Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé

Årets upplaga av Stockholms Filmfestival blev en publiksuccé, och har sålunda vuxit till ett mycket lyckat komplement till årets övriga biorepertoar. Tidningen Kulturen tittade lite extra på tre av festivalens ...

Av: Mattias Löfroth | 04 december, 2007
Kulturreportage

Migrationens metaforer

Till Marco Kurtz Vi hör talas mycket om rötter på vår halvö och bortom den. Om våra samhällens och gemenskapers historiska rötter. Om våra ursprung i vissa geografiska områden sedan tidernas ...

Av: Juan Goytisolo | 23 februari, 2014
Essäer

Skapandets värld

Lever vi i skapandets värld eller i slaveriets? En av 1900-talets mest vidsynta, egensinniga och originella filosofer heter Nikolaj Berdjajev (1874–1948). Han tänkte för fritt och stort för att passa ...

Av: Percival | 26 december, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Greed 1924

Den kompromisslöse extravaganten

Hollywood har alltid varit en plats för extravaganter. Men frågan är om någon slår Erich von Stroheim i extravagans. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ingen slår ...

Av: Ulf Stenberg | 31 mars, 2016
Filmens porträtt

Post Scriptum

Rune Stakset. Dikter

Rune StaksetRune Stakset, född 1957 i Steinkjer i Norge. Han flyttade hemifrån tidigt, har bott i Lofoten, på Söröya i Finnmark och arbetat på fiskebruk.

Han bodde också några år i Oslo och arbetade bland annat på Dikemarks mentalsjukhus, liksom han som ung reste omkring i Europa och i Nord-Afrika på 70-talet och i början av 80-talet. Sedan 1981 arbetar han på Posten.

Han har publicerat resereportage från Nord-Afrika, samt dikter i den norska litteraturtidskriften "Vinduet".

 



 

 

 

 

Linda Bönström. Dikter

Linda BönströmLinda Bönström är skribent och statsvetare

 

 

 

 

 

Håll andan och räkna till tio

 

 

 

1 2 3 Linda du måste öppna porten.

Halvt steg i trapphuset,

strumpan mot betongen redan våt av svett och så

stängs en dörr kring något formlöst

lås, bom och beslag

nycklar göms i livets

krångel.

Bengt O Björklund medverkade som poet i Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september

Bengt O BjörklundBengt O Björklund har skrivit dikter i mer än 40 år. Han skrev från början främst på engelska, ingen pratade svenska i hans cell i ett fängelse i Istanbul. Under årens lopp har han skrivit olika mycket i perioder, men de senaste tjugo åren har han skrivit konstant. Undergroundförlaget ”Inferi” publicerade hans första två diktsamlingar, ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” i mitten av 70-talet. Nästa diktsamling ”Jag missade Woodstock”, kom inte förrän 2009. En självbiografi på vers. 2010 kom ”Funderingar” med målningar av Angelica W Sjuttiotalet genom en poetisk autobiografi. Uppföljaren till den hyllade ”Jag missade Woodstock” heter ”Vi drömde om en cirkus”, 2013.

Med den självbiografiska diktsamlingen ”Jag missade Woodstock” blev Bengt O Björklund ett namn många hörde för första gången. Han gjorde då comeback som poet efter 36 år. Redan hans första diktböcker ”Det genombrutna fönstret” och ”Nådsökarna” hade fått en viss uppmärksamhet. De gavs ut på ”Inferi förlag” under stencileran då de underjordiska poeterna florerade som en stark motkultur. 
Med ”Jag drömde om en cirkus” - uppföljaren till ”Jag missade Woodstock” - stärker författaren sin ställning som poetisk autobiograf. Vi kan följa diktjagets resa genom Europa på sjuttiotalet. Vi är med om hans möten med Europas stora städer och människorna där. Under de år han tillbringade i olika fängelser i Istanbul hade han kommit vissa av sina medfångar mycket nära. Han hade också börjat studera, måla och skriva och med vännerna föddes omsider idén om att starta en cirkus. En cirkus som skulle förändra världen med sitt innehåll. Det skulle finnas musik, teater, poesi, mim, hälsokost, yoga, meditation, upplysning och sann gemenskap.

Rodolfo Häsler är inbjuden till Södermalms Poesifestival på Orionteatern 4 och 5 september.

Rodolfo HäslerRodolfo Häsler, poet, född 1958 i Santiago, Kuba. Han bor och arbetar i Barcelona sedan 1968. Tidigare studier i litteratur och konsthistoria på universitetet i Lausanne. Han har givit ut sju diktsamlingar med de spanska titlarna ”Poemas de arena”, 1982, ”Tratado de licantropía”, 1988, ”Elleife”  som 1993 erhöll priset ”Aula de Poesía de Barcelona Prize”, ”De la belleza del puro pensamiento” som 1997 belönades med ”Award Oscar B. Cintas Foundation of New York”, ”Paisaje, tiempo azul” , 2001, ”Cabeza de ébano”, 2007, översatt till tyska, franska. Italienska, makedonska och portugisiska, samt ”Diario de la urraca”, 2013.

 Hans dikter har blivit publicerade i ett flertal antologier i Spanien och Latinamerika. Häsler har också dmedverkat i många poesifestivaler i Europa och i Nord-och Sydamerika.

Häsler började skriva dikter när han var nitton år. Det var sommar, det regnade hårt och han var ensam hemma. Efter stormen var det något inom honom som sa att han skulle sätta sig och skriva dikter. Det blev ett impressionistiskt peom om regn och gråa eftermiddagar. Dikten blev aldrig publicerad.

Craig Czury, är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern. (kommer ej på grund av förhinder)

Craig CzuryCraig Czury, född 1951 i USA, är poet och skapar poesiföreställningar och mångkulturella poesievenemang i skolor, fängelser, härbärgen, mentalsjukhus och kulturcentrum. Han håller också i kurser på Albright College i Pennsylvania, USA. Czury har fått flertalet internationella priser för poesi och fick 2012 det prestigefyllda priset Laureateship and Honorary Member of Ditët e Naimit (Days Of Naim) på Makedoniens internationella poesifestival i Struga. Just nu skapar han doku-dikter från intervjuer han gör medan han liftar runt områdena i Pennsylvania där man utvinner naturgas, s.k. fracking.

 

Dikter i översättning av Vendela Engblom

 

 

 

 

 

 

Samantha Kostmayer är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Samantha KostmayerSamantha Kostmayer, nordamerikansk poet, författare och översättare. Bor och arbetar i New York, USA. Hon utbildade sig till jurist, men fick aldrig användning för yrket, hon var verksam som skådespelerska men började studera. Hon flyttade till Afrika och forskade i afrikansk historia. Hon var politisk aktivist och besteg senare Kilimanjaro. Hon ägnade sig åt judo och tog svart bälte. Just nu arbetar hon med en novellsamling och en diktsamling. Hennes prosa har publicerats i första numret av The 22 Magazine.

På senare år har publicerat sina dikter i olika amerikanska poesitidskrifter och litterära magasin såsom The Wolf, The Manhattan Review, Washington Square och ett antal olika antologier, liksom hennes översättningar av den syriske poeten och maken Firas Sulaimans dikter publicerats. Tillsammans med honom har hon medverkat i en rad olika poesifestivaler runt om i världen, bland annat i Rumänien och Nicaragua, där jag mötte dem bägge i vintras.

Hur går det till när hon skriver dikter? Kostmayer svarar att enträgna fraser och idéer banar sin väg genom hennes hjärna, tillls hon frigör dem genom att skriva ner dem. Hon menar att alla observerationer och kontemplationer är som inviter till dikter. Hon arbetar om dikterna så länge de kräver det, genom att försöka kliva ur sin egen familjära situation. Hon menar att det finns en frihet i att skriva utan förutbestämda regler eller stoppknappar, och hon välkomnar cirkulär kreativitet och skrivande mer än det linjära.

Jessica Johansson är inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Jessica JohanssonJessica Johansson är född 1985 och bor i Stockholm. Hon är en del av poesikollektivet ”La poème kalashnikov”. Hon romandebuterade hösten 2013 med ”Thrillerliv” (X Publishing). Hon är litteraturvetare, skribent, ritar teckningar och arbetar på bibliotek. Just nu skriver hon på sin tredje roman.

 

 

 

 

 

 

 

Lars Gustafsson inbjuden poet till Södermalms Poesifestival 4 och 5 september på Orionteatern

Lars Gustafsson. Foto: Benjamin GustavssonLars Gustafsson är poet, författare, essäist, filosof och ledamot i Akademie der Wissenschaften und der Literatur i Mainz, av Akademie der Künste i Berlin samt sedan 1995 i Ingenjörsvetenskapsakademien. Han har givit ut ett mycket stort antal böcker och är en av Sveriges mest produktiva författare sedan August Strindberg. Fler än tjugofem diktsamlingar har han publicerat. Han har mottagit de allra finaste utmärkelser och litterära priser i många länder. Gustafssons böcker är översatta till femton språk.

Crister Enander presenterar poeten och författaren Lars Gustafsson på följande sätt:

”Varifrån kommer den laddade magi, den lockande och nog så förföriska dragningskraft som Lars Gustafsson förmår skapa i sitt skrivande? Hans stil är särpräglad. Det är hans egen och omisskännligt genuina röst som hörs i allt han skriver. Efter bara några få meningar har han fångat uppmärksamheten, skapat en förväntan inför vad som ska ske härnäst.

Lars Gustafsson förfogar över en ovanlig förmåga som författare. Lars Gustafsson smittar. Hans formuleringsglädje blir till delad lust. Hans texter väcker liv i ett slumrande skikt, de öppnar nya och outforskade vägar i hjärnans mer dolda vrår. Många har sagt att Lars Gustafsson får läsaren att känna sig mer intelligent och kunnig än hon egentligen är. Och det är säkerligen sant. Han äger en ovanlig förmåga att stimulera och egga tanken.

 Men vad han framför allt lyckas med är att sprida en grundläggande inställning till världen och orden. Orden finns. De existerar, de är verktyg som finns för att brukas. De ska användas. Orden bär i Gustafssons texter på inneboende möjligheter, enorma möjligheter, som väntar på att bli realiserade på samma sätt som Aristoteles exempel med ekollonet. Ekollonet kan falla på ofruktbart hälleberg eller i bördig mylla och där växa sig stark till en ny mäktig ek. Ekollonets potential realiseras när de nya gröna ekbladen för första gången spricker ut en dag sent om våren. Den känslan av möjligheter och hägrande upptäckter förmedlar Lars Gustafssons texter. Med en beundransvärd envishet framhärdar han med uppmaningen: Låt det växa!  Låt orden bli starka.

Ur arkivet

view_module reorder

Varför skrev De Geer inte 'fitta' på fanan? En konst- och kulturessä

När konstnären Carl Johan De Geer 1967 skrev det köttiga substantivet 'kuken' på svenska fanan begick han inte bara rikssymbolsbrott utan också det mera könsmaktsteoretiska brottet aktiv manschauvinism som förpassade ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om konst | 05 Maj, 2012

Samuel Beckett – Murphy och ”den blinda viljan”

Hamm: What time is it? Clov: The same as usualHamm: Have you looked?Clov: YesHamm: Well?Clov: Zero.  / Samuel Beckett: Endgame Vi kommer in i Murphy (1938), skriven av Samuel Beckett, då en ...

Av: Göran af Gröning | Litteraturens porträtt | 13 juni, 2014

Greiða úr horni sem fannst í Vimose á Fjóni. Elsta rúnaristan

I runornas tid, del 2

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 26 november, 2015

Solnedgång på Island. Foto: Wikimedia

Litteraturen på våra nordiska öar

När vi talar om nordisk litteratur, i nutid, talar vi nästan alltid om Sverige, Norge, Danmark och (i Sverige tyvärr skamligt lite) Finland. Men hur då med våra ”nordiska öar” ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 04 december, 2015

Sigurdsristningen vid Ramsund, Sundbyholm

I runornas tid

Vad har du för relation till runor? Trodde väl det. En stor sten, formad som ett gotiskt fönster, med inristade tecken från Vikingatiden. I Östergötland. Jodå. Det också. Men ämnet ...

Av: Carster Palmer Schale | Kulturreportage | 22 november, 2015

WASA

Segelfartygens storhetstid

Trots att jag inte kan ro, är jag mäkta stolt över alla sjömän i släkten. Samt väldigt begeistrad över fartyg i största allmänhet och undersköna segelfartyg i synnerhet. De tillhör ...

Av: Carsten Palmer Schale | Kulturreportage | 23 augusti, 2017

Avslut – Början – Agape

Grekerna hade flera ord för att uttrycka det som för oss är Kärlek. Till exempel Fileo som har mest med kunskap, tendens och lust att göra. Och sedan Eros, kropparnas ...

Av: Göran af Gröning | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Luciafirandet i Svensk-Finland

Vårt Luciafirande grundar sig på ett helgon och martyr Lucia, en helig jungfru som på 283-talet levde i Siracusa på Sicilien. Enligt legenden var hon en varmt troende kristen och ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 13 december, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.