Emmakrönika XVIII, Kaikkein

"Mitä kirjailijat... yrittävät tehdä? Se kaikkein tuntematon yrittää jopa luoda universumin varsinainen nainen dokumentissa, josta tai missä hän on elänyt, mistä (joskus mihin) muut haluaisivat elää." / vet inte mer ...

Av: Stefan Hammarén | 28 Maj, 2009
Stefan Hammarén

Tanker om Platon og filosofien hans

 Det er slettes ikke så dumt å hevde at med stor grad av sannsynligvis var det slik for Platon at han trodde og mente at kultur uten moral medførte at ...

Av: Thor Olav Olsen | 17 mars, 2013
Agora - filosofiska essäer

Argentinska resebrev - II

  Trumman "el bombo" har ett ambivalent förhållande till världen som dess ljud vibrerar genom. Till skillnad från militära marschtrummor, som den äger ett visst utseendemässigt släktskap med, är det svårt ...

Av: Axel Andersson | 11 december, 2010
Resereportage

Den långa färden

Liten dårfinkerapport mindre, än en dag i mars igår nu. Min tidigare psykiater i Trädstockholm, vilken var alldeles för normal och verkade homosexuell i vinjett, eller delvis bisexuell eftersom han ...

Av: Stefan Hammarèn | 23 september, 2013
Stefan Hammarén

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 16



Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. 

Den dåvarande läkarvetenskapen

 

Andhämtningen och kvidandet tillkallar den ansvariga sköterskan. Det rycker och skakar i sängen. Gummikokongen, som helt omsluter barnet, har bara en öppning, en ovalt skuren profil för ansiktet. Där syns nu istället ett bakhuvud utan vare sig näsa, mun eller ögon. En lätt rödfärgad och fjunig nacke stirrar sköterskan i ansiktet. Hon förstår snabbt hur det är fatt och vrider barnet rätt, vilket omedelbart leder till att den våldsamma andningen och det myckna kvidandet upphör. Ett par vettskrämda ögon tar in den vita tomheten i rummet och den oroliga blicken från sköterskan. Ett sånt elände, suckar hon. Varför kan han inte ligga still? Gummikokongen är till för att hålla fingrarna i styr så att den lille krabaten inte river sina eksem blodiga. En vedertagen försiktighetsåtgärd, sanktionerad av den dåvarande läkarvetenskapen.

 

 

 

 

Somrarna

 

Somrarna tillbringades utanför Gävle, några kilometer norr om Furuvik, vid kusten, antingen hos mormor och morfar, på Björkebo, på ena sidan av viken eller hos farmor, på Granhill, på den andra, en vik som kantades av magnifika sommarhus från anno dazumal, fulla av snickarglädje och soliga verandor, med grosshandlare, fabrikörer och konsuler tronande i högsätet. Ute i viken, på böljan den blå, låg min morbrors stora segelbåt, Vagabond, belåtet smackande i vågskvalpet. Där låg också badhusen på rad, med små inomhusbassänger, skyddade från insyn då mormor och farmor i helstassiga baddräkter sakta sänkte sina kroppar i det 17-18 gradig vattnet, med badmössor ordentligt neddragna över öronen. Inga simtag eller vidare övningar, ett snabbt dopp och lika snabbt upp. Grosshandlarna, fabrikörerna och konsulerna såg jag aldrig bada, kanske de smög ner i skymningen, när barnen lagt sig och fruarna hade sitt, efter några stärkande konjaksgroggar. Utan blomsterkransar på huvudet dock, som på den klassiska bilden av nakenbadarna Heidenstam och Fröding med Albert Engström lurande i vassen.

 

 

 

 

Marknaden

 

Det är liv och rörelse på marknaden, exotiska frukter blandas med lokalt tillverkade mejerivaror. Resväskor och färggranna klädesplagg trängs om utrymmet i de små stånden. Kommersen är i full gång. Han står där, lite vilsen och bortkommen, mitt i denna kakafoni av ljud och språk och färger, där hundar och katter vimsar runt utan att riktigt veta var de hör hemma. Men hur hade han hamnat här, utan vare sig resväska eller annan packning. Han visste helt enkelt inte var han var. Någonstans i Afrika, av den svarta befolkningen att döma. Men i vilket land? Han förstod ingenting. Tills han såg en familj på avstånd göra tecken till honom att komma. Det var en kvinna med sina två barn som ropade till honom på ett språk som han inte förstod. Men de tycktes känna honom väl. Ett av barnen, en pojke i tolvårsåldern, sprang fram till honom och tog honom i armen. "Pappa, stå inte där och dröm!" På ett främmande språk som han plötsligt förstod. Han var med andra ord afrikan. Men hur förklara flygbiljetten som han hittade i kavajfickan, när de kom hem, utställd på en Mr Jonasson, Stockholm-Lagos tur och retur.

 

 

 

 

Nyputsade skor

 

Han behövde bara titta en gång, det var hon. Hon som han inte sett på över femtio år. Han gled in i en portgång. Han ville inte bli upptäckt. Närbild på hans nyputsade svarta skor, vid vilka en svart katt kryper ihop och jamar svagt. En kvinna öppnar ett fönster i huset på andra sidan gatan, det är kvavt, även om regnet duggar lätt och skänker en viss svalka. Kameran rör sig långsamt uppåt och stannar vid hans ansikte, som i samma stund lyses upp av att någon tänder ljuset i ett rum nära portgången. Ansiktet övergår i ett för honom karaktäristiskt, lätt ironiskt, brett leende. Kvinnan som öppnat fönstret känner genast igen honom, det är han som hon trodde var försvunnen, men ögonblicket därpå, efter det att en lastbil passerat, är han borta. Femtio år, tänkte han. Två hela liv. Han fortsätter gatan fram. Det är kvavt, men det lätta duggregnet skänker en viss svalka.

 

 

 

 

Två främlingar

 

Hon skulle äntligen besöka sin gamle vän, som hon hade haft ett förhållande med för över femtio år sedan. Vän är kanske för mycket sagt, avlägsne bekant är bättre, de hade bara haft två telefonkontakter under dessa år, det ena för över trettio år sedan, då hon ringde upp honom. Den andra gången var för femton år sedan. Då var det han som ringde upp och hon som lovade att ringa tillbaka, men det gjorde hon aldrig. Nu hade de i all hast sett varandra på stan, han hade försvunnit in i en portgång. Hon hade efter någon minut avlägsnat sig. Han hade varit med i någon filminspelning, så mycket förstod hon. Hon hade lagt märke till katten som låg vid hans fötter och delvis täckte hans skinande blanka, svarta skor. Men hon hade inte stannat tillräckligt länge för att hinna se hur hans ansikte lystes upp och beredde plats för ett brett leende, inte riktat mot henne utan mot kvinnan i fönstret på andra sidan gatan. Hon hade nu tagit mod till sig att ringa upp honom och bestämma plats för ett möte. Två hela liv hade passerat. Det borde finnas en hel del att prata om. Plats och tid fastställdes. Men ingen av dem dök upp. Kanske i övertygelsen om att det skulle vara två vilt främmande människor som träffades och enbart hade haft detta främlingskap att prata om. Deras gemensamma förflutna hade gått förlorat och skulle enbart kännas konstlat att försöka framkalla. De skulle se på varandra som två främmande människor, där knappt något, undantaget rösterna, kunde påminna om de människor de en gång var. Känslorna skulle inte ge sig till känna, hur de än famlade. De fanns inte där. Därför var det bättre att invänta nästa telefonsamtal, där åtminstone rösterna kunde skapa illusionen av två människor som funnits och stått varandra nära.

 

 

 

 

Solkattens stilla vandring

 

Solkatten rör sig sakta fram över väggen. Jag följer den med blicken, den anar ingenting. Den tar sig fram i stilla övertygelse om att inget ont kan hända den, att lyckan är fullkomlig. Att den som följer den med blicken gör det av ren skönhetslängtan. Den kan vara lugn. Jag har bara lust till det vackra, till dess sköna vandring. Den hälsar min samstämmighet med ett litet skutt, förorsakat av en fågels flykt på den blåa himlen. Sen återgår den till sin stilla vandring.

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

Person, karakter og samfunn. Del I

Innledning Artikkelen min er både om å leve for seg selv òg leve sammen med andre, det vil si i samfunn med folk som er annerledes enn oss selv. Like nedenfor mangler ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 december, 2013

Det namnlösa är himmelens och jordens begynnelse. Om Taoismen

Taoismen är en gammal kinesisk filosofi i likhet med konfucianismen. Trots stora skillnader har de sin gemensamma källa i en äldre förklaringsmodell för den verklighet som ligger bortom våra sinnesupplevelser ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 07 oktober, 2010

Om utdanning og danning

Tematikken for herværende essay er, i vid forstand, moralfilosofi, det vil si at det er om hva en bør streve etter å realisere, hva som er høyverdig og hva som ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 17 september, 2009

Stillbild ur videon Quick Sand av Leon de Bruiines

Den självförstörande konsten

Är det inte som den svenska nationalskalden Esaias Tegnér skriver i dikten Det eviga från 1810: ”Det sköna är evigt: Med fiken håg / Vi fiska dess guldsand ur tidens våg.” ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 17 mars, 2016

Tellus Dormitorium

  1. I mörkrets skugga håller de ledningar i psykets kraftfält på kaféer i sömn med blommor i bankfack sittande så sorglöst utan glasögon så vilse med lunchbestick instuckna i uppsvällda inbakade produkter uppstaplade på osynliga ...

Av: Jaromir Svozilik | Kulturreportage | 13 Maj, 2013

Walking on Manchester

I Manchester regnar det alltid och vinden blåser oavbrutet, men britterna kallar det vänligt för “bris”. Det är en mörk och kaotisk stad, där det gamla olyckligt tränger sig med ...

Av: Nadia Scapoli | Resereportage | 23 januari, 2014

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | Musikens porträtt | 28 oktober, 2010

Om samtidskonsten

Den moderna konstens äventyr är slut. Samtidskonsten är bara samtida med sig själv. Den transcenderar inte sig själv, vare sig i riktning mot det förgångna eller mot framtiden. Dess enda ...

Av: Jean Baudrillard | Essäer om litteratur & böcker | 04 april, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.