Stefan George den esoteriske fadern – mästaren – novisen

The first claimed that we could have an objective knowledge of the world uncontaminatet by the point of view of any observer (Leibniz). The second claimed that we could have ...

Av: Göran af Gröning | 30 mars, 2014
Litteraturens porträtt

Nuets tyranni: Virtual reality-filmens sublima rumslighet och samtidens närvarande frånvaro

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Kristian Petrov | 04 augusti, 2013
Essäer om film

Tommy Olsson: Sex är den bästa konstnärliga disciplinen

En av Sveriges mest intressanta curators är Tommy Olsson. Han började sin bana som konstnär och kritiker (och fortsätter alltjämt med det) men insåg efter att han flyttat till Norge ...

Av: Carl Abrahamsson | 01 december, 2010
Konstens porträtt

En resa i tiden med Caspar David Friedrich

Östersjöns vågor äter sig genom berget ute vid Rügens nationalpark Jasmund. Som droppen urholkar vågorna kusten och efter tusentals av år blottlägger de den vita kalkstenen. På de branta bergsväggarna ...

Av: Mathias Jansson | 16 september, 2014
Essäer om konst

Debatt om scenkonst

Gösta och Ingmar

Nu är det dagen efter det fruktansvärda dådet på Drottninggatan. Radio, TV och tidningar rapporterar och försöker förstå och analysera. Tankarna går åt olika håll, till aktuell plats och människor i olika sammanhang.

Narrfesten. Den kyrkliga sakrala dansen

De religiösa danserna inom kristenheten kan man gruppera i två stora grupper: sakralt kyrkliga och folkligt kyrkliga. Åtskilliga folkligt kyrkliga danser skedde i intimaste anslutning till rent kyrkliga handlingar, både gudstjänst i kyrkan och processioner, under ledning av kyrkliga dignitärer som dansade själva tillsammans eller för kyrkofolket.

Nobelpris för matematiker!

Svenska Akademien har vidgat litteraturbegreppet genom sitt val av årets Nobelpristagare. Mottagaren själv har initialt inte visat sig vara omedelbart entusiastisk. Det kan man förstå. Hans artistiska roll är ju musikerns. De ord han tillför musiken är i sig själva stumma. Evert Taubes storartade produktion kan man inte läsa sig till, den måste man lyssna sig till. Inte enda versrad håller jämna steg med musiken som är gjord av ett geni.

Känt folk röker Chesterfield…

En svensk reklammakare med sinne för allitteration knäckte en slogan för ett cigarettmärke som kanske inte längre existerar: ”Känt folk röker Kent”. Det gällde för kändisar att föregå med gott exempel den gången, och man fick en hel rad välbekanta ansikten som bolmade på. Idén kom som så mycket annat från USA där en cowboy med en cigarett i handen satt uppklättrad på ett staket intill boskapsfållan och reklamerade för Camel, år ut och år in (han dog av cancer, men det höll man tyst om).

Den sårade dansaren

Vad innebär det för en dansare att bli skadad och inte längre kunna dansa utan att känna smärta? Personen i fråga kanske inte vill erkänna detta för chefer och kolleger då det kan leda till att hon inte får vissa dansroller, för att chefen blir oroliga att hon inte kommer att kunna dansa fullt ut när det väl gäller.

Avhandling om förutsättningarna för Lars Noréns dramatik

Barbro Westlings avhandling Lars Norén, dramatikern, utgiven på bokförlaget Arena 2014, fyller ett tomrum då den behandlar förutsättningarna för Lars Noréns dramatik, menar skribenten

Allt sedan premiären av Fursteslickaren på Dramaten 1973 har Lars Norén varit rubrikernas man. ”Lägg ner pjäsen så fort som möjligt!” skrev Aftonbladets Allan Fagerström, ”Årets sämsta pjäs” var rubriken på Per Olov Enquists recension i Expressen och de andra huvudstadstidningar föll in i kören. Ändå var denna första kritikerstorm en andeviskning mot den som skulle utbryta år 2000 kring pjäsen Sju Tre, där Tony Olsson, Carl Thunberg och Mats Nilsson fritt fick uttala rasistiska åsikter och lägga fram sitt nynazistiska credo. De brutala polismorden i Malexander skulle länge kasta en slagskugga över Lars Norén och producenten Isa Stenberg. ”Brottslig naivitet” skrev bland annat Gunder Andersson i Aftonbladet.

Däremellan fanns en tid av oavbrutna framgångar, Lars Norén betraktas tillsammans med Jon Fosse som Skandinaviens mest betydelsefulla dramatiker, skaparen av moderna klassiker som Natten är dagens mor, Höst och vinter och Personkrets 3:1 för att nämna några. Spaltmil har skrivits om Lars Norén, både som privatperson, författare och provokatör, själv förefaller han att trivas i rampljuset och har lyckats ta sig igenom samtliga mediadrev helskinnad.

Men mycket lite har skrivits om förutsättningarna för Lars Noréns dramatik. Här fyller Barbro Westlings avhandling Lars Norén, dramatikern (utgiven på bokförlaget Arena 2014) ett tomrum. Lars Norén hade en stark ställning som avantgardistisk poet när han 1978 beslöt sig för att enbart skriva dramatik. Fiaskot med Fursteslickaren medförde att Lars Norén under flera år slipade och finkalibrerade sina instrument, bland annat genom att skriva pjäser i olika genrer och för olika medier. Han fick ett genombrott 1980 när Björn Melander iscensatte Modet att döda för tv med skådespelarna Percy Brandt, Lars Green och Marika Lindström. Samma år inledde han ett fruktbart samarbete med Suzanne Osten och Unga Klara som skulle resultera i epokgörande föreställningar som En fruktansvärd lycka och Underjordens leende.

Ett paraply för scenkonst

Det är fredag kväll den 9 maj. Från Röda Stens Konsthall i Göteborg hörs glada skratt och inbjudande musik. Därinne pågår nämligen Scenkonstguidens releasefest. På träverandan påpekar musikalartisten Anna Fallström att Oskar Hanska just har uppträtt med Spoken words. ”Det var riktigt häftigt”, säger hon. ”Det handlade om rap fast utan musik. Den har du missat!”

I entrén kryper märkliga gestalter i tunna röda lakan runt på golvet och vid ett uppfällt bord, längre in i lokalen, bedrivs merchandise. Det handlar inte bara tygpåsar med Scenkonstguidens logotype. Det finns också festligare handelsvaror som gnuggisar och ansiktsglitter.

Strax därefter berättar Matilda Johansson som är projektledare för Scenkonstguiden, att de kommer att lansera en hemsida i juni. Hon beskriver hur de strävar efter att samla all scenkonst i hela Västra Götaland. Projektet, som har vuxit fram ur Teater Nu, kommer även att presentera en App som tillsammans med hemsidan strävar efter att skapa mötesplatser i det verkliga livet.

Senare på kvällen beskriver hon hur Scenkonstguiden vill finna nya målgrupper och få dem som aldrig har gått på scenkonst att få en ny upplevelse. Scenkonst, eller performance, kan beskrivas som en konstform där konstnären själv låter sitt verk växa fram inför publiken. Det kan handla om allt från måleri och skulptur till musik och dans men också foto, film och poesi.

När jag skall hänga in kavajen i garderoben träffar jag en kille med keps i tjugoårsåldern. Det är Hip Hop-artisten Medhi Fontas som spelar upp sin senaste låt ”James Delcastillo” på sin Smart-phone och påpekar att den kommer att läggas ut på YouTube nästa vecka.

Ur arkivet

view_module reorder

Örebro skriver

illustration: Ida Thunström Örebro skriver Hjalmar Bergmans skugga vilar ännu över Örebro – det inser man redan efter en snabb sväng genom staden, med Hjalmar Bergman-teater, Hjalmar Bergman-rum i kulturreservatet ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 20 november, 2007

Crister Enander i självspeglande samling

Han är de litterära porträttens okrönte mästare. Han är essäisten som handskas med de flesta av de litterära storheterna med van och kunnig hand. Han är sanningssökaren som inte fruktar ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 27 september, 2011

Anteckningar om Vägen till språket

I Vägen till språket vill Heidegger utröna vad språket är. Heidegger vill fenomenologiskt utröna språkets ”vad-varo”, dess egenskaper och väsen. Lyckas Heidegger ”att bringa språket som språket till språk” friläggs ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Agora - filosofiska essäer | 26 februari, 2014

Adam Zagajewski – kronprinsen inom den polska poesin

Den polska kulturen i allmänhet (poesin, epiken, dramatiken, musiken, vetenskapen osv.) är, och har mycket länge varit, enastående vital. Inom litteraturen räcker det med att nämna några få: Czeslaw Milosz ...

Av: Carsten Palmer Schale | Litteraturens porträtt | 25 augusti, 2012

I huvudet på Lidija Praizović

1. Jag får ett samtal från min syster. Hon har läst nya Filter, intresserar sig inte för litteratur direkt men har snappat upp en beef som intresserar henne: Lidija Praizović intervjuas ...

Av: Tove Folkesson | Kulturreportage | 12 november, 2012

Eugenio De Signoribus, Dikter

Lekbrödernas rond                 "Vid millenieskiftet"     med 2:a i annalkande visar en ännu osäker spanare från höjden resterna av upplösta löpgravar... ur dem kommer järnkrokar på led, befriade och krumma, med armarna i luften, en stiliserad skelettarmé ...

Av: Eugenio De Signoribus, översättare:Julian Birbrajer | Utopiska geografier | 20 december, 2009

Vet du icke, min son, med huru lite visdom världen styres

Johan Oxenstiernas fru Anna Margareta Sture (f. 1615) dör sommaren 1646. De har inga barn. Johan och hans ungdomskärlek Margareta Brahe (1603-1669) återupptar kontakten och kärleken blommar upp på nytt ...

Av: Gustaf Redemo | Övriga porträtt | 27 december, 2012

Det urolige sinn. Del I

Innledning Artikkelen miner om tre ulike oppfattelser om menneskesinnet, der den enkelte oppfattelse utgjør et element i en mer omfattende teori om hvilke ting som fins i universet. Det gis, etter ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 03 december, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.