Alphonse Daudet på den västra sidan om södra Rhônedalen

Många av Alphonse Daudets böcker är numera ganska bortglömda utanför Frankrikes gränser. I Sverige är det väl i stort sett bara Brev från min kvarn och möjligen Tartarin från Tarascon ...

Av: Johan Werkmäster | 26 augusti, 2010
Kulturreportage

Carl Milles skulptur

Biblicism i modern film

Människans sägner är så mycket mer än bara ursprungsberättelser och övernaturliga förklaringar på världsfenomen; de erbjuder visdom, moraliska budskap och levnadsregler för dem som söker, skriver Noak Gröning som i ...

Av: Noak Gröning | 12 juni, 2015
Essäer om film

Dikten kan alltid uppväga vad andra kallar slumpen. Om Stéphane Mallarmé och Giuseppe…

 ”… […] och Ungarettimed livets kritor på dödens tavla.Dikten som är fullkomligt möjlig.”/ T. Tranströmer Efter tid av vakna drömmar som är den sovandes verklighet har jag glömt berättelserna men anar att ...

Av: Göran af Gröning | 19 december, 2013
Litteraturens porträtt

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson

Cecilia Davidsson om Cecilia Davidsson Jag har alltså publicerat tre novellsamlingar, men när ska jag skriva min första roman? Hallå där, jag har faktiskt skrivit en! "Sjunken hjärna", som kom för ett ...

Av: Cecilia Davidsson | 07 december, 2006
Litteraturens porträtt

Foto: Hebriana Alainentalo

Skeleton City



Stefan Whilde var i Wales en gång... 
Skeleton City blomstrade. Rådet ställde till med stor fest varje vår och höst. Folk blev tjocka och lata. Jorden hårdnade, men man importerade druvor och kokosmjölk istället.

Jag var i Wales en gång. Jag letade efter floden Elwy och jag hittade den. Jag hade hört historierna om Skelettstaden och ville dit. Det var en plats för mig, tänkte jag.

Det var efter andra skilsmässan. Jag lämnade barnen och stack iväg. Jag hade inga planer på att komma tillbaka. Jag funderade på att återvända och kidnappa mina pojkar och dra igen. Det var grumliga tankar. Jag var kantstött. Man blir det av skilsmässor.

Jag hade alltså hört talas om Skelettstaden, eller Skeleton City som man sa. Det var en by inte långt från Elwy. Den hade tjänat som tillhåll åt sjörövare på 1700-talet, ett gömställe för laglösa. Några av dom stannade kvar på platsen. Dom rotade sig, bildade familj och fick barn som växte upp och bildade familj.

I mitten av 1800-talet bodde ett par hundra människor där. Man levde på att odla jorden. Men det fanns familjer som genom generationer gömt undan stöldgods. Rikedomarna var nergrävda, men när skörden frös inne två år i rad började man tulla på familjeklenoderna. Man sålde av skatterna till utlänningar som kom sjövägen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Skeleton City blomstrade. Rådet ställde till med stor fest varje vår och höst. Folk blev tjocka och lata. Jorden hårdnade, men man importerade druvor och kokosmjölk istället. Man födde upp lamm och gäss och höll slakt. Vintern 1851 utplånades hela byn i en epidemi. Vissa historier säger att invånarna blev deprimerade av frosseriet och begick en kollektiv självsvält, andra att byn drabbades av en isolerad form av smittsam bencancer.

Skelettstaden blev en bortglömd, död by, en spökstad. Femtio år senare reste ett forskarlag dit för att leta bevis som skulle kunna bekräfta eller avfärda myten. Dom stannade i tre år. Under dessa tre år levde dom spartanskt, nästan asketiskt. Platsen bjöd inte på mycket och det platsen bjöd på verkade smittat av näringsbrist.

Men på den tredje sommaren ändrades allt. Luften blev klarare, vattnet i bäckarna friskare och det började växa frukt på träden. Ur jorden spirade grönsakerna. Vilda djur närmade sig byn ogenerat och lät sig slaktas utan motstånd. I slutet av augusti flög färdigstekta vaktlar rakt in i munnen på forskarna. Det enda dom behövde göra var att sitta ner mot en trädstam och gapa. Maten kom självmant.

I september var alla i lägret döda. Sedan dess heter det att klimatet i Skelettstaden går i cykler. Var tredje år slår överflödet till, dessförinnan härjar torkan och lidandet. Efter frosseriet väntar döden.

Jag hittade aldrig dit.

Stefan Whilde

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder
Philip K Dick

De androida drömmarna av Philip K. Dick

Året är 2021 och invånarna på jorden lever i svallvågorna efter det tredje världskriget. Som en följd av kriget och människans industriella utveckling i allmänhet har jorden gjorts mer eller ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 24 november, 2017

Veckan från hyllan. Vecka 5, 2012

Nej, det ska inte handla om sossarnas partiledarval. Det händer annat viktigt i världen. Faktiskt viktigare. I fredags var det Förintelsens minnesdag. Den 27 januari 1945 befriades koncentrationslägret Auschwitz av sovjetiska ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 28 januari, 2012

Tabubelagda ämnen utgångspunkt för Caramel

Libanesiska Nadine Labaki kom till Sverige och Stockholm filmfestival för att visa sin debutfilm Caramel. Och hon åkte hem med FIPRESCI-juryns utmärkelse för Bästa Film. Jag fick tillfälle att prata ...

Av: Jessica Drambo | Filmens porträtt | 06 mars, 2008

Festivalsommaren 2009, del 4; Skägg, monotoni och klassiker

"I was crawling through a festival way out west" Orden är Joe Strummers och är bland de sista han sjöng. En fantastisk låt, men ingen framtidsspådom. Vill du se folk som ...

Av: Rasmus Thedin | Kulturreportage | 24 augusti, 2009

Vårens trender i barnboksutgivningen

Vackra barnböcker med retrokänsla: vardagsdramatik för de yngre, övernaturliga överraskningar för de äldre. Vackra barnböcker förgyller vår och sommarläsningen och visst var allt bättre förr? Hm, nej, inte bättre, möjligen annorlunda ...

Av: Belinda Graham | Essäer om litteratur & böcker | 15 Maj, 2013

Fredrik F. G. Granlund

Författarpresentation, Fredrik F. G. Granlund:   Jag är Mästaren utan Margarita, en intelligent och tankfull idiot, ett sovande svärd, ett rorschacktest på himlen, ett refuserat Bamseavsnitt, en ambitiös pacifist, vansinnig med förstånd ...

Av: Fredrik FG Granlund | Utopiska geografier | 19 december, 2011

Aurélien Lugné-Poe Deus ex machina på Le Théâtre de l’Œuvre

En stark och uppmärksammad teaterupplevelse i Paris nyligen var framförandet av Ingmar Bergmans film ”Höstsonaten” från 1978 på  Théâtre de l’Œuvre, grundad 1893 av den unge skådespelaren Aurélien Lugné-Poe. En ...

Av: Eva-Karin Josefson | Övriga porträtt | 09 april, 2014

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | Stefan Whilde | 01 september, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.