Occidentalism – de andras syn på oss

Detalj från katedralen i Chartres. Foto: Guido Zeccola TEMA ÖST-VÄST Orientalism brukar definieras som ett akademiskt eller tankemässigt perspektiv som har varit grundläggande för hur västerlänningar har betraktat ”Orienten”. Inom ramarna ...

Av: Susanne Olsson | 30 april, 2008
Essäer om samhället

Sorgligt, spökligt, spännande och lite vasst

Min nya psykiater har i tvenne dagar läxat upp mig med e-mails, fem stycken, med dåliga simpla råd om hur jag skall skriva roman, tar ton, är väl inte hans ...

Av: Stefan Hammarén | 19 Maj, 2011
Stefan Hammarén

Ernest Hemingway - myten, mannen och hans mor

Ernest Hemingway slog folk på käften, skrek och gormade i berusat tillstånd och spetsade ofta sina giftiga repliker med homofoba eller antisemitiska glåpord när han blivit negativt recenserad och apostroferad ...

Av: Benny Holmberg | 28 december, 2011
Litteraturens porträtt

Stillbild ur filmen

Godfried Schalcken och spöktavlan som aldrig fanns

Den holländske 1600-talskonstnären Godfried Schalcken har inte blivit ihågkommen i första hand för sitt konstnärskap, utan snarare som en karaktär i en gotisk novell. Novellen blev en film och sanningshalten ...

Av: Mathias Jansson | 11 mars, 2015
Konstens porträtt

Dansscen från Kårspexet 2010 Shangri-la - eller när lösningen till problemet är källan. Foto Wiki

Spex ur ett queer/genusperspektiv



Studentspexet - en förlegad konstart eller något för den moderna studenttiden? Kajsa Ljusegren diskuterar här Lundaskolans spextraditioner. 
Karaktärerna baseras inte på sitt kön när ensemblen arbetar med dem utan de utgår från karaktärerna på samma sätt genom att undersöka och överdriva vissa drag hos karaktärerna. Vilket som sagt inte nödvändigtvis (eller alls) är kopplat till karaktärens kön.
Scen ur spexet Uarda i Lund år 1909. Foto Magnus Manske

Scen ur spexet Uarda i Lund år 1909. Foto Magnus Manske

Annons:

Att vara aktiv i en kårförening under sin tid som student är vanligt förekommande och en kårförening som finns på många tekniska högskolor och universitet runt om i Sverige är studentspexet. Dock förekommer det fördomar kring att universitetsspexen skulle föra föråldrade traditioner vidare, främst ur ett genusperspektiv.

Ett studentspex kan se olika ut beroende på från vilken spexgren den härstammar, antingen från Uppsalaskolan eller Lundaskolan. Det som förenar de båda grenarna är att de använder sig av bland annat teatern som konstform för att lyfta fram olika företeelser som har någon slags koppling till studentlivet, en historisk anspelning av något slag som ofta gärna blandas upp med nutida inslag samt en koppling till akademiska studier på ett ofta något satiriskt sätt.

Historiskt sett var det endast (eller till största del) män som fick läsa vid universiteten runt om i landet och det avspeglar sig också att det var män som gestaltade alla karaktärer i de olika studentspexen.

Det som skiljer skolorna åt är framförallt att spex som utgår från Uppsalaskolans riktlinjer traditionellt sätt är skrivet på vers och mycket ofta på rim, något som spex med utgångspunkt i Lundaskolan oftast inte är. Dessutom kännetecknas spex baserade på Uppsalaskolan också genom att publiken är delaktig på ett helt annat sätt än inom Lundaskolans olika spexförgreningar. Exempelvis kan publiken ropa olika saker som ensemblen på scen får ta hänsyn till, såsom omstart efter en uppskattat scen, eller ännu mer specifika saker såsom 'omstart på tyska', då förväntas ensemblen ta om föregående scen på tyska. I spex med Lundaskolan som förlaga förekommer det endast omtagningar av låtar om publiken applåderar mycket. Följande text är skriven med fokus på Lundaskolans traditioner och främst hur de ter sig på Chalmers.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Chalmersspexet härstammar från Lundaskolan och skrivs således inte på vers eller hänger sig åt omstarter i någon större utsträckning än att låtar kan tas om vid publik begäran. Många spex har idag en blandad ensemble, men i Chalmersspexet är det fortfarande 'enkönade ensembler'. Dock är Chalmersspexet sedan 2003 uppdelat i ett spex med damensemble, Chalmersspexet Vera och ett med herrensemble, Chalmersspexet Bob. Det innebär att det i båda Chalmersspexen frekvent förekommer 'byxroller' och 'kjolroller'. Vilket innebär att ensemblisterna sällan är begränsade till sitt biologiska kön när författarna skriver manusen utan de får ofta spela det motsatta könet. Det här är ett fenomen som till skillnad från spexscenen inte längre förekommer särskilt frekvent på teaterinstitutionerna idag.

Samtidigt finns det åsikter som anser att enkönade ensembler är förlegat och att det i ett exempelvis herrspex drivs med kvinnor på ett sätt som inte är politiskt korrekt samt att spexet till större del består av män.

Årets föreställning för Chalmersspexet Bobs del är "Rasputin". Uppsättningen är löst baserad på den faktiska personen Rasputin som sägs ha nästlats sig in vid tsar Nikolaj den andres hov i Ryssland under början på 1900-talet. Utöver det skiljer sig uppsättningen till stora delar från det som kan tänkas ha hänt på riktigt. Följande karaktärer ingår: Tsar Nikolaj den andre, Alexandra von Hessen, Alexei, Anastasia, Olga, Rasputin, Misieria och Lenin. Bara genom att läsa namnen kan man könsbestämma sju av åtta karaktärer, där den enda som blir lite flytande är Misieria som dessutom är ett väsen och ingen faktisk människa i samma utsträckning som övriga karaktärer.

Fyra av åtta karaktärer är alltså så kallade 'kjolroller', för även Miseria gestaltas som kvinna. Även om det i den fysiska gestaltningen förekommer både lösbyst och lösrumpor för 'kjolrollerna', (vilket det inte gör för de herrar som gestaltar män) så görs det ingen skillnad i gestaltningsarbetet. Karaktärerna baseras inte på sitt kön när ensemblen arbetar med dem utan de utgår från karaktärerna på samma sätt genom att undersöka och överdriva vissa drag hos karaktärerna. Vilket som sagt inte nödvändigtvis (eller alls) är kopplat till karaktärens kön.

Och utöver de åtta herrarna på scen består spexet av ytterligare cirka trettio personer där mer än hälften är tjejer. Att fördomen om ett spex med en enkönad herrensemble skulle göra narr av kvinnor stämmer inte i samma utsträckning idag som den eventuellt gjorde för ett par år sedan. Dessutom, om man hårdrar begreppet 'queer', innebär det ett intresse för normalitet och avvikelser samt dess processer. Och är det något ämne som spex behandlar är det just det.

Kajsa Ljusegren

Ur arkivet

view_module reorder

Oändlig hemlängtan. Hommage till Miles Davis

Allt vänder åter kometerna, ormbunksskogarna, djuret, tystnaden sagan med sin färgskimrande berättare på tidiga torg i Tibet under apbrödsträden i Afrika eller långt inne i de indianska regnskogarna Också de törstande älskande vänder åter - Orfeus´sånger, Kurosawas ...

Av: Vagn Lundbye | Utopiska geografier | 11 Maj, 2009

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 13

Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen.

Av: Ulf Stenberg | Stefan Whilde | 03 juli, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 4-2013

Egentligen skulle denna krönika handla om tåg. Tåg som inte går, och om de går  är det inte meningen att de ska gå, i synnerhet som det blir helt fel ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 januari, 2013

Karin Engs erotisk krönika IV. Hemlighet

Att stå i vatten upp till midjan. Ett sel, ett stilla vatten. Där bortom, en aning. Bortom kröken. Andas ljudlöst, häftigt. Bruset. En flodfåra om våren. Över alla bräddar. Sköljer ...

Av: Karin Eng | Gästkrönikör | 17 Maj, 2012

Inte ett Komma kvar. Betraktelse över en tidskrifts död

Tidskriften Komma har gått i graven. Redaktören Peo Rask har meddelat att tidskriften på grund av förminskat stöd från ansvarig nämnd inte kan drivas längre. En händelse som passerat egendomligt ...

Av: Benny Holmberg | Kulturreportage | 18 mars, 2011

Per-Eric Söder.Foto: Ingela Bohm

”Han bär alltid en massaker nedstucken innanför bältet”

Tidningen Kulturens Benny Holmberg försjunker i Per-Eric Söders nya diktsvit, som han anser är en rubin av karat, en känslostubin i kvadrat.

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 15 april, 2015

Pär Thörns performance om Röda armé-fraktionen

I mars för 30 år sedan gick Ebba Grön ut i polisradion. Samma tid skakades dåvarande Västtyskland av Röda Armé-fraktionens (RAF) våldshandlingar och extrema politiska åsikter. Performancekonstnären Pär Thörn bygger stora delar ...

Av: Niels Hebert | Konstens porträtt | 26 september, 2008

Tomas Tranströmer: ”att skriva är att gå in i själva verkligheten”

Nobelpriset i litteratur äger en inneboende motsättning då idén att utse en författare som den 'mest värderade' strider mot all form av konstnärligt och beprövat skapande och dess inneboende idé ...

Av: Benny Holmberg | Litteraturens porträtt | 09 oktober, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.