Kalle på Spången

För några dagar sedan under en promenad i byn vid havet på ön Korčula, cruisade en bil med svenska registreringsplåtar och nedvevade rutor förbi oss långsamt. Jag sa instinktivt ”hejsan ...

Av: Merima Dizdarevic | 16 augusti, 2013
Gästkrönikör

Skäggiga damer och den moderna vetenskapens framväxt

Wills beundran var för ögonblicket kombinerad med en isande känsla av att hon var så långt borta. En man skäms sällan då han upptäcker att han inte kan älska en ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 29 september, 2013
Agora - filosofiska essäer

Hänt i Skvättet 2

 

Av: Mattias Kronstrand | 07 oktober, 2013
Kulturen strippar

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | 01 september, 2014
Stefan Whilde

En begravningsbåt av cederträ



Stefan WhildeSergei Rachmaninov brukade komma och smörja kråset. Det var på den tiden när kobragudinnans vilda bröllopsnatt ansågs vara ett ämne för finsmakarna. Jag hade rest till Florens, mött Gud bakom Or San Micheles dubbelbågade fönstervalv och ätit bräserade tjurtestiklar och fikon i vinblad på Ristorante La Fattoria i Toscana. Fyra läkare svor vid Bibeln att jag skulle överleva ännu en svensk vinter. Nu vilade jag på en soffa från 70-talet medan M kokade potatissoppa och letade efter snapsglas bland slarvigt packade minnen längst ner i en flyttkartong.

Det var på den tiden när jag studerade livet för att förstå döden. Tjocka böcker lärde mig att evigheten uppstod för 15 000 miljoner år sedan. En kärna liten som ett knappnålshuvud och innehållande all materia exploderade med ofattbar kraft. Hundra sekunder senare hade evigheten svalnat till 10 000 miljoner grader Celsius och det första sammansatta grundämnet, deuterium, kunde bildas. När temperaturen fortsatte att sjunka bildades helium och småningom, efter 300 000 år, de neutrala atomerna. Galaxer tillkom och stjärnor tändes: Capella, Achemar, Spica, Betelgeuse, Pollux och Alfa Crusis. Jag såg dem om jag slöt ögonen och struntade i medicinerna.

Med blotta ögat kan man se tre tusen stjärnor. Genom Mount Palomar-observatoriets spegelteleskop har någon räknat till hundra tusen miljoner galaxer som alla hyser minst hundra tusen stjärnor. Vad blir 100 000 miljoner gånger 100 000?

Vårt solsystem är 5 000 miljoner år gammalt. Livet på jorden har funnits nästan lika länge, men djurarten homo sapiens är ung som gryningen. Jorden, kallad Tellus av de lärda, ryms under lillfingernageln på Goliat och där jäktar sex miljarder stackare av samma sort. Vad kan en enda människa betyda i sammanhanget?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Om jag nu trodde mig förstå döden genom att studera livet, måste jag då studera döden för att förlänga livet? Faraonerna i forna Egypten mumifierades så att själen skulle ha ett hem när den återvände från dödsriket Yaru. På Yarus bördiga åkrar levde de som upphöjts till evighet, omgivna av blå kanaler, blixtrande bäckar förädlade genom minnet av kanalerna som byggdes för att leda Nilens vatten. Jag rådfrågade Rachmaninov vad han tyckte om mumifiering, som ett alternativ, men han ville hellre vetenskapligt bevisa hur det känns att vara åttiofem procent pianist och femton procent människa.

Smärtan!

Kåtheten!

Applåderna!

Kanske var det just en sådan lidelse jag behövde för att överleva i den här kostymen. M ropade i vilket fall från köket. Jag lämnade mina uträkningar på soffbordet och tog rundan om glasskåpet där den ryska vodkan stod och svettades.

1954, nära basen av den stora Cheopspyramiden i Giza, fann arkeologerna en förseglad kammare med en perfekt bevarad begravningsbåt av cederträ. När kammaren öppnades och de andades in luften som hade varit instängd i fyratusensexhundra år kände de doften från forntida cedrar. Jag kan också lukta mig till det förflutna. Vinden för med sig gammal tid och min näsa är känslig idag, känsligare än någonsin. Alla sinnen är skärpta, så till den grad att jag tror mig vara uppfylld av ett slags odödlighet. Jag är besläktad med de mumifierade faraonerna på ett sätt som jag inte vågar närma mig i skrift.

Stefan Whilde

 

Ur arkivet

view_module reorder

Figlio de putinara

Enär jag tidigt sent omsiden vaknade till hade demonstrationsskara samlat sig fram, hittat till utanförr leprahemmet, förkunnade i en och samma ivriga folkmun att dr Timo Prokrustes Ylimäärä genast skulle ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 05 mars, 2014

Minnen från Syrien

En alkoholiserad muslim möter oss på flygplatsen i Damaskus. Han är musiker och ska fungera som turnéledare. Inte vad jag trodde skulle bli mitt första intryck av ett muslimskt land ...

Av: Bengt Eriksson | Resereportage | 24 mars, 2012

Lost in translation: på jakt efter energiövergången

Nomina si nescis, perit et cognitio rerumCarolus Linnaeus Tillhör världen dem som stiger upp tidigt? Tisdagen den 23 april 2013, just när dagen gryr för somliga och natten tar slut för ...

Av: Marc Guerrien | Reportage om politik & samhälle | 14 juni, 2013

Dagens kris hotar kapitalismen och imperialismen som system

Samir Amin, som nu är chef för Third World Forum i Dakar, Senegal, har ett drygt halvsekel bakom sig som samhällsforskare och är världsberömd. Han är marxolog men inte marxist ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om politiken | 07 april, 2011

Var är författarna?

På författarkongressen i Neptun vid Svarta havet frågar Paulo Moro från Portugal: Var är författarna? Mitt svar: de är i Bagdadh, Falluja, Teheran! Men också här i Neptun vid Svarta havet. Men vad tänker de ...

Av: Peter Curman | Utopiska geografier | 01 mars, 2010

Menneskelig ansvar

Innledning For å få livet til å henge sammen, har et menneske å ta opp livet – ta tak i det. Den som tar opp livet, overtar ansvaret for sitt eget ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 mars, 2014

Den minglande amerikanen

Det var när jag stod i boardingkön på Keflavik klockan fem på kvällen isländsk tid som jag hörde det. Inte var det första gången jag hörde den nordamerikanska rullande engelskan ...

Av: Jana Rüegg | Resereportage | 11 december, 2011

Hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet. Del I

Innledning Tiden for kjetteri er ikke over. Å hevde synspunktet at hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet, er å stå fram som kjetter. Standpunktet strider imot naturvitenvitenskapelige ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.