Gilda Melodia

Glädjesmarta

En ny krönika av Gilda Melodia.

Av: Gilda Melodia | 05 april, 2016
Gilda Melodia

Etik inom äldreomsorgen

De äldre, sjuka och dementa är en stor grupp människor med varierande symptom och sjukdomsbild. Det gemensamma för alla är att de ofta kommer i kläm i dagens rationella produktionssamhälle ...

Av: Lena Månson | 02 september, 2010
Essäer om samhället

Streiftog i litteraturens verden

Den franske resepsjonen av selvpåført død i den engelske overklasse i det attende århundre Ut fra sikten min er det å snakke og skrive om singulære menneske liv å sette fram ...

Av: Thor Olav Olsen | 12 april, 2013
Agora - filosofiska essäer

En Konsertupplevelse utöver det vanliga

 Stockholm, Drottningholms slottsteater, 6-10 juni Stockholm early music festival 2012 Det har under denna vecka varit ett mycket ambitiöst program med vad som kallas tidig musik, en term som är mina ögon ...

Av: Alexander Sanchez, Jessika Ahlström | 17 juni, 2012
Musikens porträtt

Rumlarens guide till paradiset



 

Stefan WhildeJag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi samlade kiselsten i skogarna utanför Ystad och lekte att de var piraters tjuvgods. Vi har fiskat tillsammans i Blekinges insjöar, pallat äpplen på Söderkulla och kysst flickor under kastanjeträden.

Många har valt att missförstå honom. Folk har pratat illa om honom bakom hans rygg och kallat honom suput, playboy och vivör. Man har tagit honom för nattsuddare och bonvivant när han egentligen bara vill leva i nuet och tända små eldar att lysa upp vardagen med.

Han heter Rumlaren och har ett hem i människors hjärtan. Jag brukar hålla dörren öppen för honom. När han kommer ställer jag fram mat i grytor på bordet. Han äter med fingrarna och rapar illmarigt bakom servetten, sedan sträcker han ut sig på soffan i en snarkande siesta.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Han lever enkelt och gör ingen hemlighet av att vara fräck och frodig. Ibland hoppar vi på tåget till kusten och badar nakna som den dag vi föddes. Det kan vara i smällheta augusti eller när den första snön faller i november och temperaturen sjunkit under nollstrecket.

Han dricker gärna ett glas vin, han läser böcker för barn som samlas i ring runt honom och han spelar klarinett och gitarr som en ängel. Han har lärt mig konsten att klättra upp i träd och från högsta grenen riva sönder deklarationsblanketter till ett hav av konfetti.

Han är snäll som en hund och lat som en katt. Han lever efter afrikansk tid så till den grad att klockorna börjar gå baklänges. Kärleken är villkorslös i hans värld. Försöker man köpslå med honom rycker han bara på axlarna och går sin väg. Men han kommer tillbaka, beredd att ge vänskapen ännu en chans.

Det händer att vi inte träffas på ett tag. Då oroar jag mig plötsligt för pengar, jobb och hälsa. Jag får för mig att man måste kämpa för att nå någon vart, jag drabbas av dåligt samvete utan anledning, jag börjar tvivla på mina förmågor. Jag inbillar mig kanske att plikten trots allt är nyttig för barn, att lagar och normer tjänar ett samhälle väl. En tomhetskänsla smyger sig på. Jag känner mig luttrad, inträngd i ett hörn av ledan.

Då står han där en dag. Som om inget har hänt.

"Ska vi ta en promenad?" säger han.

Och vi går i timmar, genom Malmös sönderbyggda stadskärna, ut till Kirseberg och de mysiga smågatorna där, iväg till parkerna, längs kanalen, till havet. Vi låter vinden rufsa om i håret, vi matar fåglarna som två vresiga pensionärer, vi beställer in bakelser på kafé och rotar bland tummade böcker inne på ett sömnigt antikvariat.  Jag har glömt mobilen hemma och han strör komplimanger över kassörskan i närköpsbutiken.

Han är en dagdrivare, en Huckleberry Finn. Han reser luftslott bland de andra luftslotten och målar dem i grälla färger, sedan spränger han dem i bitar med ett skratt.

"Ser du regnbågen?" ropar han. "Kom så kollar vi om vi kan hitta en säck guld!"

Jag har känt honom i många år, ända sedan jag var barn och vi lekte att det spökade i skjulet på ängen bakom sommarstugan. Han lever enkelt och hans kärlek är villkorslös. Vissa tror att han heter Tomten, andra kallar honom fylltratt och bandit. För mig är han hoppet, livets spegelbild.

Stefan Whilde

 

 

Ur arkivet

view_module reorder
William Blake  Inferno

Djuren har ingen talan

Djuren som vi gjort till våra slavar vill vi inte tänka på som våra jämlikar. (Charles Darwin 1838)

Av: Lena Månsson | Reportage om politik & samhälle | 13 oktober, 2016

Post-Emmakrönika 2, Rastplatsen II

En enkel orak rastplats i omedelbarhet av en annan i avståndet knappt emellan övervunnet. De bevittnade vetgiriga, ställda råkat med fler sig rygg mot varann det aldrig pinsammare om än ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 25 februari, 2010

En ny röst åt konsten

Linda Aker är en av de kreativa ledarna för det till vintern årsgamla Galleri Vox, beläget i ett gårdshus i Sundsvalls stenstad. Hon är bildpedagog och har gått på utställningar ...

Av: Pernilla Andersson | Kulturreportage | 15 augusti, 2010

”Monism” – en tredje utväg

Inför en aktualisering av Viktor Rydbergs Bibelns lära om Kristus fick jag från professor Birthe Sjöberg mig till livs följande citat från Rydbergs Medeltidens magi från 1865: ”Vår tid är en ...

Av: Erland Lagerroth | Agora - filosofiska essäer | 16 juli, 2012

Kolonisterna på Lappmarksmyrarna

Per Albin Andersson. Foto: Familjen I första numret av Tidningen Kulturen 2008 skrev Lilian O. Montmar en artikel under titeln: Eskilstunakolonister på gungfly i Västerbottens väglösa land. I förra påsken hittade ...

Av: Per Albin Andersson | Reportage om politik & samhälle | 14 augusti, 2008

Lily Tuck: Woman of Rome - A Life of Elsa Morante

För sin roman ”The News from Paraguay” fick amerikanskan Lily Tuck 2004 års National Book Award, inte alldeles oförtjänt. Det är en historia på faktiskt underlag om kärlek och politik ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 04 september, 2012

Nell Walden och Der Sturm

Kvinnliga konstnärer hade en aktiv roll i det svenska modernistiska projektet. De ifrågasatte den traditionella könsordningen och sökte nya estetiska uttryck men marginaliserades ofta av de samtida manliga kritikerna. Daniel ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 15 november, 2013

Serena Williams. Foto:  Flickrworker

Om Båstad och systrarna Williams

I dessa dagar besöks Båstads tennisarena av världsettan Serena Williams. Efter Wimbledonsegern, även detta år, tar hon sig till det avlägsna Båstad. Det är en ära att ha henne här ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 16 juli, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.