”Klockan två kommer jag att må riktigt illa” – George Bernard Shaw möter…

Det är inte särskilt svårt att vara den perfekta värdinnan och den omtyckte värden. Bara två ord behövs: ”Äntligen!” när gästerna kommer, och ”redan?” när de går (fast man måste ...

Av: Ivo Holmqvist | 18 juli, 2012
Essäer

Krönika 6 från Maspalomas

I dag är det söndag – igen. I fredags var det en extra söndag, Spaniens nationaldag. Grannarna till höger, storfamiljen, kom över med ett stort fat grillat. Fantastiskt gott, men ...

Av: Christer B Johansson | 21 oktober, 2012
Gästkrönikör

Agape

Amor trahit amantem extra se…   (”Kärleken (Eros) drar den älskade ut­anför sig själv”, Dante, Vita Nuova.)   När en människa tar in världen och världen speglas i henne lättsamt och smärtfritt såsom under ...

Av: Guido Zeccola | 29 mars, 2013
Essäer om religionen

Mitt enda brott mot mänskligheten

Mitt enda brott mot mänskligheten är att jag tror på människan. Någonstans inom mig har jag inte slutat flyga drake på ängen bakom den rangliga sommarstugan nere på Österlen. När ...

Av: Stefan Whilde | 18 november, 2010
Stefan Whilde

Alf laila wa-laila



Stefan WhildeDen arabiska litteraturen är en gömd och glömd skatt. Som ung läste jag om Sinbad Sjöfararen och om den sovande som blev väckt och jag läste utan att känna till Holbergs Jeppe på berget. I Sinbads tredje resa får den människoätande jätten sina ögon utsugna och jag visste inget om Odysseus äventyr med Polyfemos. Tusen och en natt– som först kallades Tusen berättelseroch sedan Tusen nätter– heter Alf laila wa-lailapå arabiska. Om detta visste jag inget fram tills igår då jag läste nyutgåvan av Christopher Tolls Den arabiska litteraturen.

Tusen och en natthar, såvida jag förstår det rätt, inte översatts till svenska från arabiska utan till svenska från tyska, engelska och franska. Den har alltså översatts via en översättning och därmed förlorat delar av sin klang, rytm, melodi. Nu kan jag ha fel i detta och ber då ödmjukast om ursäkt. Oavsett minns jag boken som ett hisnande äventyr bortom tillvarons plikttrogna söndagsstekar och gabardinförsedda släktträffar.

För några år sedan njöt jag Jacques Berques mustiga verk Arabvärlden – Kultur och mångfald. I kapitlet Dikt, språk och samhälle återfinns palestiniern Mahmúd Darwíshs kärlekspoem Den vackra kvinnan i Sodom:

”På din kropp får döden förlåtelsens ansikte/jag skulle vilja dö/i njutningen, åh min frukt/jag skulle vilja dö/utanför detta universum, i intets storm.”

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Orden öppnar portar in till den gömda och glömda skatten.

När första utgåvan av Christopher Tolls Den arabiska litteraturenutkom 1964 menade professorn i semitiska språk, Bernhard Lewin, att boken var en suverän översikt i paritet med liknande verk skrivna på de stora kulturspråken. Ganska omgående visar sig boken vara ett mastodontarbete. Jag förundras över hur Toll lyckats iscensätta en spännande resa genom femtonhundra år på 150 sidor. Det börjar med ängeln Gabriel som uppenbarar sig för en fattigpojke från stammen Quraish i handelsstaden Mekka. Pojkens namn är Muhammed, blivande profet och härskare. Muhammed gifter sig med en rik köpmansänka, Khadîdja, och lyssnar till ängelns första ord: ”Läs upp i din Herres namn, som skapat, som skapat människan av stelnat blod!” Det dramatiska tonfallet är en talande ingrediens i arabisk litteratur, det har jag blivit väl medveten om under senare års botaniserande. Afrikansk litteratur lever i symbios med det arabiska tonfallet vilket kanske delvis beror på att vi hittar islamska kulturer i Afrika. Så får vi det till oss av Léopold Sédar Senghor från Senegal:

”Nakna kvinna, svarta kvinna/höljd i din färg som är liv/i din form som är skönhet!/Jag har vuxit upp i din skugga/Dina händers ljuvhet var min ögonbindel.”

Här hemma möter vi sällan samma omedelbara kraft, den ligger inte riktigt i vårt arv, men Stoika Hristova slår an själva urtonen i romanen Danaë & Dylan:

”Och jag är strålen som en gång passerade förbi detta svarta hål och sögs in; livet slets ur min kropp och löpte besinningslöst och jag dog. På håll såg det dock ut som om jag böjdes ner mot marken, men egentligen var det själva rummet och tiden som krökte sig på grund av det svarta hålets dragningskraft.”

Personligen skulle jag inte ha något emot ifall Hristova nominerats till Augustpriset när det begav sig. Fast å andra sidan, hennes vilda roman – där Gud är olydnaden – står stadigt på egna ben utan priser och diplom.

Irakisk litteratur i världsklass drabbade mig när jag recenserade exilförfattaren Najem Wali och hans En stad vid namn Komeit. Läs den och du möter dig själv, din längtan och ditt frihetsbehov!

1704 översatte Galland Tusen och en nattoch arabisk sagokonst blev en inspirationskälla för europeiska författare. Voltaire, Lessing och Byron lockades av det orientaliska och enligt Christopher Toll skulle Robinson Crusoealdrig ha skrivits om inte herr Dafoe bekantat sig med Sinbad Sjöfararen i Alf laila wa-laila. Toll väver samman koranen med förislamsk diktning, skaldekonsten under abbasiderna, den orientaliska filosofins historia och arabisk skrift och metrik. Hans bok är en nyckel in till den gömda och glömda litteraturskatten.

Stefan Whilde

Ur arkivet

view_module reorder

Buddhismen och Västvärlden. Samverkan och anpassning

Buddha Shakyamunis födelse ur sin mors sida (Nepal, 1570)Buddhismen är en ytterligt mångskiftande religion som innehåller ett flertal skolor och olika tolkningar har gett upphov till skilda riktningar. Den viktigaste ...

Av: Lena Månsson | Essäer om religionen | 09 mars, 2009

Erik B. Gustavsson,

Jag mötte en målare

Jag träffade Erik B. Gustavsson (1913-2005) vid en utställning i en stockholmsförort; han närmade sig de åttio, men mannen som klev in i lokalen var ungdomligt flott ekiperad, på ett ...

Av: Gunnar Lundin | Konstens porträtt | 27 september, 2010

Saturnalia av Ernesto Biondi

Levende fornuft, våre sterkeste følelser og menneskelig forstand

Mennesket er utstyrt med fornuft, følelser og forstand, evner som kommer i grader hos de enkelte individ. En kan uttrykke det foregående slik. Med henblikk på alt som tilhører fornuftsområdet ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 16 mars, 2015

Multikulturella författare på Bok & Bibliotek i Göteborg

Bokmässan i Göteborg bjöd som alltid på ett överflöd av intressanta och spännande seminarier med gäster från när och fjärran. I seminariet ”Multikulturella författarskap” möttes tre författare från olika delar ...

Av: Benita Funke, Anna Nyman | Litteraturens porträtt | 09 november, 2012

Emmakrönika XXIV. Om allt går i lås

Om det här året går helt riktigt i lås får jag äntligen inte mindre än fem böcker utgivna, 1, 2, äntligenskarabéerboken I-III, Hotellogram, därtill en bok antagen på ett av ...

Av: Stefan Hammarén | Stefan Hammarén | 20 augusti, 2009

Från Friskatorpet: Lögnen, sanningen

Växtligheten tog över. Rabatterna växte igen snabbare än de hann rensas och gräsmattan växte sig för hög för gräsklipparens blad, förvandlades till äng. Tistlarna har växt sig manshöga, nässlorna lutar ...

Av: Emma Ehrlekrona | Gästkrönikör | 19 augusti, 2010

2000-talets första teaterdecennium

Om Nummer Specialutgåva 2010 Sökande och samlande utgör sedan urminnes tider handlingsmönster i människans liv. Sökandet och samlandet möjliggör hennes överlevnad. Nyfikenheten driver henne att ständigt lära sig mer om sin ...

Av: Anna Nyman | Essäer | 08 februari, 2010

Bortglömd diktare jubilerar

Det jubileum som tilldrar sig den kulturintresserade publikens huvudintresse detta år, måste utan vidare vara Richard Wagner-jubileet. Mer i skymundan kan man notera 200-årsminnet av det tyska befrielsekrigets store skald ...

Av: Simon O. Pettersson | Litteraturens porträtt | 17 december, 2013

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.