Anders T Ohlsson i Sufflören en av flera monologerunder 2015 års Scenkonstbiennal Foto:RogerStenberg

Maktstrukturer, identitet och genus på Scenkonstbiennalen

Vartannat år arrangeras Scenkonstbiennalen, Sveriges största branschmöte för landets scenkonstnärer. I år arrangerades den mellan den 26 och 31 maj i Malmö. Förutom några internationella, speciellt inbjudna gästspel hade juryn ...

Av: Magnus Dahlerus | 07 juni, 2015
Reportage om scenkonst

Moraltalibaner ströp kvinnliga konstnärskap Om 1800 och 1900-talens fundamentalistiska människosyn. Del 1

Utställningen "De drogo till Paris" på Liljevalchs konsthall i Stockholm i slutet av 1980-talet visade verk av ett antal framgångsrika nordiska kvinnliga konstnärer som hundra år tidigare hade vågat utmana ...

Av: Lilian O. Montmar | 17 juni, 2011
Kulturreportage

Elfriede, Österrike och den otillgängliga lusten

Elfriede, Österrike och den otillgängliga lusten När Elfriede Jelinek fick Nobelpriset blev många antagligen ganska förvånade att det var första gången som litteraturpriset gick till Österrike, ett land som har frambringat ...

Av: Gregor Flakierski | 09 november, 2006
Litteraturens porträtt

diktandet är ett annat sätt att vara mor

Donna me prega, - per ch'eo voglio dire d'un accidente - che sovente - è fero ed è si altero - ch'è chiamato amore: sì chi lo nega - possa 'l ver sentire ...

Av: Gilda Melodia | 24 december, 2017
Utopiska geografier

Låt framtiden repa sig! MADE-festivalen 2011, Umeå



altDet finns något habilt i en tungsint ståndpunkt på en scen. Inte för att det känns överglänsande mer drömska produktioner - det är inte mätbart på det sättet - men därför att kärnan i misströstan på samma gång planterar ett hoppingivande frö som med rätt kultivering kan växa till ett fult eller vackert träd. Ett träd som inte kommer att blomma om vi förväntar oss att dess tillblivelse kommer att bli struken medhårs och att andra skall göra jobbet åt oss.

Det är istället ett jävlar-anamma till planta som är en ständig debatt. En växande planta som blir ett träd är något som växer i en framtid som inte bara bör ifrågasättas med vilka medel den kommer att ta form, det är en snarare själva framtidssynen som skall uttryckas tvivel om. Samhället är inte en konsensus, vår demokratiska samhällsform är ett pågående meningsbyte! Men vi måste samtidigt se bortom våra egna västeuropeiska gränser.

Vi måste se det Kina där framtiden må vara osäker, men samtiden är likafullt en oviss balans på en knivsegg. Vi måste se Duan Ni och Tao Ye som plågas av oljud men dansar ändå. Vi måste se Leandro Zappala som tillsammans med Anna af Sillén sitter med ryggen mot publiken i mer än tio minuter och sedan släpper lös helvetets missljud som dränker deras dialog och existentiella frågor som förflyktigas när dess motsats tränger sig på.

I dagarna visar Adrian Paci sitt videoverk "Migrationens dilemman" på Världskulturmuseet i Göteborg. "Migrationens dilemman" är på ett sätt en väntan på intet i det ingenmansland som flyktingar inte sällan hamnar i. På MADE-festivalen i Umeå är inte dröjsmål och förhoppning styrande utan samtiden är ett obevekligt slag på käften som får oss att förkasta alla självbedrägerier. Det är dags att stänga av teveapparaterna och ställa varandra mot väggen och fråga: vad har vi egentligen att förvänta oss av världen?

Årets tema för MADE var Recomposing future och frågan som följer - vad är framtiden? - ger ett tveksamt, ampert icke-svar. Därför att framtiden är, självklart, allt! Det är melodifestivaler och monarkidispyter och fotbollshuliganer och dokusåpor och det är när man skjuter en varg som går runt och bara är en varg, men det är just av den anledningen som man skjuter den. Men det är också vårt ansvar att förändra framtiden till det bättre.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till en säkrare värld. Till en värld där det pågående meningsutbytet kan fortsätta, och det är en värld som är pågående överallt! Det är tid att återskapa framtiden, restaurera den. Det är att låta framtiden repa sig genom att kämpa i nuet. Det är att ta tag i känslan av kamp och höja rösten för att förändra det vi är och det som kommer att komma. Inte vänta tills nästa val eller budgetpropositioner. Det är i det lilla, tillsammans, som vi kan förändra!

MADE - Music, Art, Dance, Etc - är en bred och delvis gratis kulturfestival som borde locka horder av människor. Men det är också en obekväm kulturfestival som inte drar sig för att ställa obekväma frågor och trampa folk på tårna. Det är en kulturfestival i landsorten som inte har fler anspråk än den står för. Det är årligen en av de viktigaste kulturella tilldragelser i Sverige.

Nils Jernelius

Ur arkivet

view_module reorder

Dikten är min ständige följeslagare

"Snön föll och föll och hängde på alla grenar och gömde alla stigar." De här raderna ur läseboken "Svenskarna och deras hövdingar" av Verner von Heidenstam minns Astrid Lindgren. Hon ...

Av: Birgitta Milits | Gästkrönikör | 24 december, 2010

Tankens ambivalens III

22/1 Bakom mig är mina ögon slutna Den stora generaliseringen har låtit mig vakna kl 04.42. Klockan nu 04.49 och jag är redo i soffan. Vänta… kaffe… måttet, tre skedar…! 04.56. Redo!   Varje ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 25 september, 2013

August och lasterna

Den pietistiska tron, en from riktning inom kristen religion, präglade August Strindbergs uppväxt. Modern Nora, som dog i lungsot när August var tretton, bad till Gud och sökte tröst hos ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om litteratur & böcker | 04 juni, 2011

Charles Thévenin - La prise de la Bastille

Fransk revolution i tysk tappning

Franska revolutionen initierade större förändringar i Tyskland än i ursprungslandet. Naturligtvis är ett sådant antagande endast en hypotes, ett själviskt och odemokratiskt påstående. Men vem kan motbevisa att i ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om samhället | 06 augusti, 2016

Bear Heart och den heliga pipan

Redan som religionsstuderande på 1970-talet var jag intresserad av shamanismen, då främst i form av samiska nåjder och deras användande av trummor, och på senare år har jag på lite ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | Kulturreportage | 09 juli, 2013

Den förbannade dumheten

Man slutar aldrig att förvånas, förvånas över människans dumhet. Men mänsklig dumhet har alltid funnits och kommer sannolikt så att göra även framöver. Vad som förvånar än mer och vad ...

Av: Björn Augustson | Gästkrönikör | 25 februari, 2012

Nattvandrarens blick

Ögats anatomiskt grundläggande uppgift, att i nära samarbete med celler och synnerver omvandla ljus till nervimpulser, har varit densamma genom alla tider, vare sig det gäller de allra enklaste organismernas ...

Av: Niklas Eriksson | Essäer om konst | 24 augusti, 2017

100 år av Hannah Arendt

100 år av Hannah Arendt Under året som var inträffade ett av dessa jubileum som egentligen är pseudohändelser, men som ändå ger en hälsosam anledning att minnas folk och händelser som ...

Av: Anders Forsberg | Porträtt om politik & samhälle | 22 december, 2006

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.