Lady Macbeth från Göteborg – Sjostakovitj på Göteborgsoperan

Kommer ni ihåg Andy Warhols soppburkar, Campbell’s Tomato Soup, ett av popkonstens signalemblem? Dessa är det första man möter när man slår sig ner i salongen på Göteborgsoperan för att ...

Av: Ulf Stenberg | 08 februari, 2012
Kulturreportage

Värnamo Kyrktorget, vy mot Tingshuset Foto Wikipedia

Innocence av Bruno Franzon

En novell av Värnamoförfattaren Bruno Franzon.

Av: Bruno Franzon | 12 december, 2015
Utopiska geografier

Sommarens sillar och grillar

Dagen före sommarpartyt ökar stressnivån. En av de bjudna ringer på telefonen. Ska hon hoppa av? Eller har hon med någon mer gäst? Är det några intrikata matspecifikationer som vi ...

Av: Per-Inge Planefors | 24 juni, 2013
Gästkrönikör

Italiensk nynaturalism kantad av spiritualitet. Intervju med Gianluca De Serio

 Den italienska filmen har, trots de enorma svårigheter som landet brottas med, under den senaste tiden fått ett slags renässans. Det lutar mest åt en ny genre och nya stilgrepp ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 26 oktober, 2012
Filmens porträtt

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 13



Ännu kortare berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. 

Gåsen

 

"Att flå en gås", så lyder uttrycket på en ritual vars utförande döljer en djupare innebörd, vilken betraktas som närmast helig i de lite finare sammanhang där han ibland befinner sig. Det är bara det att han inte har den blekaste aning om dess djupare innebörd, dess andliga dimension, om man så vill. Inte heller förstod han något av det verbala mummel som beledsagade själva ritualen. För honom betyder tillvägagångssättet enbart att man, sedan man avlivat fågeln, sliter av den skinnet. Inget annat. För det sällskap, där denna sed är hävdvunnen och utförs med den pietet och rituella förtrogenhet som ceremonin kräver, var hans uttryckslösa uppsyn lika oförklarlig som den var hädisk. Du ser bara till det yttre, sade man, när hemligheten finns i det inre. Fördold. Lika bra det, tänkte han, och funderade inte mer på saken.

 

 

 

Morgontidningen

 

Han mätte och mätte men fick aldrig måtten att stämma. Kunde det vara fel på måttstocken. Den var visserligen gammal, men måtten är väl de samma oberoende av ålder på måttstocken. Han bröt helt enkelt sönder den och kastade bitarna i papperskorgen. Jag får vidta andra mått och steg, tänkte han. Samtidigt öste regnet ner över verandan där han på ett bord hade glömt kvar sin kaffekopp och morgontidning. Han mindes att han hade läst en artikel om en expedition till det inre av Afrika som han blott ägnat ett flyktigt intresse. De bara gick och gick, kras-kras, vidtog sina mått och steg, kras-kras, men vad var det de letade efter och ville utforska. Det framgick inte av artikeln. Tidningen fick ligga kvar där den låg och förvandlades under hand till en blöt masa, där texten långsamt upplöstes och inte längre gick att tyda, alltmedan regnet kluckade i den ensamma kaffekoppen.

 

 

 

 

Badkaret

 

Hon skyndade på sina steg. Hon ville komma fram i tid. Förra gången hade hon missat mötet med över en timme på grund av trafikkaos och diverse vägbyggen, vilket gjorde att hon denna gång hade låtit bilen vara. Hon korsade huvudvägen och gick vidare in mot centrum, där gatorna blev fler och mindre och affärerna lockade med en uppsjö av varor i sina skyltfönster, för vilka hon visade ett visst intresse. Hon fastnade för några skor i ett av dem, gick in och påkallade uppmärksamheten hos en expedit som hade samma samma skor på sig som de hon sett i skyltfönstret, ett par bruna lågskor med ett grovt spänne eller plös och en stor, bred klack. De påminde om de skor som man hade på sjuttonhundratalet i Paris, i generalförsamlingen, där debattens vågor gick höga. Hon såg Danton och Robespierre framför sig, i samma skor, livligt fäktande med armarna och eldande på massorna i revolutionens tjänst, till Madame Guillotins stora förtjusning. Marat däremot behövde inga skor, han låg i ett badkar för att råda bot mot sin förfärliga klåda.

 

 

 

Bulletinerna

 

Det kom nya bulletiner hela tiden, ingen visste egentligen vad som pågick. Ena stunden hade de ryckt fram och lagt under sig områden som fordom tillhört fienden, vid andra tillfällen var det det motsatta som gällde. Kanske var det hela inbillning, krig förekom ju inte längre, de hade hamnat på historiens sophög, där de egentligen hört hemma hela tiden. Men bulletinerna fortsatte att komma. Mer och mer obegripliga. Som rebusar eller gåtor. Allt diffusare i konturerna. Det var som om någon spelade jojo med parterna, de snurrade upp och ner på trissan, gjorde hisnande kullerbyttor och föll pladask mot marken. Han letade upp sin gamla jojo, en Kalmar-trissa, och prövade. De gamla takterna satt i, den lydde hans minsta vink, och de flesta av de välkända turerna som "ute och gå med hunden", "kalla på hunden", "jorden runt" , "flygande tefat" och "gungan" fanns där. Men "rakkniven" fanns inte där, den hade han inte klarat av då det begav sig heller. Den var för svår. Men han utförde de andra med en elegans och lätthet som inte stod de unga årens virtuosa färdigheter efter.

 

 

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Ur arkivet

view_module reorder

41. Asad

”Så dom tog dig till slut min bror.” Nadifa stod i dörröppningen.”Du får inte tappa hoppet nu. Tänk på mig, på oss.” Jag reste mig upp ur sängen och såg på ...

Av: Asad | Lund har allt utom vatten | 05 oktober, 2012

Hänt i skvättet 9

                             

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 25 november, 2013

Norrland – en myt som brottas med verkligheten

TEMA VÄSTERBOTTEN Västerbotten ingår i det kulturella begreppet ”Norrland”. Men var ligger Norrland? Är begreppet en myt, som hålls vid liv av dunkla krafter? Någon delade upp Sverige i Götaland, Svealand, Norrland. Södra halvan ...

Av: Signe Rudberg | Essäer om samhället | 02 februari, 2008

Cecilia Persson Foto Jane Morén

Cecilia Persson – Författaren som tar ställning

Cecilia Persson är författaren som tar ställning. Just nu arbetar hon – bland annat - med sina böcker och är verksam kulturskribent, men hon har även en bakgrund som socialpedagog ...

Av: Linda Bönström | Litteraturens porträtt | 05 juli, 2017

Det förlorade paradiset Om Marcel Prousts incestuösa madeleinekakor

Insvept i klädbylten sittande i sin mentala krypta i den korkvadderade sängkammaren arbetar den sjuke Marcel Proust nätterna igenom med sitt mästerverk. Sönderhostad av en tuberkulös hosta, drogad av tunga ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 26 juli, 2010

29. Erik

Nu regnade det igen. De flesta studenterna hade redan lämnat staden. Erik älskade Lund om sommaren, han älskade att promenera de långa kvällarna och ha gatorna ifred. Han tyckte om ...

Av: Erik | Lund har allt utom vatten | 06 juli, 2012

Klimat eller vårdkvalitet när Sahlgrenska stänger psykiatriskt akutintag

Slänger mig mot tidningsstället, inte för att Göteborgs-Posten är min främsta preferens men en gratis tidning är trots allt en gratis tidning. "Hårdare klimat för psyksjuka" skriker framsidans huvudrubrik (2010-05-03) ...

Av: Linda Bönström | Reportage om politik & samhälle | 09 Maj, 2010

Tankens ambivalens VII

”En bok är en spegel: tittar en apa in Kan förvisso ingen apostel blicka ut.” / Lichtenberg Ambivalent i mina tankar, så även min yttre bild av identitet. Tänker därför skriva fram en ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 18 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.