Anita Björk och Graham Greene

I en artikel i Svenska Dagbladet om Anita Björk som avled i onsdags sägs att hon hade kunnat göra internationell karriär, efter en biroll i en Hitchcock-film. Men hon sammanlevde ...

Av: Ivo Holmqvist | 28 oktober, 2012
Essäer

Östersjöfestivalen jubilerar

Östersjöfestivalen fyller tio år, ett initiativ av trojkan Esa-Pekka Salonen, Valery Gergiev och Michael Tydén, med den förstnämnde som konstnärlig ledare. Det är en festival med ambitioner, inte bara konstnärliga ...

Av: Ulf Stenberg | 01 september, 2012
Essäer om musik

17. Asad

Älskade syster. Jag önskar att jag kunde ta en dag i taget. Att jag kunde vakna och tacka gud för att jag har fått ännu en dag i frihet. Men ...

Av: Asad | 06 april, 2012
Lund har allt utom vatten

Eurovision Song Contest 2016 vinnaren Jamala, Susana Dzjamaladinova. Foto: Anna Velikova/ EBU.

Europa-visionen och Eurovisionen

Är Eurovisionen, ESC alltså, det enda som förenar i dagens Europa? Eller är det ett gigantiskt jippo, drivet av nöjesindustrin för att säkra de stora bolagens fortsatta expansion? Tidningen Kulturens ...

Av: Thomas Wihlman | 23 maj, 2016
Musikens porträtt

Afrikas pärla, människans vagga




altNorr om Victoriasjön glimmar Afrikas pärla. Hon heter Uganda och sår kaffebönor och bomull i jorden. För att skydda sig mot en stekhet sol virar hon in kroppen i flera lager tyg.

1971 våldtogs hon ute på fälten av general Idi Amin, den knappt läskunnige diktatorn som skulle komma att rasera landets ekonomi. Alumidi Osinya kallade generalen hyena och skrev boken "The Amazing Saga of Field Marshal Abdulla Salim Fisi". Wole Soyinka lät Amin lura i vassen i pjäsen "A Play of Giants".
En muslimsk medelklasskvinna från Senegal, Mariama Bâ, berättade om en syster vars make efter flera års äktenskap var redo att ta sig en andra hustru. Jag vet inte om hon träffade Senegals första president, poeten Léopold Sédar Senghor som också grundade den litterära négritude-rörelsen, men hennes "Brev från Senegal" vill jag läsa, ju fortare desto bättre!

Tanzania hjälpte Uganda att avsätta Idi Amin 1979. För egen del blev hon självständig redan 1961 och smälte samman med Zanzibar, där av namnet Tanzania (tidigare Tanganyika). Landet var bebott sedan förhistorisk tid av bantufolket och när araberna kom på 700-talet blandades bantu med islam och ett nytt språk uppstod; kiswahili.

I Tanzania kan man plocka rubiner från träden och vissla duett med klocktörnskatan. Presidenterna har burit vackra namn; Julius Nyerere, Mwinyi, Benjamin William Mkapa, och biologen Peter Palangyo konverterade till skriftställare och vann beundran för far-son-dramat "Dying in the sun". Han målade med orden tills Afrikas dofter levde i varenda bokstav: "The mother's cry spread out like a dry bush fire."

Vilar man blicken tillräckligt länge mot Östafrika kan man se barnet som sover i vaggan. Kenya är amman och vid Turkanasjön har man funnit skelettrester från självaste urmodern. Var det där jag red på en zebra i tidernas gryning? Var det där Maria bar krukan ner till ett blixtrande vatten innan hon postade vykorten som färdades med kappgamen till Sverige?

Universitetet Makerere i Uganda är kanske den afrikanska skönlitteraturens skolgård. En gång rökte författaren James Ngugi sin hemmarullade cigarett där medan han lyssnade på professorn som lärde ut myten om kannibalkvinnan Dhagdheer vars ena öra stod rakt upp i luften när hon sov. Dhagdheer hade milslångt hår och hennes kloliknande naglar klöste efter vackra människoögon. James Ngugi fimpade cigaretten och skrev om det blodiga Mau-Mau-upproret i "Weep Not Child och A Grain of Wheat". 1971 bytte han namn till Ngugi wa Thiong'o.

Censur och förföljelse hindrar inte Achebe, Amadi, Ekwensi, Nwapa, Soyinka eller Clark att doppa pennan i bläcket. De har minst två förlag att vända sig till i hemlandet Nigeria; Di Negro Press och Fourth Dimension Publishing Co. Ben Okri trollar fram magisk realism och läser Homeros "Odysséen" minst en gång varje år. Grioterna och Yoruba-mytologin ligger honom varmt om hjärtat. För att kunna skriva "The Famished Road och Songs of Enchantment" var han tvungen att söka djupt bland livets sanningar. Pojken Azaro, böckernas huvudperson, är ett andebarn, en abiku som dör kort efter födseln och sedan återföds om och om igen av samma mor. På många håll i världen ses reinkarnation som något naturligt och högst verkligt, då inte minst i Afrika.

Jag spelar min talande trumma och det spända skinnet når ända till Elfenbenskusten och Bernard Dadiés ande som flyttat hem för att bevaka nypremiären av "Béatrice du Congo". Lycka till, Dadié!

Amma Darko från Ghana skrev sin första roman på tyska. Den översattes till svenska och titeln "Den sålda fjärilen" kittlar gott i min mage. Kamerun besegrade inte Sverige i fotbolls-VM 1994 (oavgjort 2-2), men landets nationalskald Mongo Betis vann med 9-0 över ett elvamannalag där Liza Marklund stod i mål och Tomas Jacobsson irrade offside. Den sistnämnde avslöjades som morfindopad efter slutsignalen. Han borde ha svalt Afrikas pärla istället.

Stefan Whilde

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Holismer och reduktionismer

Holismen handlar i princip om att se all verklighet som en helhet (inte en delhet). Positivismen (som är den naturvetenskapliga förståelsens centrum och metod) handlar om att se - eller ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer | 13 maj, 2011

På spaning efter en framtid som flytt

Det modernistiska projektets sammanbrott i den seriösa musiken Genrernas sammanbrott och vulgarisering är givetvis ett ofrånkomligt fenomen i en tid som denna. Det sista försöket att skapa en helt ny, på ...

Av: Oliver Parland | Essäer om musik | 11 juni, 2012

Magnus Göransson

Idioten och en vän får jobb på ett telefonförsäljarföretag

En kort lönnfet tunnhårigt överkammad man runt femtio strecket presenterar stolt företagets helt meningslösa sysselsättning som ett kåseri som skulle få Ehrenmark att rotera i sin grav. Företaget säljer företagskalendrar ...

Av: Magnus Göransson | Gästkrönikör | 07 april, 2016

Veckan från hyllan, Vecka 14 - 2012

 På fredag fyller Ingvar Kamprad år. Jag visserligen inte för vana att hylla gamla nazister, men visst är Kamprad ett fenomen. Gammal nasse som sagt, skatteflykting, och alkis därtill, men ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 31 mars, 2012

Sofia Karlsson: slutprojekt 5

   

Av: Sofia Karlsson | Kulturen strippar | 30 juni, 2012

Carl R. Westerling – Det halva fotografiet

Jag föds under det sista året av det glada åttiotalet i en förort sydost om Stockholm. Men växer upp och går i skolan gör jag nere i Södermanland, ständigt omfamnad ...

Av: Carl R. Westerling | Utopiska geografier | 10 september, 2012

Två myter om Franz Kafka och hans verk

Det finns en i Sverige lika utbredd som osann myt som låter förstå att skrifter av Franz Kafka var förbjudna i Tjeckoslovakien under den kommunistdiktatoriska regimen. Det är inte bara radio ...

Av: Vladimir Oravsky | Essäer om litteratur & böcker | 26 november, 2012

Jakten på den röda ballongen – en essä om ballongen i konsten

Ett rött hjärta stiger mot himlen. Kvar på marken står en liten flicka och ser hur hennes ballong flyger iväg. Det går inte riktigt att se om flickan är ledsen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 05 oktober, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.