Intervju med Anne Riitta Ciccone

Tidningen Kulturens Roberto Fogelberg Rota har träffat regissören Anne Riitta Ciccone med anledning av filmen "Il prossimo tuo" (Din nästa) från 2008, en film om tre berättelser i tre olika ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 21 oktober, 2010
Filmens porträtt

”SE PÅ MINA VERK TILLS DU SER DEM!” Tankar om konstens oavhängighet.

”Jag kan helt enkelt inte se expressionismens, futurismens, kubismens och andra ’ismers’ verk som det konstnärliga geniets högsta uttryck. Jag förstår dem inte. Jag finner inget behag i att se ...

Av: Thomas Notini | 18 mars, 2014
Essäer om konst

Världen är kall och ödslig

Världen är kall och ödslig Här är Europas kokande gryta av arbetslöshet och elände. Imponerande är det onekligen, men tröstlöst.  Tidningen Kulturens Crister Enander besöker i andanom Karin Boyes Världsstat. Det finns ...

Av: Crister Enander | 02 november, 2006
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 9

 

Av: Håkan Eklund | 16 oktober, 2011
Kulturen strippar

Operahuset blickar mot en ny vår



TEMA VÄSTERBOTTEN Image
Ett samtal med Norrlandsoperans teaterchef och vd Magnus Aspegren om Norrlandsoperan och operahusens framtid.

Det är en torsdagsmorgon i januari, Norrlandsoperan vaknar upp i takt med att morgonen skrider fram. Personalkafeterian är tom då jag slår mig ned vid ett bord med en kopp kaffe, tillsammans med teaterchef Magnus Aspegren. Berätta om repertoaren 2008, vad bör man inte missa i vår?

– Ja, vi har ju förstås vår stora operasatsning, Poet and Prophetess, som blir något av kulmen på vårt samarbete med Sydafrika. Vi har tidigare satt upp Rusalka och Porgy and Bess. Men detta är det största vi gjort, det kommer vara 60 personer på scenen samtidigt, scenografin består bland annat av ett gigantiskt skepp som man just nu bygger i monteringshallen, i syateljén håller sju/åtta personer på för fullt att sy upp 1700-talskostymer.

Magnus bläddrar vidare i Norrlandsoperans programblad.

– Sedan har vi ju Erwartung, Schönbergs monodrama. Det är en halvscenisk föreställning, med både scenografi och kostym. Vi jobbar med att konsertsalen också ska kunna vara ett sceniskt rum.

Han pratar engagerat vidare och kommer så in på dansen.

– Dansen kommer ju mer och mer, nu i höstas hade vi Triphtych av Örjan Andersson till exempel, som ju var en av de största satsningarna vi gjort på dansområdet. Vi hoppas kunna se mer av liknande samarbeten och residenser. Vi vill också gärna jobba med att föra samman opera och dans. Hitta nya vägar att skapa verk.

Dansämnet för Magnus in på frågan om ekonomi.

– Det kostar mycket med dans. Dansare pensioneras ju tidigt och kostnaden för pensionerna är ett problem. Det är miljoner som försvinner.

Har den borgerliga regeringens tillträde inneburit några markanta förändringar för Norrlandsoperan?

– Ja, de har ju varit smarta, genom att tillsätta en kulturutredning, och den är fortfarande inte klar. Så just nu finns det ingen kulturpolitik. Men tanken är väl att kultur ska finansieras mer genom sponsorer osv. Det är inte riktigt som att de säger att ”nu ska vi lägga ned allt som är bidrag och låta marknaden styra”, men man räknar dock med att det ska komma mer av andra pengar. Man tänker sig väl att det ska funka som i Amerika, där den mesta kulturen lever genom sponsring. Dock, i USA finns massor av rika människor, på ett annat sätt än här.

Norrlandsoperan kommer ju att vara värdar för Dansbiennalen i vår. Kan du berätta lite om det?

– Ja, vi hade ju Dansbiennalen här i Umeå 2001 och sedan dess har den vuxit så den nästan blivit alldeles för stor. Den har dock mest vuxit för själva dansbranschen, vilket visar sig genom att det inte kommer vara så mycket på scen, utan mer fokus på seminarier och workshops. Men, eftersom vi kommer att slå ihop den med MADE-festivalen, så har vi ju ändå en hel del sceniskt att erbjuda. Band annat kommer Meredith Monk hit, som jobbar med dans.

Norrlandsoperan har ju profilerat sig som en nytänkande, fräsch institution som samarbetar med barn och ungdomar, ni har satt upp en opera baserad på bloggtexter, ni har en queerklubb i huset, ni har MADE-festivalen som låter olika konstarter mötas, Malin Hellqvist Sellén är här titt som tätt med sina queera koreografier. Innebär det att ni tagit ett steg bort från rollen som ett traditionellt operahus?

– Ja, det kan man säga. Och det förs ju till exempel diskussioner i Stockholm om att bygga ett nytt scenkonsthus där man blandar opera med balett och dans. Jag tror absolut att det är framtiden för operahusen. Att man börjar arbeta mer internationellt, men även lokalt och regionalt. Att låta folk komma hit. I grund och botten handlar det om att man vill utveckla konsten. När det gäller bloggoperan var det intressanta att se ”vad blir det för resultat?” - inte ”åh vad fint att de fick komma in och leka!” Nej, vi ställer krav. Det handlar om kreativitet, ungdomar mår bra av det. Att hålla på med kultur är framtidens sätt att överleva.

Magnus tar fram en text han skrivit i Norrlandsoperans program, som handlar om att sluta stressa och konsumera prylar och istället konsumera kultur, som får oss att må bra.

– Tänk om vi lade våra pengar på att göra saker tillsammans, skapa saker tillsammans, istället för att köpa en ny bil. Hela vår välfärd bygger på att vi måste sälja bilar. Vi måste få ett nytt sätt att få kickar.

Om man mister rollen som ett traditionellt operahus, förlorar man då samtidigt status?

– Ja, i vissa sammanhang. Det finns en del gamla operarävar som säger ”hm, jaa, du gör ingen opera i år”. Om jag då säger ”jo, vi har haft bloggoperan och Mitt hjärta brister” så får man till svar att ”det är ingen riktig opera”. Men om man tar Göteborg som exempel, så har de visat att man kan göra det folkligt och ändå så jäkla bra. Sen är det ju naturligtvis häftigt med traditionell opera också. Det är egentligen ett mysterium med opera, att det fortfarande finns. Vissa talar om att göra opera på internet, men det tror jag är kört, det ska vara live.

Återspeglas samma sociala bredd hos publiken som den som Norrlandsoperan visar upp på scenen?

– Om man ser på symfoniorkestern och deras konserter, så visst är det mycket gråa hår, men vad är det egentligen för fel på det?  Ibland sitter det dock faktiskt grupper med ungdomar även i symfonipubliken. Och bloggoperan engagerade ju trots allt 450 ungdomar, vilket lockade många andra unga att komma och titta.

Har ni gjort några publikundersökningar?

– Ja, vi har gjort några tidigare som dock inte är relevanta. Men i vår kommer vi att göra nya, genom att dela ut lappar i samband med föreställningar, men också undersöka hur synen på Norrlandsoperan är utifrån sett.

Vem saknar du i publiken?

– Ja, det finns det här glappet mellan 23/24 år upp till ungefär 40. Det är väl under de åren man är upptagen med att skaffa familj, man kanske har dålig ekonomi och köper hellre en starköl för 70 kronor. Tänk om man kunde få operapubliken att gå på Club Subjekt!

Hur är det med svenskar med invandrarbakgrund?

– Ja, där är det ju ett jätteglapp, de är inte här alls. Det är mycket ett kommunikationsproblem. Även i personalen har vi alldeles för få med invandrarbakgrund. Där måste vi bli bättre. Inte genom att bjuda in, utan genom att jobba ihop. Men, sedan är det också en väldig skillnad på Malmö och Umeå.

Vad är bäst med att vara operachef?

– Att få jobba med Norrlandsoperan, jobba med bredd. Det är ett bra hus, bra personal och stämning. Ett drömjobb.

Vad är nackdelen?

– Det är att jag måste pendla, så jag är bara hemma i Stockholm någon dag i veckan.

Vad gör du efter Norrlandoperan?

– Jag skulle gärna jobba med något SIDA-projekt i Vietnam. Projekt som har med demokrati att göra. När vi satte upp Eldfågeln så var ju det en del i ett sådant projekt, liksom Cosi van tutte.  Jag skulle vilja arbeta med såkallade Non Governmental Organisations, där det inte handlar om pengar utan att få unga att prata och lära sig demokrati.

En timme har gått och Magnus måste rusa vidare till ett möte. Under tiden vi suttit där har fler och fler av operans personal strömmat in i kafeterian för att dricka sin kopp med morgonkaffe. Norrlandsoperan vaknar upp till en ny morgon och till en ny spännande vår.

Kirsti Jönson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder
Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

Sandrine Piau  Foto Eva Green

Sandrine gestikulerar och lever sig in i musiken

- Att sjunga på Drottningholmsteatern är bland det roligaste jag har gjort. Och dessutom var det underbart att vara i Stockholm. Jag verkligen älskade att vara där... Jag sitter med Sandrine ...

Av: Björn Gustavsson | Musikens porträtt | 30 oktober, 2017

Emmakrönika XXVIII Ett e-postkort II fr. H;fors

Sköna kärleksomutliga Emma emottog märkligt nog emot mig för en kort visit, allt till mig var jag då, förvånansvärt vänlig var hon, nästan sitt gamla jag, och visade lite runt ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 01 oktober, 2009

Ryssen kommer! - tre operakvällar på Östersjöfestivalen

Läser man igenom handlingen till Rodion Sjtjedrins opera "Den förtrollade vandraren" är det svårt att inte dra på munnen, värre snömos kan svårligen uppbringas. Klosternovisen Ivan piskar "på skoj" en ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om musik | 04 september, 2011

Sekelskiftet 1900 – Konst, design och protest

Musée d’Orsay i Paris har i år lockat besökare från världens alla hörn som velat bekanta sig med konstnärers estetiska grundsyn. I utställningen ”Beauté, morale et volupté dans l’Angleterre d’Oscar ...

Av: Eva-Karin Josefson | Essäer om konst | 23 augusti, 2012

Varför gnäller männen?

– Det är svårt att tala om män som offer, sade Jens Liljestrand. – Jamen vad beror det på, frågade Belinda Ohlsson. Och längre kom de inte, trots att de drog över ...

Av: Håkan Lindgren | Kulturreportage | 28 september, 2011

Monika Orski, dikt

  Monika Orski Datoringenjör och skribent. Bland annat är hon samordnande redaktör för www.noveller.nu. Hennes skönlitterära debutbok kommer att ges ut under 2011 av förlaget King Ink.

Av: Monika Orski | Utopiska geografier | 15 augusti, 2011

Att förbli stående bland ruinerna

 En essä om en musikgenre som kallas Neofolk. En musikgenre som dock inte bara var musik utan också en proteströrelse (såsom punk) ofta extremt provokativ och dunkel. Marco De Baptistis ...

Av: Marco De Baptistis | Essäer om musik | 07 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.