Intervju Jamie Woon

Soul och dubstep-artisten Jamie Woon har hyllats i sitt hemland Storbritannien. Med sammetslen ljus röst sjunger han sina egenproducerade kompositioner vars eklektiskt klara ljudbild är minimalistisk och svängig på samma ...

Av: Lena Lidén | 30 augusti, 2011
Musikens porträtt

Fragment från en önation. En resa till Indonesien

Vi var ett delvis nytt och ett delvis gammalt gäng med rötter ifrån möten på Sigtunastiftelsen, som flög via Singapore till Jakarta, huvudstaden på den stora ön Java i världens ...

Av: Elsa Maria Lindqvist | 29 maj, 2014
Resereportage

Men det är hungern som är mödan värd

En klar minnesbild från den tidiga tjugo årsåldern, då jag och en kär vän liftade ner till Andalusien, för att som resans mål, ta oss över till Tanger och sedan ...

Av: Göran af Gröning | 05 maj, 2014
Litteraturens porträtt

Hayati Kafe. Foto: Martin Adolfsson (detalj)

Stockholm Jazzfestival 2015: Hayati Kafe hyllar Frank Sinatra och Putte Wickman

Ett samtal med sångaren Hayati Kafe om turktoppen, svensktoppen, storbandsjazz, Frank Sinatra, den amerikanska sångboken och språket ladino.

Av: Leif Carlsson | 07 oktober, 2015
Musikens porträtt

Anders T Ohlsson i Sufflören en av flera monologerunder 2015 års Scenkonstbiennal Foto:RogerStenberg

Maktstrukturer, identitet och genus på Scenkonstbiennalen



Vartannat år arrangeras Scenkonstbiennalen, Sveriges största branschmöte för landets scenkonstnärer. I år arrangerades den mellan den 26 och 31 maj i Malmö. Förutom några internationella, speciellt inbjudna gästspel hade juryn i år valt ut 18 föreställningar bland 328 nominerade som skulle illustrera det bästa och mest representativa för den inhemska scenkonsten just nu. 
Vi lever i en tid då det behövs göras upp med och slås hål på gamla maktstrukturer.

Karaktäristiskt för årets biennal var monologernas framträdande roll. Hela fem uppsättningar av de 18 utvalda var just monologer. Monologerna, med sin enda person på scenen, blir ofta en lek med identiteter i och med att berättaren ofta tvingas skissa andra karaktärer och röra sig mellan dessa. Därmed tydliggörs också det som utgör teaterns grund. Just detta illustrerade skådespelaren och dramatikern Anders T Olsson suveränt i sin monolog Sufflören - en teaterviskning, där han lekande lätt och med en stor portion humor iklädde sig i olika roller i berättelsen om sufflörens situation.

Men scenen med sina föreställningar, gestaltningar och tematik, fungerar också som en plattform för själva diskussionen om identitet och genus, någonting som lyftes upp under årets seminarier. Ett intressant sådant var seminariet "Att gestalta kön - Effekter och vad händer nu?" Seminariet handlade om vad som hänt med det stora genusprojekt som sjösattes 2007-2009 på scenhögskolorna. Inte mycket, menade en del som ett direkt svar på frågan. Någon påpekade att det till och med blivit värre efter detta projekt som endast berört eleverna på statens scenskolor och där varken pedagogerna eller administrationen i någon högre grad tagit del av omdaningsprojektet.

Skådespelaren och transaktivisten Aleksa Lundberg, som också deltog i seminariet, berättade om sina erfarenheter i teatervärlden, stödd av mörk statistik på området. Vad som behövs för att debatten och genusprojektet skall ta fart på allvar, är kanske att i framtida seminarier bland annat även involvera cheferna för de stora teaterinstitutionerna i diskussionspanelen.

Men biennalen var naturligtvis inte "endast" en diskussion om genus och identitet i monologens form. Andra intressanta monologer pekade i andra riktningar, så som Ansvaret är vårt / Tingsten, en uppsättning som helt gick i moralens tecken när skådespelaren Robert Fux förvandlade sig till den gamle DN-chefredaktören Tingsten och lät iscensätta dennes frustration inför partipolitik och lojalitet. Dimen Abdullas På alla fyra i Bahar Pars gestaltning var en beskrivning av en ung kvinnas kontrollbehov. Dansmonologen Measured Moments - om mänsklig dressyr var ytterligare en variant på monologen. Dansaren Sandra Medina tog både med publiken på en historisk resa genom balettens utveckling och på en resa i rörelser som var helt suverän, även om föreställningen i andra akten övergick i en lojare workshop för publiken som guidades av inspelade instruktioner. Measured Moments - om mänsklig dressyr med dess efterföljande workshop var en undersökning i hur vi människor underkastar oss kroppsliga rörelsemönster. För att också ge ett exempel på en föreställning bortom monologen, kan Den svenska apans 100 röda drömmar, Turteaterns iscensättning av Joakim Pirinens absurda, ironiska och associativa texter som ofta har en kritisk hållning till samhälle, förhållningssätt och idéer som det går att slå hål på, nämnas.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vi lever i en tid då det behövs göras upp med och slås hål på gamla maktstrukturer. Det är också här den minsta gemensamma nämnaren i årets scenkonstbiennal tycks gå att finna. Ett flertal av Biennalens föreställningar ägnade sig åt just analys av maktstrukturer. Här blir berättelsen, och där med inte minst monologen, ett effektivt verktyg att inte bara skildra, utan också kommentera situationen.

Att svenska myndigheter gjort det omöjligt för den syriska teatergruppen Al-Ashar Theatre att närvara under Biennalen kan tas som ytterligare ett exempel på hur maktstrukturer påverkar teaterklimatet i Sverige.

Magnus Dahlerus

Ur arkivet

view_module reorder

Den naturliga uppenbarelsen och den historiska. Stagnelius Näcken än en gång

Kvällens gullmoln fästet kransa Älvorna på ängen dansa,Och den bladbekrönta näckenGigan rör i silverbäcken. Liten pilt bland strandens pilarI violens ånga vilar,Klangen hör från källans vatten,Ropar i den stilla natten: "Arma gubbe! Varför spela?Kan ...

Av: Erland Lagerroth | Kulturreportage | 02 januari, 2013

Drömmar och dofter i Kraków. Unsound festival

Det doftar gott om årets Unsound – festivalen i polska Kraków som tagit ledningen i att fokusera på ny experimentell, främst elektronisk, musik i gränslanden mellan konstmusik, electronika och klubbmusik ...

Av: Curt Lundberg | Essäer om musik | 27 oktober, 2014

muretto. foto Hebriana Alainentalo

Där – därute

Denna text bygger på tankar och reflektioner kring poesi, där även ett urval av min egen lyrik tagit plats i ett försök att sammankoppla dem med texten och kan, som ...

Av: Göran af Gröning | Utopiska geografier | 18 november, 2017

Thomas Wiberg. (...och Guden är Jag!)

Jag: 36. (Wow!) Yrke: Livet. Döden. Och ganska mycket där emellan... Om vi kommer att ses? Tids nog.       (...och Guden är Jag!)   1. Länge var det svart. Känslan av fångenskap. Krävande slem och stank omgav, och ...

Av: Thomas Wiberg | Utopiska geografier | 31 oktober, 2011

Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Ett levande livsverk Preventivmedel är bättre än fosterfördrivning

Den 8 mars i år fyllde internationella kvinnodagen 100 år. I år skulle en av de största förkämparna för kvinnliga rättigheter ha firat sin 125 födelsedag. Jag var ...

Av: Lilian O. Montmar | Kulturreportage | 27 april, 2011

Hur jämlik kan jämlikhet vara? – om Mary Wollstonecraft

  Målning av Mary Wollstonecraft (cirka 1797) av John Opie. Hur jämlik kan jämlikhet vara? – om Mary Wollstonecraft Det ligger i tiden. Utställningar, böcker, pjäser och filmer, ja, otaliga är de uttrycksmedel ...

Av: Anna Franklin | Essäer om politiken | 24 juli, 2007

Vi tänkte åka till Thailand i vinter

Jag hade en kollega som skulle åka till Thailand. Eller rättare sagt har jag nog haft minst sju olika kollegor som vardera åkt på minst två resor var till Thailand ...

Av: Sofie Niemi | Gästkrönikör | 21 mars, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.