Brudparet

Kunde Indiens tredje Premiärminister ha hetat Feroze Gandhi?

I Bertil Falks biografi om maken till Indira Gandhi, hon som faktiskt var Indiens tredje premiärminister, framträder en skarp relief som förgrund ur något många lärt sig betrakta som bakgrund ...

Av: Annakarin Svedberg | 17 september, 2017
Essäer om litteratur & böcker

Panpsykism - en annan världsbild

David Skrbina, född och uppvuxen i Detroit och universitetslektor i filosofi vid University of Michigan i Dearborn gav 2005 ut en bok på över 300 välfyllda sidor, Panpsychism in the ...

Av: Erland Lagerroth | 25 februari, 2011
Essäer

1989, Kommunismens nedgång

Jag minns 1989 års politiska händelser som ganska omtumlande - särskilt som jag till viss del fick uppleva dem på ort och ställe. I början av 1989 styrdes många länder av ...

Av: Björn Gustavsson | 21 september, 2009
Reportage om politik & samhälle

Ett liv i vår tid

”Som liten i Ravlund prästgård” är titeln på Elof Stoltz idylliska minnen om hur det var att växa upp på Österlen inte långt från Kivik. Numera är kyrkogården i Ravlunda ...

Av: Ivo Holmqvist | 27 september, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll



August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.




Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Annons:

Han förbjöd Siris efterträderska Frida Uhl att läsa verket i den tyska översättning från franskan som kommit när paret år 1893 befann sig i England på en resa som det visade sig skulle bli början till slutet på deras korta och konfliktfyllda äktenskap. Men Frida var en kvinna som inte alltid följde sin omgivnings råd, önskemål och befallningar, vare sig de kom från hennes äkta man, hennes inflytelserika far eller andra, hon tog gärna sina egna beslut, ofta till förfång för henne själv. Efter läsningen anade hon vad relationen med maken kunde utmynna i. Någon offentlig reaktion från Siri på makens tolkning av deras äktenskap kom inte.

I Tyskland blev boken åtalad efter en anmälan från ”en tysk mor”; det ryktades att Frida Uhl medverkade i detta för att höja bokens attraktionsvärde, ett av flera misslyckade försök att stödja sin make. Någon dom kom aldrig. Dock har Intresset för boken, Strindberg och von Essen levt vidare i oförminskad styrka. Svenska översättningar 1914 av John Landquist och 1999 av Hans Levander har varit viktiga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

År 1975 skrev Kjell Grede ett manus efter boken och huvudpersonernas brevväxling för en fyra avsnitt lång tevefilm. Producentbolag var Ingmar Bergmans Cinematograph, efter viss tveksamhet från Bergman tilldelades hans en gång tidigare assistent Gösta Ekman rollen som Axel, Bibi Andersson fick förtroendet att kreera Marias gestalt. Andersson och Grede var gifta åren 1960-1973. Ekmans äktenskap med Karl Gerhards adoptivdotter Fatima var nyligen avslutat. De tunga namnen i produktionen hade alla både färska och gamla erfarenheter från fasta parbildningar under både lyckliga och påfrestande tider. Grede, Andersson, Ekman med Bergman i bakgrunden var ett dreamteam.

Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Hos Gösta Ekman såg Grede egenskaper som med lätthet kunde föras över på August/Axel, ett komiskt drag som ibland kunde finnas i djupet av ett gravallvar. Ekman var mycket intresserad av Strindberg, han stannade gärna vid Eldhs staty i Tegnérlunden och tog på den vänstra stortån; det hände att han läste in roller i närheten av giganten.

Under en månad stängde Gösta och Bibi Andersson in sig i en lånad lägenhet på Östermalm i Stockholm och ”knådade varandra”. Inget familjeliv störde, det rådde ett tillstånd av djup koncentration och god arbetslust , de skötte sig och la sig tidigt på kvällarna. De hade olika arbetssätt, Gösta spelade ut i varje scen, Bibi satt bara på en stol och läste sina repliker. Enligt Ekman var det en lycklig tid, de två kunde arbeta fritt och många sceneriförslag gjordes. Grede kom förbi, lyssnade och antecknade. Vi jobbade jävligt bra ihop, menade Ekman.

Både produktionsledaren Katinka Faragó och Kjell Grede kunde när inspelningen började konstatera hur laddad, men även rädd, Ekman var inför uppgiften. Men han var mycket bra, fantastisk. Regissören var en aning rädd för att Ekman var överladdad, men hans uppskattade lustigheter i sminklogen bidrog till att minska hans egen nervositet och överambitiösa tacklande av uppgiften.

Mellan Ekman och Grede förekom ibland diskussioner, Ekman tyckte inte om att Grede ibland gjorde ändringar i det manus som han lärt in och utgått ifrån. Men det mesta fungerade på bästa sätt, t.ex återgav Ekman på ett uttrycksfullt sätt det leende hos Strindberg som regissören talade om och som var ungt, sårbart och snabbt kunde förvandlas till någon lustig kommentar. Vi känner igen det från flera av Göstas andra roller i film och revy.

Ett problem för Ekman var samlagsscenerna, de innebar mest vånda, migränanfall kunde störa. När den några år äldre och synnerligen attraktiva Bibi, som många av oss på avstånd varit förälskade i, frågade om Gösta verkligen tyckte det var så förskräckligt att spela in dessa intima scener med henne, blev svaret att det inte var frågan om det, det handlade om annat, bl.a. blyghet. När Bergman besökte inspelningen frågade han Ekman om man kunde knulla på film. Svaret blev att gränsen går vid genitalierna.

Bibi Andersson sa att Axel och Maria var fria från sin tid, de var moderna människor, utanpå 1800-tal, inuti 1976. Filmen blev en stor framgång, en tidig ”scener ur ett äktenskap”, hyllad av både tevetittare och recensenter men en berättigad uppföljning av samma dignitet blev det inte, endast en repris i svensk teve år 1980, i utlandet har den inte visats.

Man ställer sig frågan om orsaker till detta. Kjell Grede har gett sin förklaring, Bergman var helt enkelt svartsjuk på Grede och det faktum att inblandade i projektet hade haft så trevligt under arbetets gång. Grede påpekade även att Bergmans åsikter om filmens förnämliga kvalitet säkert var uppriktigt ärligt menade. Det låg annat bakom. Kände han sig övertrumfad? Eller var det bara avundsjuka, och än värre misskundsamhet? Gredes teori, att allt i första hand kan förklaras med Bergmans flykt ur landet i samband med den infekterade skatteaffären, ligger förmodligen nära sanningen.

Vi biobesökare och tevetittare är ledsna över att manusförfattare, regissör och skådespelare inte fått en hållbar uppskattning för skapelsen. Beklagligt att inte än fler fått ta del av en skådespelarkonst som vi inte alltid förknippar med Gösta Ekman. Och Strindberg borde rotera i sin grav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurt Bäckström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Komplexitet som inte låter sig styras

Melanie Mitchell är professor i datorvetenskap i Portland, Oregon, och ”external professor” vid Santa Fé-institutet i New Mexico. Vid det senare utsågs hon att ge en föresläsningsserie, som hon kallade ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 03 augusti, 2012

Forsoningen

Forord Når en krig er over, er det forsoningen som står for tur. I slike sammenhenger, der det er med henvisning til krig blir forsoningen forstått som ‘forlik’, ‘pakt’, ‘avtale’, det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Ivan Tokin, två berättelser

Ivan Tokin (42) bor och arbetar i Belgrad, Serbien och hoppas trots allt på bättre tider. Han skriver kolumner i City Magazine (http://www.citymagazine.rs/) och är, enligt vad han själv säger ...

Av: Ivan Tokin | Kulturreportage | 29 december, 2013

Ladogas ishästar

Myten om Ladogas ishästar lever

Under krigstiden i Finland användes över 70 000 hästar av armén. Hästarna var nödvändiga för transporter av utrustning som proviant, ammunition, vapen. Hästarna drog tunga kanoner. Man uppskattar att 15 ...

Av: Rolf Karlman | Kulturreportage | 29 oktober, 2016

Fri vilje. Del I

Innledning Livet har mange aspekt, der ett av disse er av overordentlig stor betydning, nemlig viljen vår. Det betyr at én av viljens sentrale funksjoner er å holde styr på affekt ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 24 februari, 2014

Klassängslighetens dialektik

Nu talar vi kulturellt kapital. Klass. Klyftor. Vi är medelklassen. Vi är osäkra, men vi vet hur man är fel eller rätt. Vi är den osäkra medelvägen. Vi skäms. Vi ...

Av: Nina Ahlzén | Kulturreportage | 13 december, 2012

Mannens råstyrka och visuella skönhet

Jag hade svårt att hitta till Bergsjön, helt ärligt, fastän jag är en infödd Göteborgare, så har jag aldrig någonsin satt min fot i denna stadsdel, söndermärkt av fördomar och ...

Av: Linda Johansson | Kulturreportage | 23 Maj, 2009

Ett kort meddelande till mina muslimska vänner

Hösten 1900 fick vår förste svenske socialistiske agitator, August Palm, ta emot en inbjudan att besöka Amerika för en föredragsturné. Resan beskrev han i boken Ögonblicksbilder från en tripp till ...

Av: Mohamed Omar | Gästkrönikör | 19 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.