Elegi över farsan

Det vilar en svart regnbåge över Bredasten. Det är uppbrott i luften. Där, i det vita timmerhuset utmed nässelhavet och den vilda, stormbitna tallskogen, dog farsan. Han blev sjuttioett år ...

Av: Stefan Whilde | 01 januari, 2012
Stefan Whilde

Om att inkludera och att exkludera genom mat. Smilla på bokmässan

Rent instinktivt vill man dela med sig. Bryta bröd. Man behöver inte vara Jesus och lärjungarna för att uppskatta den gemenskapen som maten, brödbrytandet, ger. På tåget till bokmässan vill ...

Av: Belinda Graham | 06 oktober, 2013
Kulturreportage

Samiska shamandomens nya dimensioner

 Man tar inte skada av att uppleva för mycket,Men man kan ta skada av att uppleva för litet! (Läkaren och författarenGöran Grip i boken:Allting finns) Vid seminariet Samerna i kyrkan i Enare ...

Av: Nina Michael | 19 augusti, 2013
Essäer om religionen

5 – Erik

När dörren slöt sig bakom honom sjönk han ner med ryggen mot den. Han kunde se rakt igenom den praktiska ettan med sovalkov och ut genom fönstret i vardagsrummet. Han ...

Av: Erik | 13 januari, 2012
Lund har allt utom vatten

Stefan Whilde

Livets mening på begriplig dialekt



Jag har en sommarstuga strax utanför en sydskånsk stad. Stugan ligger i en bortglömd by. Byn finns inte med på någon karta. Den blott och bart existerar, kan man säga, som en påminnelse om att Sverige är långt mer än den förgiftade luften i Stockholm eller de sönderbyggda, asfaltstinkande gatorna i Malmö. 
Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren.

Mina föräldrar köpte stugan i mitten av 1970-talet, men den byggdes redan 1961 – för femtiofyra år sedan. Byn har varit sig lik genom fem decennier med små marginella undantag till förändringar. Inte mycket händer där. I gryningen gör sädesärlan piruetter i gräsets dagg. Hackspetten slår några virvlar mot en tall eller björk, vildkatterna stryker sig mot husknutarna, kaninerna leker och knullar på fält och ängar.

Man ser ofta gladorna glidflyga lågt på himlen. Rör man sig försiktigt och lugnt kan man få se rådjursfamiljerna också, hur de kommer i gryning och skymning och passerar över diket. En gång mötte jag en älg i skogen. För inte så länge sedan sneddade en rufsig räv över gräsmattan utanför altanfönstret. Där stod jag, naken och nyvaknad, och morsade på det lilla rovdjuret.

Jag föddes i Malmö på 60-talet och har haft min beskärda del av lyor i staden genom åren. Trean jag bor i idag är helt okej. Den vetter visserligen mot ett vedervärdigt schabrak, men jag trivs där. Det är helt okej. Rummen är ingångna. Stadens fixering vid "riva och rusta" samt myllret av civilisations-tämjda människor ger jag dock inte ett vitten för. Det blir som att leva i exil till slut. Det är först i bortglömda stugbyn jag landar. Efter ett par dagar omgiven av tallbarr och salt skum från havet träder livet fram och förklarar sin mening på begriplig dialekt.

När jag sitter där, i en luggsliten solstol, eller promenerar fram och tillbaka på grusstigen iförd morgonrock, syns inte skymten av folk som ivrigt tjattrar i mobiltelefon, trängs i svettiga köer eller spottar på smutsiga trottoarer. Människor är över huvud taget sällsynta i byn. En och annan bil hörs kanske på avstånd, om man vässar öronen noga, men det kan gå timmar, till och med dagar mellan gångerna. Däremot hör man hur de kåta tjurarna brölar, hur hästarnas hovar slår ner i svarta myllan, hur humlorna surrar borta vid syrenbersån. Man hör hur havet brusar mellan träden.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Det är en ynnest, en lyx, ett privilegium. Att få andas in gran och tuja om morgonen. Att få klippa gräset barfota. Att, som kaninerna, få knulla fritt på ängarna. Vem vill tillbaka till staden då? Tillbaka till den högst överskattade och destruktiva civilisationen? Till det konstruerade, normtyngda livet i en trång box full av gängkrig och hamburgerbarer? När man kan lata sig i en hängmatta, ha på sig samma t-shirt i två veckor och prata filosofi med backsvalorna.

Sedan nås man av ryktet att allt fler svenskar överger landsbygden för att trängas i stanken, i städerna, på arbetsmarknaden, på de sliskiga caféerna. Och man undrar hur det är fatt egentligen, med folkhälsan. Samtidigt som man unnar sig ett stilla hurra-rop och frankt konstaterar att man kanske kan få ha paradiset för sig själv i ytterligare några decennier.

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Virkeligheten

Innledning Logikk var ikke Georg Wilhelm Friedrich Hegels (1770 – 1831) sterkeste side. Ut fra hans idéer om erkjennelsen av verden så er den basert på at en trekker opp skillet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 22 september, 2014

Cecilia Persson. Foto: Øyvind Sviland

Den ironiska distansen

Cecilia Persson är poet, historiker och skrivpedagog. Hon har arbetat och forskat vid Lunds universitet i ämnet historia och med inriktning: förintelsen, flykting- och migrationshistoria. Cecilia har varit verksam som ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 13 juli, 2016

Bild Privat ägo

Rent spel med Sven Frödin

En essä av Ulf Stenberg om konkretisten Sven Frödin.

Av: Ulf Stenberg | Konstens porträtt | 11 Maj, 2016

Gåramålaren Carl Ljungberg från Hammenhög

Kringvandrande målare var en vanlig syn på landsbygden för hundra år sen, särskilt i Skåne. De knackade på hos bönderna och erbjöd sig att måla av gården för mat och ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 18 september, 2017

Radikal realism

Varje konströrelse är i sig banbrytare när det gäller både tekniken och det så kallade samhällsperspektivet. En efter en bryter rörelserna successivt och progressivt mot konservatismen inom konst och ger ...

Av: Giuseppe Di Lecce | Essäer om konst | 26 november, 2011

Erotiskkrönika 03

an saminbandet drogs mig mera bestånd i emedan ut jag poet har trädnovellet trä som stod dåtid tillbaka befann mig ock vid ett styloinkwood av träden jag (2) mig bönfalldess ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 22 juli, 2010

Kan man förstå ett land genom dess litteratur?

Den 9 mars är det 200 år sedan den ukrainske författaren Taras Sjevtjenko föddes. Han anses vara den moderna ukrainska litteraturens och det litterära ukrainska språkets grundare, och han intar ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 09 mars, 2014

Dobbeltbevegelsen

  Fenomenet dobbeltbevegelse gis i alt menneskeliv, der retningen for bevegelsen er fra oss selv og utover oss selv, og tilbake til oss selv igjen: eksisterende entiteter(singulære mennesker) er i verden ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts