är inkapslade i plexiglas – ett par har till och med fått äkta guldtråd påsytt! Huvudbonader – svårt att kalla dem för hattar i den klassiska bemärkelsen – visas också. I rummet intill har mannekängerna grupperats enligt färger. Där visas såväl sport- som finkläder samt en del skor. Filmer från modevisningar och fotografier blandas med mannekängerna.

Grafikens hus återuppstår

nya lokalen på Storgatan 15 i MariefredI mars månad 2014 brann Grafikens hus i Mariefred ner till grunden – till allas förtvivlan. Men nu är sorgen utbytt mot hopp om en nystart.

Nina Beckmann, vd för Grafikens Hus, berättade inlevande om hur de som arbetade där hade gått från dramatik (branden) till sorg (över förlusten av såväl lokal som konstverk) och kärlek (från alla de som ville hjälpa till att få igång verksamheten igen) för att till sist återfå hoppet (om ett framtida nytt hus). Flera aktörer har medverkat till att få igång verksamheten igen så som Gripsholms slott (där en utställning av Karl-Fredrik Reuterswärd är aktuell), Wanås i Skåne, Eskilstuna konstmuseum och Rammakarna i Stockholm.

Kampanjen ”ur askan” med donationer från såväl privatpersoner som företag har bidragit till att möjliggöra för verksamheten att flytta in på Storgatan 15. Lokalen är dock liten jämförelsevis med den förra och Nina räknar med att det tar ytterligare tre år innan den gamla lokalen återuppbyggs.

Hon välkomnade den samlade publiken och fortsatte med ett samtal med Helene Billgren, den första konstnären som ställer ut i den nya lokalen.

Samtal med Helene Billgren

Nina frågade Helene hur det var att jobba med grafik.

Helene svarade att hon ”inte känt den grafiska pulsen innan, utan hållit på med teckning och målning” men erkände att ”jag blev sugen av att lära mig grafik av lokalen, människorna och Mariefred. Allt var ett plus”. 

Norbergfestivalen fyllde 15

MimerlavenI år (24-26 juli 2014) ägde femtonde upplagan av Norbergfestivalen rum. Det är en viktig händelse för alla fans av mörkare elektronisk musik. Festivalen lyckas samla ihop experimentell elektroakustisk musik, noise, techno, industrial och de viktigaste nyheterna inom kontemporär elektronisk musik. Festivalen har en starkt DIY(do it yourself)-karaktär med öppenhet mot yngre artister som kommer in med kraft och kreativitet på den internationella arenan.

De eminenta arrangörerna lyckas skaka fram intressanta och lovande artister. Följande organisatörer ligger bakom festivalen: “Elektronmusikstudion” (EMS), “Ominous Recordings”, “The Centrifuge”, “Fylkingen”, “Konspirationen” och “Masskultur”.

Vinster från sålda biljetter går inte till privata intressen utan till vidareutveckling av organisationen.

Det är viktigt att påpeka att festivalen inte accepterar extern sponsring av företag, vilket utan tvekan gör den mycket mer sympatisk och trovärdig än många andra “generalist”-festivaler som försöker kopiera och konkurrera med varandra.

”Den som älskar yrar”

stor publikSedan 1988 har härjedalingen Ewert Ljusberg fyllt den prestigefyllda posten som president över Republiken Jamtland och varje år levereras ett tal till festivalbesökarna under Storsjöyran. Det är ett avslut dedikerat åt frihet, fred, solidaritet, - och självfallet -, Jämtlands storhet.

Storsjöyran är unik ur flera aspekter, Sverige fick sin första stadsfestival när Östersund redan 1963 bjöd in till folkfesten som sedan skulle komma att bli en succé och exempel för andra städer att öppna upp för mer gemenskap och tillgänglighet åt en allt större och bredare typ av publik. Yran innehåller allt ifrån musik, teater, film till dans, uteserveringar och tivoli. Inte nog med att dess musikakter de senaste åren har lockat tusentals besökare, dessutom hålls förfest i staden; ”Yranveckan” peppar på med mat, dryck och möjligheten för mindre etablerade artister att uppträda.

”Jamtarnas Befrielsefest” är inte bara skoj utan även en kraftdemonstration, organisationen kring en av Skandinaviens största musikfestivaler med över en miljon besökare i bagaget lyckas tillvarata den glöd och passion för skapandet och bevarandet av kultur i alla dess former. ”Kultur är framför allt föda och språngbräda för själen - men bidrar också till högre ekonomisk tillväxt i samhället.”, säger kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M). Storsjöyran säger inte – de gör.

20 år av urkult

och det ska vi fira!Världsmusikfestivalen Urkult firar 20-årsjubileum, alltså är det hög tid att damma av dansskorna, släppa lös barfotafötterna, sätta på sig de där färgrika haremsbyxorna, packa ned solhatten och den allra vattentätaste regnjackan. Vi är redo för årets Urkultsfestival, i solsken som regn. Den lilla folkliga festivalen äger rum på en närmast magisk plats i de ångemanländska tallskogarna i bredvid den dånande Nämforsen nära Sollefteå.

Förutom den traditionella Eldnatten där vi bevittnar konst i olika former med en magisk eldshow, sång, dans och trummor som väcker urmänniskan i oss till liv, så kommer konserterna att avlösa varandra under festivalens gång och där melodier klingar ut tar andra rytmer vid.

I år bjuder tuaregen Bombino på svängiga ökenrytmer, vi får följa med på ett färgsprakande äventyr med danskollektivet Bollywood M. O. och bland många fler artister vi får även ta del av tvillingarnas Duo Systramis lekfulla charm på scen där deras dynamiska spel visar oss en värld full av olika stilar och genrer.

Dock är det inte bara tonernas lekfullhet och dansens rörelser som ska hålla oss igång under dessa tre dagar i början av augusti, för mellan sångerna och våra allra mäktigaste dansmoves finns det även plats för personlig utveckling och utbyten genom att medverka på de intressanta kurserna och workshops som festivalen erbjuder. Här kan man testa sina skills i kulning, finslipa på sina solosteg i halling, varför inte ta en lektion i indisk rytm eller skriva av ned de där texterna som väntar på att bli sånger.

Djur på Säfstaholms slott

Den omättlige av Sam WesterholmI dessa dagar med det ena eländiga nyhetsflödet efter det andra – när vi var dag plågsamt matas med oskyldigas död vare sig det är från Gazas sönderbombade hus, flygkatastrofen i Ukraina, de lidande i ISIS fotspår, Afghanistans eller Syriens offer – är det närmast en befrielse att ta sin tillflykt in i djurens värld. Eller är det så enkelt?

Säfstaholms slott

Den flykten tog jag mig tillstånd till en skön sommardag. Slottet ligger vackert beläget invid en å mitt i Sörmlands böljande landskap. Varje sommar visas här en utställning – ofta en kvinnoutställning – men detta år var det djurens ställning som lyfts fram genom flera olika konstnärers syn på våra fyrfota vänner.  

Ett stort litet drama med osäker utgång av Helena Bergström

Helena Bergström vill göra Julie relevant för en ny generation Foto Belinda GrahamFilmen Julie är gjord efter August Strindbergs pjäs Fröken Julie --- det här är Strindbergs klassiska pjäs i regi och bearbetning av Helena Bergström, inspelad på Ekolsunds slott.

Handlingen utspelar sig på midsommarafton och överklassflickan Julie riktar sin blick mot Jean. Jean som redan är trolovad med Kristin slits mellan sin pliktkänsla och de plötsligt uppkomna utsikterna om ett bättre liv. Vad kan Kristin göra? Både hon och Jean är anställda av Julies far. Julie inleder en farlig lek som skenbart upplöser alla hinder mellan de två. Hon får sin natt med Jean, men när Julies far anländer i gryningen hamnar allt i ett annat ljus.

Fröken Julie är en av världens mest spelade pjäser. I Förälskad i Rom påstår Woody Allen i manuset att ”Miss Julie” är alla skådespelerskors drömroll. Det är Ellen Pages drömroll i filmen. Men i den nya filmen Julieär alla skådespelarna relativt okända och Helena Bergström har inte norpat den stora drömrollen själv.

- Jag ville ha nya och okända skådespelare så det skulle vara lätt för publiken att identifiera sig med handlingen. Jag ville undvika att ha stora stjärnor i filmen. Jag ville inte att folk skulle säga ”där står Helena Bergström och gråter”.

Visst”Miss Julie” är en drömroll, men Helena Bergström har inte gjort filmen för drömrollens skull, utan för nya, unga tittares skull.

-Jag ville göra Fröken Julie relevant för en ny, yngre generation! säger Helena bestämt. Så jag valde den unga trion Nadja Mirmiran, Björn Bengtsson och Sofi Helleday till att spela triangeldramat mellan Julie, Jean och Kristin.

Det finns också ett pedagogiskt material med kommentarer till Julie, där olika korta scener introduceras, förklaras, utmanas, ifrågasätts. Intensiva filmsnuttar som gjorda för att fånga dagens tonåringar, där man ska kunna få information och upplevelser snabbt i mobilen eller datorn. Och här är det Helena Bergström själv som går runt och kommenterar.

Jag vill att folk skall bli påminda om allt det fina som finns i detta land

Lennart Bång och ZlatanLennart Bång är talare och underhållare, främst inom genren ”Spoken word”. På midsommar detta året släppte han en hyllningsdikt ”Vi är Sverige” via youtube. Dikten kan ses som en ”spot on” serenad till vårt svenska land, dess historia och allting som representerar svenskhet från inlandsis till Zlatan Ibrahimovic och allting sammanfattat i en slags rap, med en lugn bakgrundsmusik.

Dikten är liksom snabb och dunkande och maler in information om Sverige, svenskar och svenskhet, samtidigt som det finns något vackert och melankoliskt över allting Bång räknar upp i takt till den vackra, lugna bakgrundsmusiken. Man tillåts på något sätt att älska sitt land, fastän man ibland skulle kunna vara rädd för att sådana här hyllningstal förknippas med en för stark nationalism, som anses negativt. Men vad går gränsen, i Sverigedemokraternas skugga. Enligt Bång själv tycker han att sin dikt representerar hälsosam nationalism. Bång hyllar svenskheten som den kulturella mångfald vi är och understryker att i” Vi är Sverige”, är alla olika och lika värdefulla.

Jag ställde några frågor till Lennart Bång:

Ur arkivet

view_module reorder

The truth is not yet to be revealed

Det finns människor som berör mer andra. Människor som tatuerar in sig i ens minne. Och det fantastiska är att man kan möta de människorna var som helst, när som ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 03 februari, 2012

Three ladies in Cairo. Del IV. The high life

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor, min mormorsmor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 18 juli, 2014

Angående humaniora. En intervju med Svante Nordin

Vad är historia bra till? Det frågar sig Friedrich Nietzsche 1874 i essän ”Om historiens skada och nytta” (Otidsenliga betraktelser, del II). Nietzsche urskiljer tre grovt tillyxade sätt att betrakta ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Litteraturens porträtt | 02 februari, 2012

Jonathan Swift Verser för gatuförsäljerskor

Äpplen   Kom gubbs och tjejer, köp mina grejer: äpplen, första klass, plommon i stora lass, kom hit och känn för bara en spänn får du hundra, och skulle du undra och säga: för mycket har du rätt i det stycket ...

Av: Jonathan Swift | Kulturreportage | 06 december, 2013

Du är det vi inte säger.

En prosadikt av Guido Zeccola Du är hycklare, men så hycklare att när du dör kommer du att brinna i helvetet men ska du känna dig i Paradiset.

Av: Guido Zeccola | Utopiska geografier | 14 augusti, 2017

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Walking on Manchester

I Manchester regnar det alltid och vinden blåser oavbrutet, men britterna kallar det vänligt för “bris”. Det är en mörk och kaotisk stad, där det gamla olyckligt tränger sig med ...

Av: Nadia Scapoli | Resereportage | 23 januari, 2014

Dansen som konstform

foto: Guido Zeccola Den moderna dansen betraktas idag som en både självständig och -klar konstform. Så har det inte alltid varit. Historiskt sett har dansen varit knuten till mer etablerade konstformer, såsom ...

Av: Roberth Ericsson | Scenkonstens porträtt | 15 augusti, 2008

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.