Utsikten från Strandverket är något utöver det vanliga. Foto: Lena Andersson

När utanförskap skapar konst

Konst vid sidan av den etablerade konstscenen. Det är något som Strandverket vill lyfta fram med utställningen Mystrium.

Av: Lena Andersson | 01 juni, 2017
Essäer om konst

Tiggaren

Det finns de som säger med hård min att ”jag skänker aldrig pengar till tiggare”, och de hävdar därtill att det är det bästa man kan göra för att bli ...

Av: Melker Garay | 15 juni, 2015
Melker Garay : Reflektioner

Det kvinnliga språket och den kvinnliga hämnden

Det kvinnliga språket och den kvinnliga hämnden   Artemisia Gentileschi. Judith dödar Holofern. En biblisk ”cult symbol” om hämnden. I en kavalkad genom bibeln, Quentin Tarantino och Jane Champion, skisserar Annika Marusarz en ...

Av: Annika Marusarz | 14 september, 2006
Essäer om film

Italiens röstmångfald behöver ett öra

- I samband med 150-årsjubiléet av Italiens enande var det viktigt att kunna skapa en film som förmådde reflektera över landet, och inte minst på de problem som finns i ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 18 november, 2013
Filmens porträtt

Merima Dizdarevic Sju dikter



Merima DizdarevicMerima Dizdarevic, född 1983 i f.d. Jugoslavien, kom till Sverige som flykting 1993. Hon bodde därefter i Ljusne, Malmö och Göteborg och flyttade sedan till Valencia, Granada och Macau, i Kina. Hon har återvänt flera gånger till Malmö där hon arbetar på biblioteket Garaget och på Moriska Paviljongen. Hon har studerat skilda ämnen på universitetet utan att ta en examen. Hon skriver på tre språk, engelska, svenska och BKS, eller fem, beroende på var man drar gränsen mellan bosniska, kroatiska och serbiska. Hon arbetar också som översättare från spanska, engelska och BKS till svenska.

Hennes dikter och noveller är publicerade i tidskrifter och antologier i såväl Sverige som Valencia och i Macau, Kina. Dikter och noveller är översatta till engelska, spanska, BKS och mandarin.

 

 

 

 

Sju dikter

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

leva och bo och min mor

de förbjöd oss att röka inomhus
i barer och caféer
det är ju där jag lever
så jag flyttade hem istället och
försökte leva där
bäst jag kunde
och rökte i köket
och drack kaffe från spisen
och vin från boxen


att leva och bo är detsamma
på mitt modersmål
jag bor inte längre där mitt modersmål lever
men jag lever
ju

min moder, min mor
hon bor också där jag lever
i samma stad där jag nu har mitt liv
hon hälsar på mig ibland i
köket där jag lever, men
hon dricker inte vin, så
jag sätter på kaffet på spisen, på
samma sätt som hon gjorde när
vi levde där vi bodde förut
hon, min mor
kokar inte kaffe på spisen längre
hon önskade sig en kapselkaffemaskin i
födelsedagspresent och
fick den av oss tre barnen, men
hon röker, gör hon
min mor
med mig
i mitt kök
där jag lever och bor

 

 

 

död från munnen

jag har en kompis som
har börjat lukta död från munnen

hon är bara fem-sex år äldre än mig

jag har hört det beskrivas förut
men jag vet inte hur

det där med gamla människor som
börjar lukta död från munnen

jag har börjat borsta tänderna lite

längre på morgon och kväll

jag har en kompis som alltid
har med sig tandborsten i väskan

hon bor med en tandhygienist

jag bor med en alkoholist och
har börjat med fickplunta

ja, visst har jag druckit, men bara lite vin

av alkohol har jag spytt tre gånger i mitt liv

första gången var jag arton och drack
ren vodka Zaranoff med några som ville
blanda med Fanta

jag hade glömt att jag inte var ryss eller att
detta inte var någon rakija
jag lärt mig uppskatta

andra och tredje gången var för en månad sen

jag är nog allergisk mot vin

jag dricker numera mest öl
om det inte finns nån rakija,
nån šljiva
då luktar man plommon från munnen

 

 

 

 

om ark

jag drömmer om båtar

jag drömmer om ark

och stigande vatten fyllt med skit

och stigande vatten som bär på bråte

som bär på kroppar, bär på bråte

vattnet är stort, det måste va’ hav
men vattnet, det verkar dock inte va’ salt
och i varje rum i denna ark, i varje rum
makabra ting sker

ofta är min bror där

han är liten, mycket mindre än
så som han är större än mig nu
och jag vågar inte säga
vad jag ser dem göra

och vilka de är

och medan jag sover, smyger han ut
och träffar väninnor, suput

som till skillnad från mig orkar dricka och röka
tills vattnet nått sin högsta punkt
och jag måste se efter var alla är

och om de har klarat sig bra

och det har de inte, och det har de inte

och det har de inte och jag sitter på däcket och väntar på att han ska komma hem.

 

 

hon hittade en liten parfymbehållare

hon hittade en liten parfymbehållare
det hade varit konstigt att kalla den för ”flaska”
den var lika stor som fem eller kanske nio
tändstickor som man hade limmat ihop till en cylinder
hon sprutade två gånger på venerna där spädbarnsmammor sprutar mjölk
ur flaskan
sen gnuggade hon med samma plats på andra handleden, mmm…
sen tog hon båda handlederna och gnuggade snett bakom öronen
ner mot halsen
då kände hon lukten
det luktade en man från hennes förra arbetsplats
hon tittade på tändstickscylindern
där stod det ”homme”
hon cyklade till mötet med en kvinna hon inte träffat förut
kvinnan var kortklippt
det var hon också
hon försökte få parfymen att dunsta in i hennes näsa
hon tror att hon stötte på henne
hon sa att de kanske borde träffas igen
hon cyklade hemåt, men satte sig på ett café
hon pratade med en man i hatt
han föreslog att de skulle göra affärer
- ”du verkar ha näsa för det”
sa han

 

 

strå

de som hade ett strå till övers
verkade vara rätt motvilliga till att dra det till stacken

jag som hade ett strå till övers
verkade vara rätt motvillig till att dra det till stacketn

ibland

för det mesta

numera

det gäller ju att tänka på sig själv för

det är det nog ingen annan som gör

du kan ju bara tänka dig hur
det kommer att bli när man får barn

om man får barn

sticka strået i ögat på den
som en förunnar
ens barn förunnar
minsta lilla

hår från dess skalle man
bevara, försvara och spilla blod
för

och detta för
för

för en människa som kommer att älska pappa mer för

pappa är rolig för

pappa är där för

att pappa inte låser in sig i ett rum dagar

i ända och man får inte

störa för

pappa är kul!

en människa som kommer att ljuga och dölja och inte ringa tillbaka

i bästa fall

inte hälsa på

inte, inte nåt

inte

va lik hon är pappa!

va lik hon är pappa!

hon har mina tår och hälar

och tur är väl det för
på pappas sida har de fula fötter.

 

 

lax, flätor, Balkan och jag

och så är det november

och så hittade de den största massgraven

och så har tjugo år gått
och så sitter jag fortfarande och tittar på de mina

                                                                                                             på en TV-skärm

och så berättar de om lukten folk inte stod ut med

och så undrar jag om någon jag känner därifrån

                                                                                       och om deras någon ligger där

och så säger någon jag känner något jag inte vetat förut
och så säger nästan ingen annan som

                                                                                       jag känner något mer om detta
och så pratar de hellre om en som fick

                                                                                                             tårta i ansiktet
och så vågar inte heller jag ta upp

                                                                 det förutom med en delad länk
och så varken gillar eller kommenterar någon den
och så varken gillar eller kommenterar jag andras

och så står länkarna där varje gång jag

                                                                 tar upp skärmen, de bara står där

och så har mamma bjudit oss på lax idag klockan sex
och så är min syster gravid och

                      jag borde inte utsätta henne för massgravar klockan sju

och så nämner de en flickas fläta som flätats

                                                                                                                                   för tjugo år sen
och så är den intakt under tio meter jord
och så var hon i mitt huvud blond som min syster är

                                            och hade kanske varit gravid om hon var med oss nu

och så undrar jag om hon också hade en äldre syster

                                                                                                                                   som inte var blond

och så pripazi sestru, sa nog deras mamma med,

                                                                                                                                   för hon är ju mindre än du

…och så…

…och så kan jag inte sluta avundas de alla som står där i 

t-shirts och att det fortfarande är varmt på Balkan

Ur arkivet

view_module reorder

TIC TAC TIC TAC

Det var 5475 dagar sen jag helt utan förvarning kraschade in i en förälskelse som inte alls var lämplig med dig. Det tog 365 dagar att sluta vara ledsen, efter ditt ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 04 juli, 2014

Eilif Peterssen

Ryggtavlor i konsten

Den tyska romantikern Casper David Friedrich har ovanan att låta sina figurer vända betraktaren ryggen. Det mest kända exemplet hittar man i målningen Två män betraktar månen från 1820. Målningen ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 20 Maj, 2016

Varför blir inte människans skapelser levande?

Frågan kan tyckas konstig, men den dök upp, när jag såg en annons som förkunnade, att det finns 357 nya delar inuti årets bil. Det satte tankarna i rörelse. I ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 31 juli, 2011

I ljuset av Människoriket

Den teater som dominerar och har dominerat scenerna är för det mesta en välbekant underhållningshistoria. Den visar ibland ett misslyckande som man kan skratta åt eller lära sig någonting av ...

Av: Percival | Essäer | 21 mars, 2012

Maya Deren: banbrytande artist

Maya Deren (1917-1961) var en pionjär inom den amerikanska efterkrigstidens avantgardefilm. Feministisk inspiratör, banbrytande koreograf, Voodooprästinna, etnograf, filosof, dansare och poet. Ett "flower child" före sin tid som vägrade låta ...

Av: Helena Strängberg | Filmens porträtt | 19 april, 2010

Emily Dickinson kommer ständigt tillbaka!

 Emily Dickinson är en poet vars uttryck egentligen aldrig åldras – paradoxalt nog var hon världsfrånvänd redan under sin livstid. I år har det kommit ut två nya Emily Dickinsontolkningar ...

Av: Belinda Graham | Övriga porträtt | 25 november, 2012

Pennan och Döden

För några år sedan, kanske två eller tre, då jag just fått reda på att jag blivit antagen till Biskops-Arnö och skulle göra allvar av det redan allvarliga satt jag ...

Av: Alexander Stinggård | Essäer om litteratur & böcker | 07 september, 2011

Karin Victorin

… hootchy kootchy-dansare som baserade sina danser på magdans och andra orientaliska danser sågs först 1893 i Chicago … – Ur Burlesque – and the New Bump-n-Grind Av Michelle Baldwin. Karin Victorin Hootchy Kootchys ...

Av: Agneta Tröjer | Övriga porträtt | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts