Att finna skönheten i vardagens oljud

Johanna Rosenqvist skapar musik som trotsar till och med industrimusikens numer rätt förutsägbara mallar. Med avstamp i en futuristisk anda konstruerar hon bombastiska verk som baseras på inspelningar av vardagsljud ...

Av: Carl Abrahamsson | 07 januari, 2011
Musikens porträtt

Bitskt tandlösa krokodiler

När Sagokungen Ludwig II 1864 bjöd in Richard Wagner från exilen i Schweiz för att möblera om kulturlivet i München, förändrades den bayerska huvudstaden raskt och radikalt. Efter Wagners ettåriga gästspel var ...

Av: Bo I. Cavefors | 19 maj, 2014
Essäer

Über allen Gipfeln

Kopparstick av Evert A Duyckinick. Über allen Gipfeln Über allen Gipfeln ist Ruh, in allen Wipfeln spürest du kaum einen Hauch; die Vögelein schweigen im Walde. Warte nur, balde ruhest du auch. – Johann Wolfgang von Goethe

Av: Karl-Gösta Engquist | 13 november, 2007
Utopiska geografier

Porträtt av Yeats, utfört av fadern John Butler Yeats

En dikt av W.B. Yeats

W.B. Yeats i översättning av Erik Carlquist.

Av: W.B.Yeats | 21 december, 2015
Utopiska geografier

Operahuset blickar mot en ny vår



TEMA VÄSTERBOTTEN Image
Ett samtal med Norrlandsoperans teaterchef och vd Magnus Aspegren om Norrlandsoperan och operahusens framtid.

Det är en torsdagsmorgon i januari, Norrlandsoperan vaknar upp i takt med att morgonen skrider fram. Personalkafeterian är tom då jag slår mig ned vid ett bord med en kopp kaffe, tillsammans med teaterchef Magnus Aspegren. Berätta om repertoaren 2008, vad bör man inte missa i vår?

– Ja, vi har ju förstås vår stora operasatsning, Poet and Prophetess, som blir något av kulmen på vårt samarbete med Sydafrika. Vi har tidigare satt upp Rusalka och Porgy and Bess. Men detta är det största vi gjort, det kommer vara 60 personer på scenen samtidigt, scenografin består bland annat av ett gigantiskt skepp som man just nu bygger i monteringshallen, i syateljén håller sju/åtta personer på för fullt att sy upp 1700-talskostymer.

Magnus bläddrar vidare i Norrlandsoperans programblad.

– Sedan har vi ju Erwartung, Schönbergs monodrama. Det är en halvscenisk föreställning, med både scenografi och kostym. Vi jobbar med att konsertsalen också ska kunna vara ett sceniskt rum.

Han pratar engagerat vidare och kommer så in på dansen.

– Dansen kommer ju mer och mer, nu i höstas hade vi Triphtych av Örjan Andersson till exempel, som ju var en av de största satsningarna vi gjort på dansområdet. Vi hoppas kunna se mer av liknande samarbeten och residenser. Vi vill också gärna jobba med att föra samman opera och dans. Hitta nya vägar att skapa verk.

Dansämnet för Magnus in på frågan om ekonomi.

– Det kostar mycket med dans. Dansare pensioneras ju tidigt och kostnaden för pensionerna är ett problem. Det är miljoner som försvinner.

Har den borgerliga regeringens tillträde inneburit några markanta förändringar för Norrlandsoperan?

– Ja, de har ju varit smarta, genom att tillsätta en kulturutredning, och den är fortfarande inte klar. Så just nu finns det ingen kulturpolitik. Men tanken är väl att kultur ska finansieras mer genom sponsorer osv. Det är inte riktigt som att de säger att ”nu ska vi lägga ned allt som är bidrag och låta marknaden styra”, men man räknar dock med att det ska komma mer av andra pengar. Man tänker sig väl att det ska funka som i Amerika, där den mesta kulturen lever genom sponsring. Dock, i USA finns massor av rika människor, på ett annat sätt än här.

Norrlandsoperan kommer ju att vara värdar för Dansbiennalen i vår. Kan du berätta lite om det?

– Ja, vi hade ju Dansbiennalen här i Umeå 2001 och sedan dess har den vuxit så den nästan blivit alldeles för stor. Den har dock mest vuxit för själva dansbranschen, vilket visar sig genom att det inte kommer vara så mycket på scen, utan mer fokus på seminarier och workshops. Men, eftersom vi kommer att slå ihop den med MADE-festivalen, så har vi ju ändå en hel del sceniskt att erbjuda. Band annat kommer Meredith Monk hit, som jobbar med dans.

Norrlandsoperan har ju profilerat sig som en nytänkande, fräsch institution som samarbetar med barn och ungdomar, ni har satt upp en opera baserad på bloggtexter, ni har en queerklubb i huset, ni har MADE-festivalen som låter olika konstarter mötas, Malin Hellqvist Sellén är här titt som tätt med sina queera koreografier. Innebär det att ni tagit ett steg bort från rollen som ett traditionellt operahus?

– Ja, det kan man säga. Och det förs ju till exempel diskussioner i Stockholm om att bygga ett nytt scenkonsthus där man blandar opera med balett och dans. Jag tror absolut att det är framtiden för operahusen. Att man börjar arbeta mer internationellt, men även lokalt och regionalt. Att låta folk komma hit. I grund och botten handlar det om att man vill utveckla konsten. När det gäller bloggoperan var det intressanta att se ”vad blir det för resultat?” - inte ”åh vad fint att de fick komma in och leka!” Nej, vi ställer krav. Det handlar om kreativitet, ungdomar mår bra av det. Att hålla på med kultur är framtidens sätt att överleva.

Magnus tar fram en text han skrivit i Norrlandsoperans program, som handlar om att sluta stressa och konsumera prylar och istället konsumera kultur, som får oss att må bra.

– Tänk om vi lade våra pengar på att göra saker tillsammans, skapa saker tillsammans, istället för att köpa en ny bil. Hela vår välfärd bygger på att vi måste sälja bilar. Vi måste få ett nytt sätt att få kickar.

Om man mister rollen som ett traditionellt operahus, förlorar man då samtidigt status?

– Ja, i vissa sammanhang. Det finns en del gamla operarävar som säger ”hm, jaa, du gör ingen opera i år”. Om jag då säger ”jo, vi har haft bloggoperan och Mitt hjärta brister” så får man till svar att ”det är ingen riktig opera”. Men om man tar Göteborg som exempel, så har de visat att man kan göra det folkligt och ändå så jäkla bra. Sen är det ju naturligtvis häftigt med traditionell opera också. Det är egentligen ett mysterium med opera, att det fortfarande finns. Vissa talar om att göra opera på internet, men det tror jag är kört, det ska vara live.

Återspeglas samma sociala bredd hos publiken som den som Norrlandsoperan visar upp på scenen?

– Om man ser på symfoniorkestern och deras konserter, så visst är det mycket gråa hår, men vad är det egentligen för fel på det?  Ibland sitter det dock faktiskt grupper med ungdomar även i symfonipubliken. Och bloggoperan engagerade ju trots allt 450 ungdomar, vilket lockade många andra unga att komma och titta.

Har ni gjort några publikundersökningar?

– Ja, vi har gjort några tidigare som dock inte är relevanta. Men i vår kommer vi att göra nya, genom att dela ut lappar i samband med föreställningar, men också undersöka hur synen på Norrlandsoperan är utifrån sett.

Vem saknar du i publiken?

– Ja, det finns det här glappet mellan 23/24 år upp till ungefär 40. Det är väl under de åren man är upptagen med att skaffa familj, man kanske har dålig ekonomi och köper hellre en starköl för 70 kronor. Tänk om man kunde få operapubliken att gå på Club Subjekt!

Hur är det med svenskar med invandrarbakgrund?

– Ja, där är det ju ett jätteglapp, de är inte här alls. Det är mycket ett kommunikationsproblem. Även i personalen har vi alldeles för få med invandrarbakgrund. Där måste vi bli bättre. Inte genom att bjuda in, utan genom att jobba ihop. Men, sedan är det också en väldig skillnad på Malmö och Umeå.

Vad är bäst med att vara operachef?

– Att få jobba med Norrlandsoperan, jobba med bredd. Det är ett bra hus, bra personal och stämning. Ett drömjobb.

Vad är nackdelen?

– Det är att jag måste pendla, så jag är bara hemma i Stockholm någon dag i veckan.

Vad gör du efter Norrlandoperan?

– Jag skulle gärna jobba med något SIDA-projekt i Vietnam. Projekt som har med demokrati att göra. När vi satte upp Eldfågeln så var ju det en del i ett sådant projekt, liksom Cosi van tutte.  Jag skulle vilja arbeta med såkallade Non Governmental Organisations, där det inte handlar om pengar utan att få unga att prata och lära sig demokrati.

En timme har gått och Magnus måste rusa vidare till ett möte. Under tiden vi suttit där har fler och fler av operans personal strömmat in i kafeterian för att dricka sin kopp med morgonkaffe. Norrlandsoperan vaknar upp till en ny morgon och till en ny spännande vår.

Kirsti Jönson

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

På spaning efter den tid som flytt - och den tid som kommer

2013. Det är inte ett speciellt spännande år, i alla fall inte just nu, det är bara ett år som “alla andra“. Ett lugnt, fredligt år med globalisering och världsomspännande ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 11 juni, 2013

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 19 december, 2013

Eros och Gud i Shams al-din Mohammed Hafiz

I motsats till den politiska islam, som betonar samhällsförändring poängterar, sufismen det andliga livet. Där sharia, lagen, företräder den yttre eller exoteriska dimensionen av religionen brukar sufismen definieras som ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 12 juli, 2010

Från Abruzzo till Bornholm – jakten på Zahrtmann

En höstdag 2013 befinner jag mig på den danska ön Bornholm – drygt en timmes färjeresa från Ystad. På sommaren invaderas ön av turister från Sverige, Tyskland och det danska ...

Av: Johan Werkmäster | Kulturreportage | 08 november, 2013

Jobs bok i kristider

Människan är ett syndabocksbenäget djur. Man pekar ut eller också utpekas man. I tider av kris måste officiella huvuden rulla. Chefer avsätts, ministrar avgår, kungen halshuggs. Föremålen skiftar och mekanismen ...

Av: Eugenio Trías | Agora - filosofiska essäer | 07 mars, 2011

Sofonisba Anguissola “Lucia, Minerva and Europa Anguissola Playing Chess” (1555)

Schack matt i konsten

Vid havet sitter riddaren och spelar schack med döden. Ingmar Bergmans klassiska scen i filmen “Det sjunde inseglet” från 1957 är ikonisk. Scenen med två kombattanter försjunkna i en hjärnornas ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 26 oktober, 2017

Rutten lax, rutten jul och arg på pappa, tre musikbiografier

Jultips från Belinda Det finns självbiografier och det finns julböcker. Genren julsjälvbiografi är inte en vanlig genre. Men Peter Jöback och hans medarbetare har lyckats skapa ett verk i denna genre ...

Av: Belinda Graham | Kulturreportage | 17 december, 2012

Clemens Altgård. Foto: Adrian Altgård

Clemens Altgård Ur Grå Dub

Clemens Altgård (f. 1959) följer upp sin rosade återkomst till lyriken, Odöd, med en diktsamling där temat är än mer oförsonligt, politiskt och personligt. Med Grå dub axlar Clemens Altgård ...

Av: Clemens Altgård | Utopiska geografier | 10 oktober, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts