Vem var Pontius Pilatus?

Det glada budskapets tid är nu. Det börjar med förväntan och glädje, men allt tar en ände med förskräckelse, anklagelser om terrorism och förräderi, förakt och hat, rädsla och plågsam ...

Av: Bo I Cavefors | 09 juli, 2014
Essäer

Först på engelska var Novellmästarna

I en artikel i Washington Post (8 augusti) berättas om en antologi med noveller av svenska deckarförfattare som ska publiceras i USA. Redaktör för antologin, som innehåller en novell av ...

Av: Bertil Falk | 14 augusti, 2013
Gästkrönikör

Stefan Lekbergs havsgård… Ett konstnärshem som berör

Skönheten är begärlig. För dem som tvingas leva bortom naturen, i bostadsområden skapade endast för förvaring kan skönheten bli som en hägring. Många människor lever till synes helt utan omgivande ...

Av: Boel Schenlær | 25 juli, 2013
Konstens porträtt

Högt på sångens vingar

Montserrat Cabballé – hur gärna hade jag inte stalkat henne. Det tycks dock inte fysiskt möjligt enligt mina bemödanden på nätet. Trots kommentarsfält vid you-tube-filmerna med hennes insjugningar, ingen hemsida ...

Av: Annakarin Svedberg | 03 september, 2017
Essäer om musik

Gösta Ekman med Bibi Andersson och Kjell Grede

En dåres försvarstal – Gösta Ekman i en annorlunda roll



August Strindberg kände sig långt ifrån alltid helt tillfreds med den högst personliga syn på äktenskapet med Siri von Essen som han delgav världen i En dåres försvarstal.




Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Annons:

Han förbjöd Siris efterträderska Frida Uhl att läsa verket i den tyska översättning från franskan som kommit när paret år 1893 befann sig i England på en resa som det visade sig skulle bli början till slutet på deras korta och konfliktfyllda äktenskap. Men Frida var en kvinna som inte alltid följde sin omgivnings råd, önskemål och befallningar, vare sig de kom från hennes äkta man, hennes inflytelserika far eller andra, hon tog gärna sina egna beslut, ofta till förfång för henne själv. Efter läsningen anade hon vad relationen med maken kunde utmynna i. Någon offentlig reaktion från Siri på makens tolkning av deras äktenskap kom inte.

I Tyskland blev boken åtalad efter en anmälan från ”en tysk mor”; det ryktades att Frida Uhl medverkade i detta för att höja bokens attraktionsvärde, ett av flera misslyckade försök att stödja sin make. Någon dom kom aldrig. Dock har Intresset för boken, Strindberg och von Essen levt vidare i oförminskad styrka. Svenska översättningar 1914 av John Landquist och 1999 av Hans Levander har varit viktiga.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

År 1975 skrev Kjell Grede ett manus efter boken och huvudpersonernas brevväxling för en fyra avsnitt lång tevefilm. Producentbolag var Ingmar Bergmans Cinematograph, efter viss tveksamhet från Bergman tilldelades hans en gång tidigare assistent Gösta Ekman rollen som Axel, Bibi Andersson fick förtroendet att kreera Marias gestalt. Andersson och Grede var gifta åren 1960-1973. Ekmans äktenskap med Karl Gerhards adoptivdotter Fatima var nyligen avslutat. De tunga namnen i produktionen hade alla både färska och gamla erfarenheter från fasta parbildningar under både lyckliga och påfrestande tider. Grede, Andersson, Ekman med Bergman i bakgrunden var ett dreamteam.

Kjell Grede var inte intresserad av den litteraturhistoriske Strindberg. Den klichébild, den figur som växt fram var för honom inte intressant, istället försökte han lyfta fram drag hos titanen som var allmänmänskliga och som även kunde appliceras på både August och Axel. Grede ville blottlägga barnet i mannen, en barnaman som längtar efter både en mor och en fri kvinna. En önskan som inte alltid är lätt att förverkliga till allas belåtenhet i det verkliga livet.

Hos Gösta Ekman såg Grede egenskaper som med lätthet kunde föras över på August/Axel, ett komiskt drag som ibland kunde finnas i djupet av ett gravallvar. Ekman var mycket intresserad av Strindberg, han stannade gärna vid Eldhs staty i Tegnérlunden och tog på den vänstra stortån; det hände att han läste in roller i närheten av giganten.

Under en månad stängde Gösta och Bibi Andersson in sig i en lånad lägenhet på Östermalm i Stockholm och ”knådade varandra”. Inget familjeliv störde, det rådde ett tillstånd av djup koncentration och god arbetslust , de skötte sig och la sig tidigt på kvällarna. De hade olika arbetssätt, Gösta spelade ut i varje scen, Bibi satt bara på en stol och läste sina repliker. Enligt Ekman var det en lycklig tid, de två kunde arbeta fritt och många sceneriförslag gjordes. Grede kom förbi, lyssnade och antecknade. Vi jobbade jävligt bra ihop, menade Ekman.

Både produktionsledaren Katinka Faragó och Kjell Grede kunde när inspelningen började konstatera hur laddad, men även rädd, Ekman var inför uppgiften. Men han var mycket bra, fantastisk. Regissören var en aning rädd för att Ekman var överladdad, men hans uppskattade lustigheter i sminklogen bidrog till att minska hans egen nervositet och överambitiösa tacklande av uppgiften.

Mellan Ekman och Grede förekom ibland diskussioner, Ekman tyckte inte om att Grede ibland gjorde ändringar i det manus som han lärt in och utgått ifrån. Men det mesta fungerade på bästa sätt, t.ex återgav Ekman på ett uttrycksfullt sätt det leende hos Strindberg som regissören talade om och som var ungt, sårbart och snabbt kunde förvandlas till någon lustig kommentar. Vi känner igen det från flera av Göstas andra roller i film och revy.

Ett problem för Ekman var samlagsscenerna, de innebar mest vånda, migränanfall kunde störa. När den några år äldre och synnerligen attraktiva Bibi, som många av oss på avstånd varit förälskade i, frågade om Gösta verkligen tyckte det var så förskräckligt att spela in dessa intima scener med henne, blev svaret att det inte var frågan om det, det handlade om annat, bl.a. blyghet. När Bergman besökte inspelningen frågade han Ekman om man kunde knulla på film. Svaret blev att gränsen går vid genitalierna.

Bibi Andersson sa att Axel och Maria var fria från sin tid, de var moderna människor, utanpå 1800-tal, inuti 1976. Filmen blev en stor framgång, en tidig ”scener ur ett äktenskap”, hyllad av både tevetittare och recensenter men en berättigad uppföljning av samma dignitet blev det inte, endast en repris i svensk teve år 1980, i utlandet har den inte visats.

Man ställer sig frågan om orsaker till detta. Kjell Grede har gett sin förklaring, Bergman var helt enkelt svartsjuk på Grede och det faktum att inblandade i projektet hade haft så trevligt under arbetets gång. Grede påpekade även att Bergmans åsikter om filmens förnämliga kvalitet säkert var uppriktigt ärligt menade. Det låg annat bakom. Kände han sig övertrumfad? Eller var det bara avundsjuka, och än värre misskundsamhet? Gredes teori, att allt i första hand kan förklaras med Bergmans flykt ur landet i samband med den infekterade skatteaffären, ligger förmodligen nära sanningen.

Vi biobesökare och tevetittare är ledsna över att manusförfattare, regissör och skådespelare inte fått en hållbar uppskattning för skapelsen. Beklagligt att inte än fler fått ta del av en skådespelarkonst som vi inte alltid förknippar med Gösta Ekman. Och Strindberg borde rotera i sin grav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kurt Bäckström

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Ett litet axplock bland 100-åriga faktasier

”Du kanske tror att framtiden står skriven bland alla kreativa tankar på internet? Så är det inte. Framtiden finns bland de dammiga böckerna på bibliotekens hyllor. De verkligt kreativa hjärnorna ...

Av: Bertil Falk | Kulturreportage | 23 juni, 2012

Kockpitten

Nio timmars flygning utan mellanlandning. Men hon måste. Måste iväg. Få det där stödet att kasta loss från sista förtöjningen – kapa livlinan. Men vad i helvete hade vi i kosmos ...

Av: Else-britt Kjellqvist | Kulturreportage | 11 september, 2011

Veckans eutanasi (ευθανασία )

En mycket märklig rättegång pågår just nu i Solna tingsrätt. Ett för tidigt fött barn med svåra hjärnskador bedöms inte ha några chanser att överleva. Efter samråd med föräldrarna kopplas ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 18 september, 2011

Johanna Lindberg. Ur de osaliga breven

Johanna Lindberg är ett synonym för ord, det är så jag vill existera. Jag är 33 år, har skrivit sedan jag var liten och är på ständig jakt efter utveckling och ...

Av: Johanna Lindberg | Utopiska geografier | 16 juni, 2014

Sri Aurobindo

Indisk renässans jagar undan såväl skallmätare i Lappland som sociala ingenjörer

Allt som lever har sitt eget existensberättigande, sin egen rättmätiga livskamp.

Av: Anna-Karin Svedberg | Kulturreportage | 28 december, 2015

Strindbergs äktenskap och Titanic – om dålig hållbarhet och haverier

August Strindberg blev mycket skakad när han hörde om Titanics undergång den 15 april 1912. Han hade då en månad kvar att leva. Livsverket var fullbordat, några få av de ...

Av: Kurt Bäckström | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2012

I världsmedborgarskapets döda vinkel

Alla instanser som på ett eller annat sätt förvaltar ett pedagogiskt uppdrag måste bidra till att fostra världsmedborgaren, menar Martha Nussbaum. Att vara världsmedborgare innebär kort sagt att ha en ...

Av: Andreas Åberg | Övriga porträtt | 12 december, 2013

Skriket

Skriket Skriket fanns i mänsklighetens begynnelse. Skrikande gick människan genom förtvivlan och fasa vare sig hon förde krig, älskade, föddes eller dog. Även djuren skriker. För den förhistoriska människan skrek också ...

Av: Guido Zeccola | Essäer om musik | 19 september, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.