Självporträtt . Olja 1933

Bilden bortom tingen. Kasimir Malevitj och konstens vägval

”Det tycks mig som om Rafaels, Rubens, Rembrandts med fleras måleri för kritiken och för samhället inte har blivit något annat än en konkretion av otaliga ’ting’, som gör det ...

Av: Thomas Notini | 30 november, 2017
Konstens porträtt

ABBA de museala. En perverterad musik?

Thank you for the music. ABBA-musiken. Är det musik? Är det inte bara enkel sörja? Är det verkligen tonhöjd och tondjup? Är ABBA The music story, inte bara en vulgär ...

Av: Benny Holmberg | 27 juni, 2013
Kulturreportage

Hundens genius

"Jag fick order att inställa mig hos en kapten som sade att han inte ville ha en kvinnlig chaufför. Han tyckte inte om atmosfären, han ville inte ha en kvinnlig ...

Av: Lisa Gålmark | 08 juni, 2014
Essäer

Svenska PEN kräver ett slut på den tysta diplomatin

Fredagen den 23 september var det på dagen tio år sedan Dawit Isaak och en rad andra eritreanska journalister fängslades i ett tillslag mot den oberoende journalistiken i landet. Tio ...

Av: Håkan Lindgren | 29 september, 2011
Kulturreportage

Låt framtiden repa sig! MADE-festivalen 2011, Umeå



altDet finns något habilt i en tungsint ståndpunkt på en scen. Inte för att det känns överglänsande mer drömska produktioner - det är inte mätbart på det sättet - men därför att kärnan i misströstan på samma gång planterar ett hoppingivande frö som med rätt kultivering kan växa till ett fult eller vackert träd. Ett träd som inte kommer att blomma om vi förväntar oss att dess tillblivelse kommer att bli struken medhårs och att andra skall göra jobbet åt oss.

Det är istället ett jävlar-anamma till planta som är en ständig debatt. En växande planta som blir ett träd är något som växer i en framtid som inte bara bör ifrågasättas med vilka medel den kommer att ta form, det är en snarare själva framtidssynen som skall uttryckas tvivel om. Samhället är inte en konsensus, vår demokratiska samhällsform är ett pågående meningsbyte! Men vi måste samtidigt se bortom våra egna västeuropeiska gränser.

Vi måste se det Kina där framtiden må vara osäker, men samtiden är likafullt en oviss balans på en knivsegg. Vi måste se Duan Ni och Tao Ye som plågas av oljud men dansar ändå. Vi måste se Leandro Zappala som tillsammans med Anna af Sillén sitter med ryggen mot publiken i mer än tio minuter och sedan släpper lös helvetets missljud som dränker deras dialog och existentiella frågor som förflyktigas när dess motsats tränger sig på.

I dagarna visar Adrian Paci sitt videoverk "Migrationens dilemman" på Världskulturmuseet i Göteborg. "Migrationens dilemman" är på ett sätt en väntan på intet i det ingenmansland som flyktingar inte sällan hamnar i. På MADE-festivalen i Umeå är inte dröjsmål och förhoppning styrande utan samtiden är ett obevekligt slag på käften som får oss att förkasta alla självbedrägerier. Det är dags att stänga av teveapparaterna och ställa varandra mot väggen och fråga: vad har vi egentligen att förvänta oss av världen?

Årets tema för MADE var Recomposing future och frågan som följer - vad är framtiden? - ger ett tveksamt, ampert icke-svar. Därför att framtiden är, självklart, allt! Det är melodifestivaler och monarkidispyter och fotbollshuliganer och dokusåpor och det är när man skjuter en varg som går runt och bara är en varg, men det är just av den anledningen som man skjuter den. Men det är också vårt ansvar att förändra framtiden till det bättre.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Till en säkrare värld. Till en värld där det pågående meningsutbytet kan fortsätta, och det är en värld som är pågående överallt! Det är tid att återskapa framtiden, restaurera den. Det är att låta framtiden repa sig genom att kämpa i nuet. Det är att ta tag i känslan av kamp och höja rösten för att förändra det vi är och det som kommer att komma. Inte vänta tills nästa val eller budgetpropositioner. Det är i det lilla, tillsammans, som vi kan förändra!

MADE - Music, Art, Dance, Etc - är en bred och delvis gratis kulturfestival som borde locka horder av människor. Men det är också en obekväm kulturfestival som inte drar sig för att ställa obekväma frågor och trampa folk på tårna. Det är en kulturfestival i landsorten som inte har fler anspråk än den står för. Det är årligen en av de viktigaste kulturella tilldragelser i Sverige.

Nils Jernelius

Ur arkivet

view_module reorder

Ragnwei Axellie – Alla vita vingar blev svarta

Ragnwei Axellie, författare – debuterade 1979 med diktsamlingen ”Pappa älskade pappa”. ”Vuxenlös”, ”Närleken”, ”Livs-gammal”, ”Lägesrapport” och ”Vem bryr sig?” är andra uppmärksammade titlar ur hennes produktion. Återkommande teman i hennes ...

Av: Ragnwei Axellie | Utopiska geografier | 02 april, 2012

Vincent Lambert

Har svenska jurister nagot att lära av den franska tillämpningen av eutanasilagen?

Många fransmän håller andan när de hör Vincent Lambert omnämnas.. För åtta år sedan hamnade han i koma efter en trafikolycka. För tre år sedan inleddes kampen om hans fortsatta ...

Av: Eva-Karin Josefson | Gästkrönikör | 17 december, 2015

Spåren av svensk kolonialism

Nationsbyggandet i norden inleddes under medeltiden. Området för aktörerna omfattade nuvarande Danmark, södra Finland, Sverige-Norge, Hälsingland, Jämtland och Trondheimsområdet. I de stora områdena norrut fanns samerna från Härjedalen i söder ...

Av: Rolf Sjölin | Kulturreportage | 10 augusti, 2010

Världsontologin – en analysmodell för kulturförståelse

Vad som konstituerar och definierar en civilisations kultur och kulturliv, liksom frågan om det finns något som kan kallas nationell kultur, är föremål för ständig debatt. Inte sällan hör man ...

Av: Leif V Erixell | Agora - filosofiska essäer | 14 mars, 2013

Killers from Space (1954)

Lavalantula och jättespindlarnas återkomst

Jättestora spindlar var en skrämmande ingrediens i 1950-talets skräckfilmer. I Tarantula (1955) experimenterar man med radioaktiva isotoper som ska skapa jättedjur som ska lösa livsmedelsförsörjningen i framtiden. Försöken visar sig ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om film | 10 april, 2016

Stillbild ur filmen Sunspring skriven av en AI

Artificiell intelligens skapar framtidens kultur

Artificiell intelligens (AI) beskrivs ofta i Science Fiction i dystopiska ordalag. Det är en HAL i Kubricks 2001 A Space Odysseus, ett ondskefullt Skynet i Terminator-filmerna eller en Matrix som ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 02 juli, 2016

Jan Stenis

Jan Stenis. Kejsarvalsens kärlek

Kejsarvalsens kärlek kan ses som en mental ädlings uppgörelse med ett obehagligt degenererat samhälle som, ekonomiskt sett, inte tillräckligt belönar studiebegåvning eller talang för finkulturella yttringar som poesi. Diktsamlingen utgör även ...

Av: Jan Stenis | Utopiska geografier | 09 februari, 2017

Bjuden till hyresgästen

Tänk. Kul. Jag är bjuden på, men jag vet inte om det är kaffe, träff, eller inspektion. Hyresgästen i mitt gamla kontorsutrymme från fornstora dagar i Borgå, är ett farligt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 04 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.