Magnus Göransson Foto Peter Hallin

Idioten och spindeln

Magnus Göransson är tillbaka med sin Idiot.

Av: Magnus Göransson | 13 Maj, 2017
Gästkrönikör

Foto Ivo Holmqvist

Stigmatisering är ett historiskt begrepp när det gäller samhällets syn på psykisk…

Begreppet stigmatsering används ofta i samhällsdebatten. Ordet stigmatisering kan härledas från grekiskans stigma som betyder (bränn) märke, fläck. Ordet kan härledas till en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau.

Av: Gunilla Dored | 22 juni, 2017
Essäer om samhället

Meditation om det mänskliga psyket

En betraktelse kring meditation som kulturellt innehåll. Detta hände 1969 i en förort till Stockholm.

Av: Annakarin Svedberg | 18 juli, 2017
Kulturreportage

Att vara med eller att inte vara med

En av de viktigaste skillnaderna mellan människa och djur är att människan har (ett mycket utvecklat) språk. Det som sociologerna kallar kommunikation mellan människor – uttrycket är mer att tas ...

Av: Carsten Palmer Schale | 03 januari, 2017
Agora - filosofiska essäer

Litteratur: Redaktörer: Per Stam, David Gedin och Anna Cavallin. Strindbergiana Tjugonionde samlingen



Den evige August

Strindberg kunde alltRedaktörer: Per Stam, David Gedin och Anna Cavallin
Strindbergiana Tjugonionde samlingen utgiven av Strindbergssällskapet
Atlantis

Strindberg. Vad tänker du när du hör det namnet? Tvångsmässig läsning i skolan med gammaldags språk, eller en eldig, cynisk man med gudabenådad förmåga att gestalta mänsklighetens svagheter? Farbrorn som skrev de rappa, tänkvärda citat som graverats in på Drottninggatan i Stockholm? En kvinnohatare, en revolutionär, den ursprungliga Kulturmannen med stort K? Ett är i alla fall säkert: hans texter går att tolka och gestalta på oändligt många sätt, och intresset för dem tycks aldrig sina.

August Strindberg är tillräckligt intressant för att det ska gå att skriva hur många uppsatser som helst om honom. Strindbergssällskapet ger varje år ut uppsatssamlingar på temat "Strindberg och jag", och årets samling är den tjugonionde. Skriver gör forskare, skådespelare, översättare, regissörer och journalister.

Rent rytmiskt börjar den tjugonionde Strindbergianan roligt: först en naivistisk och personlig text där Staffan Westerberg berättar om sitt sätt att tolka Strindberg. Han skriver bland annat om att tillåta sig att vara barnslig och undrar om Strindberg gjorde det någon gång (vad tror ni?).

Därefter skriver skådespelaren Anna Pettersson om sin tolkning av Fröken Julie som hade premiär på Strindbergs Intima Teater våren 2012. Petterssons allvarliga text bryter av abrupt mot Westerbergs och jag hinner tänka tanken "skådespelare är så pretentiösa" precis innan jag fångas av hennes tankar som är originella och på många sätt ställer Fröken Julie i ett nytt ljus. Arbetet med pjäsen ingår också i ett forskningsprojekt på Stockholms dramatiska högskola (StDH). I slutet av texten skriver Anna Pettersson: "Under arbetet med forskningsprojektet blev det mer och mer tydligt för mig att medan Strindberg var nyskapande när han skrev texten har teaterns konventioner, former, symbolförskjutningar och klichéer sedan dess skapat en annan mening i en annan kontext som jag nu, 2014, upplever som omodern och bakåtsträvande. En sådan risk finns naturligtvis inte bara när man arbetar med teater, utan i alla branscher när man inte tar sig tiden eller utrymmet att ifrågasätta de konventioner och regelverk som styr vår smak, våra åsikter och vårt handlande."

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Kulturskribenten och författaren Lisa Gålmark skriver också en intressant text som utmanar den allmänna bilden av Strindberg. Det är känt att han var på kollisionskurs med den tidens kvinnorättskämpar, och att han blev mer misogyn ju äldre han blev. Lisa Gålmark lyfter fram djurrättsaktivisten, feministen, reformisten och föreläsaren Lizzy Lind af Hageby och anarkisten och feministen Emma Goldmans texter om Strindberg. Dessa två ger en mer nyanserad bild av vår nationalskald än vad som ofta har kommit upp i debatten. "Såväl politiskt som existensiellt uppskattade Lizzy Lind af Hageby och Emma Goldman Strindbergs attacker på de samtida konventionerna, kritiken av samhällets ojämlika villkor, exponerandet av tidens könsroller, avslöjandet av den allmänna meningens hyckleri. För dem spelade Strindberg en viktig roll i kampen för social förändring – som anförvant och i Lind af Hagebys fall även som antagonist", skriver Lisa Gålmark i slutet av sin uppsats.

Kafkaöversättaren Hans Blomqvist skriver om Kafkas relation till Strindberg, genom att citera och analysera ur Kafkas efterlämnade brev och dagböcker. Fästmön Felice Bauer tycks ha spelat en viktig roll då hon var en stor beundrare av Strindberg. Medan Kafka skrev Processen nämnde han enligt Blomqvist framför allt en författare i sin dagbok, och det var Strindberg. Han skrev: "Den väldige Strindberg. Denna vrede, dessa sidor som han kämpat sig till med knytnävarna." Och: "Läste lite Strindberg, kunde sedan inte sova."

Även de övriga texterna i antologin ger en vidgad bild av Strindberg, men såhär efteråt måste jag ändå säga att Anna Petterssons resonemang om dåtida och nutida konventioner lämnar det mest bestående minnet.

Marja Beckman

Ur arkivet

view_module reorder

Fyra dikter: Bön och flerfaldigande, Robert Halvarsson

Gå, gå gå   Ord likt små små ljus som tänds och släcks och släcks och tänds Och om och om igen Förvirringen är lagen En grånad tjänsteman Säger gå, gå, gå ...

Av: Robert Halvarsson | Utopiska geografier | 27 oktober, 2014

Screenshot från Pyongyang Racer (2012)

Nordkorea och dataspel

Grannlandet Sydkorea erbjuder sina medborgare en av världens snabbaste internetuppkopplingar och drygt 90 % har tillgång till internet. Den snabba infrastrukturen har gjort att Sydkorea tillhör de främsta i världen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 22 januari, 2016

Klaus Rifbjerg. Bild: Froztbyte/Wikipedia

Där brast ett ädelt hjärta

Ivo Holmqvist porträtterar den mångsidige, produktive och danske författaren Klaus Rifbjerg, som gick bort i år.

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 08 april, 2015

Marilyn och satan inom oss

Marilyn och satan inom oss Som ung bjöd hon ner Djävulen i sängen, efter tre äktenskap bjöd hon ner en president. Sedan mördades hon. Stefan Whilde skriver om en av 1900-talets ...

Av: Stefan Whilde | Essäer om film | 07 december, 2006

Inga kontanter och en utebliven rabatt

Min vän hade ånyo varit i Göteborg, men nu hade ingen försökt att sälja kläder till honom från ett bilbaksäte, däremot böcker på det överstora mässgolvet. Därför återvände han egentligen ...

Av: Anders Björnsson | Gästkrönikör | 29 september, 2014

J.D. Salinger - Gåtan som inte var någon gåta

Sveriges Television visade nyligen dokumentären Gåtan Salinger. Den var visst intressant men samtidigt framgick det ganska tydligt att den mystik som omgett J.D. Salinger (1919-2010) inte alls var särdeles mystisk ...

Av: Bertil Falk | Övriga porträtt | 30 juli, 2014

Till landet Barda

Barda: ett land bortom en portal. Så beskrev Erik Persson, en av de skådespelare som varit med i teatergruppen sedan starten, det land som han också ville skulle bli teatergruppens ...

Av: Anna Nyman | Reportage om scenkonst | 02 augusti, 2011

Postmodernismens liv efter detta

För två år sedan publicerades samlingsvolymen Svar på frågan: Vad var det postmoderna?. Skriften kan tolkas som en till akademisk ”nyansering” förklädd äreräddning av ”det postmoderna”. (I skamvrån, som ”onyanserad” ...

Av: David Brolin och Göran Fredriksson | Essäer | 11 Maj, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.