Menandros - 100 år av återupptäckt

   Menandros Menandros - 100 år av återupptäckt 2007 är det hundra år sedan återupptäckten av Menandros inleddes. Så nyligen som i juni 2003 basunerade AP ut nyheten att ännu ett fragment ...

Av: Bertil Falk | 01 februari, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Lux aeterna

Dödens kalla hand berörde mig   Hans finger träffade mitt öga   Att inte längre se den tanken tröstar föga berör den dig?

Av: Oliver Parland | 31 Maj, 2010
Utopiska geografier

PS Kröyer och Skagen

Under en stipendievistelse i Italien mötte Hugo Alfvén den vackra Marie Kröyer, gift med den internationellt kände danske konstnären PS Kröyer. På Glyptoteket i Köpenhamn såg han senare en målning ...

Av: Björn Gustavsson | 16 augusti, 2012
Gästkrönikör

Den ständige sökaren - Erland Lagerroth

En av Lunds mesta tänkare och sökare, Erland Lagerroth, lutar sig ingalunda tillbaka och säger sig ha funnit det han söker. – Men jag har kommit långt i mitt sökande, säger ...

Av: Maria Lindh | 11 juni, 2012
Övriga porträtt

Ulf Stenberg

Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 10



Ulf Stenberg ur Den gamle stinsen Del 10

Korta berättelser av Ulf Stenberg från boken Den gamle stinsen. 
I den Grönstedtska släkten var alla orienterare av hävd och gammal vana, alltifrån Augustus Grönstedt som vann SM i orientering 1925. Från och med denna storslagna framgång var det orientering som gällde för de efterlevande, juniorer såväl som seniorer, män som kvinnor. SM-medaljen erövrades ett flertal gånger, 1930, 1938, 1963 och 1999. Nu när det har hunnit gå några år sen sist är det hög tid att någon i släkten erövrar en guldmedalj. För övrigt den enda medalj som räknas. Silver och bronsmedaljer fanns det gott om. Birger hade passerat de fyrtio med ett par år men var som man säger "still going strong". Hans kondition var det inget fel på. Det var något annat som ställde till det för honom, han höll på att bli tankspridd i överkant. Det var inget allvarligt, inget neurologiskt, sade läkarna, men det var ytterst besvärande.

 

Orienteraren som gick vilse

 

Bosse Grönstedt var en skicklig orienterare. Så varför skulle han gå vilse? Det fanns inte på kartan, som man säger. Men det ena ledde till det andra och plötsligt var han där. Fast nu går jag händelserna i förväg. Låt oss sakta i backarna och ta det från början.

 

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

I den Grönstedtska släkten var alla orienterare av hävd och gammal vana, alltifrån Augustus Grönstedt som vann SM i orientering 1925. Från och med denna storslagna framgång var det orientering som gällde för de efterlevande, juniorer såväl som seniorer, män som kvinnor. SM-medaljen erövrades ett flertal gånger, 1930, 1938, 1963 och 1999. Nu när det har hunnit gå några år sen sist är det hög tid att någon i släkten erövrar en guldmedalj. För övrigt den enda medalj som räknas. Silver och bronsmedaljer fanns det gott om. Birger hade passerat de fyrtio med ett par år men var som man säger "still going strong". Hans kondition var det inget fel på. Det var något annat som ställde till det för honom, han höll på att bli tankspridd i överkant. Det var inget allvarligt, inget neurologiskt, sade läkarna, men det var ytterst besvärande.

 

När han orienterade hände det att han tog fel kartor, tappade kartan, glömde kompassen eller kom för sent till starten. För att inte tala om den gång, och det var helt nyligen, då han gick vilse. En helikopter hittade honom till slut gömd under en gran. Det var värmestrålningen som räddade honom. Den kamera som registrerar värmen hos en människokropp. Han låg, kall och frusen, i fosterställning, när de hittade honom. Utan vare sig karta eller kompass. Han togs till närmaste sjukhus. Han trodde han var på ett hotell. Han var på Säters mentalsjukhus. Personalen visste varken ut eller in. Skulle man betrakta honom som en intagen eller bara som en tillfälligt förvirrad människa som under säregna former hamnat här över en natt och sedan var att betrakta som vilken frisk person som helst? Ingen visste besked, inte ens överläkaren.

 

Tills Birger tog saken i egna händer och ringde efter en taxi. Innan hade han bett om notan, men ändrade sig och bad dem skicka den till orienteringsförbundet så fick de senare reglera detta sinsemellan. "Trevlig personal och en utmärkt frukost", sa han innan han klev in i taxin på väg hem till sin bostad. "Det ser ut att bli en fin dag, perfekt för orientering".

 

Det finns mer kaffe kvar i kannan

 

Vi tänker inte alltid på i vilka sammanhang banala fraser dyker upp eller på vad som utspelat sig före eller efter det att någon uttalat dem. Varför skulle vi göra det? Det är ju bara något som yttras dagligen i de mest oskyldiga sammanhang, uttalade med de bästa föresatser - helt enkelt som i detta fall ett vänligt påpekande att det faktiskt finns mer kaffe kvar i kannan. Som min fru nyligen gjorde mig uppmärksam på efter det att vi druckit vårt eftermiddagskaffe.

 

Jag föreställer mig att den banala frasen mycket väl skulle ha kunnat dykt upp i andra, helt annorlunda och mer dramatiska sammanhang. Till exempel fungerat som kodord under andra världskriget. Som om den dykt upp i de engelska och franska radiosändningarna från London mycket väl kunde ha betytt att det eller det hade hänt eller skulle hända. Varje nyhetsuppläsning avslutades ju med en rad meningar av detta slag. En banal fras om kaffe hade med ens förvandlats till ett viktigt vapen som kanske inneburit liv eller död.

 

Men man kan också tänka sig en situation, där den banala frasen får motsatt betydelse. Typ "mördaren förgiftade kaffet". Vilket är illa nog. Men denne mördare var inte nöjd med det. Han riktade en sista grotesk hälsning till offret. "Det finns mer kaffe kvar i kannan".

 

Vilket påminner mig om en scen av liknande innehåll, där det är den banala handlingen som står i centrum. Inte den aktuella kaffe-frasen. Det är i inledningen av filmen, "The French Connection", där en av den franska polisens spanare blir nerskjuten i sin trappuppgång av en av gangsterbossens hantlangare och denne fräckt rycker åt sig den nyinköpta baguetten ur offrets famn och bryter loss en bit innan han lugnt lämnar brottsplatsen.

 

Men, för all del, det finns mer kaffe kvar i kannan.

Ulf Stenberg

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Goethe Farbkreis

Kungen av Kalifornien

Romanen är en parasitär form, en hybridexistens som Frankensteins monster, skriver Kristoffer Leandoer. Visst har den lånat ihop till sin form och gestalt av saga, fabel och skröna, men memoaren ...

Av: Kristoffer Leandoer | Essäer om litteratur & böcker | 23 september, 2017

Detalj ur omslag av Mitt i livet av Signe Höjer.

Vad är egentligen brott mot mänskligheten?

I tonåren gillade jag att lyssna på indisk musik och att läsa om karma, återfödelse, yogis och Mahatma Gandhi. Det fanns en buddhistisk förening i Köpenhamn, relativt lättillgänglig eftersom vi ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 17 februari, 2016

Blixtrande inblick i det moderna techne

  Är människan förvisad från ett mer ursprungligt vara, till följd av ett mekanisk-rationellt handlande och ytligt tänkande? I en bok utgiven av Rabén och Sjögren 1974, vilket består av uppsatser ...

Av: Robert Halvarsson | Agora - filosofiska essäer | 30 mars, 2013

Mitt enda brott mot mänskligheten

Mitt enda brott mot mänskligheten är att jag tror på människan. Någonstans inom mig har jag inte slutat flyga drake på ängen bakom den rangliga sommarstugan nere på Österlen. När ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 18 november, 2010

John Everett Millais. Lizzie-Ophelia

Prerafaelitiska brödraskapet och Lizzie Siddal

Idag är medeltiden populärare än någonsin. Det nya intresset för denna halvt mytiska och mörka tid beror kanske delvis på en önskan hos människan att vilja återvända till ett tidsskede ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 16 augusti, 2017

Bernadette och miraklet i Lourdes

Helgon finns i de flesta religioner och intresset för helgon har varit utbrett i alla tider. Inom olika kulturer har män och kvinnor betraktats som särskilt heliga och vördnadsvärda på ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 25 Maj, 2014

Poul Bjerre av Carl Milles

Om skapandets läkande kraft

Eva-Karin Josefson om allkonstnären Viking Dahl och samhället omkring honom.

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 18 november, 2015

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation

Känner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec) Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och ...

Av: Nina Michael | Essäer | 15 augusti, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.