Illustration: Hebriana Alainentalo

Kösamhällen och andra samhällen

Anders Björnsson om öl, kösamhälle och socialism.

Av: Anders Björnsson | 22 februari, 2017
Essäer om samhället

En mademoidame som går sin egen väg

Den franska traditionen och allmänna regeln säger att man av hövlighet skall titulera personer och ge dem epitet som monsieur, madame och mademoiselle. Den franska författarinnan Isabelle Sojfer ifrågasätter denna ...

Av: Anna Nyman | 05 oktober, 2011
Litteraturens porträtt

Nils Hermansson i Paris

På vägen hem i fredags gick jag som vanligt genom latinkvarteren i Paris. Det är västra stranden av Seine, området där det på medeltiden talades latin och universitets olika institutioner ...

Av: Mikael Mogren | 31 mars, 2010
Essäer om religionen

Livet på 60 grader 1

Av: Bröderna Blomqvist | 02 februari, 2012
Kulturen strippar

Vi behöver A-filosofi!



Detsamma är att tänka och vara”Teknik, naturvetenskap, ekonomi – och resten av din kolumn i dagens GP (2/7 -11)”, skrev jag för några månader sedan till Cecilia Verdinelli, ”var intressant och givande”. Och fortsatte: ”Inte minst för att den gav mig flera infallsvinklar på problemet med relationen mellan ’hobbyutbildningar’ (och i förlängningen humaniora i allmänhet) och andra utbildningar med utgångspunkt (men inte slutpunkt) i Svenskt näringslivs nedslående rapport ’Konsten att strula till ett liv’”.

Som Cecilia har jag en brokig bildnings- och utbildningsbakgrund – om än i s.a.s. omvänd ordningsföljd: jag började med att läsa matematik, fysik, kemi och matematisk statistik på Chalmers och GU. Ämnen jag fortfarande med glädje följer på en relativt populär nivå. Därefter sadlade jag om till sociologi och praktisk filosofi (främst moralfilosofi), och är nu primärt sociolog eller möjligen ”socialfilosof”. Hursomhelst är jag en ”skvader”, eftersom jag dessutom – mer eller mindre - undervisat i samtliga dessa ämnen.

Samhällets förakt för bildning i bred mening

Det är ett aber att samhället – alltsedan UKAS/PUKAS i slutet av 1960-talet och fram till idag - instrumentaliserat den högre undervisningen; dvs. man har successivt alltmer betonat utbildningen på bekostnad av bildningen i vidare mening. Hur skall därför dagens tekniker, naturvetare och ekonomer (bland vilka de sistnämnda är samhällsvetare - även om de tydligen inte riktigt inser detta själva) orientera sig i tid och rum? Och vilket kommer resultatet att bli? om vi inte redan nu delvis kan avläsa detta i form av politiska analyser, framtidsbilder och (t.ex.) konsumismen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Humanisternas förakt för teknik och naturvetenskap – eller om erfarenheter från möten med högt kvalificerade naturvetare och humanister

Här återfinns, som jag ser det, en sorts paradox. Under mina ca 35 år som akademiker har jag träffat på åtskilliga kvalificerade tekniker och naturvetare som har åtminstone vissa rudimentära (ibland mer än så!) kunskaper om – låt oss säga – Platon, Dante, Shakespeare, Cervantes, Goethe, Lagerlöf, Södergran, Ekelöf, Allende, Szymborska, (Doris) Lessing, Oates, Lugn , Tranströmer etc. Motsatsen har emellertid (med få undantag) inte varit fallet. Bland sorgligt många humanister – och samhällsvetare – kan man ännu idag se människor le i mjugg när man kommer in på Newton, Celsius, Babbage, Gauss, Maxwell, Bohr, Crick & Watson, dagens strängteoretiker och nanotekniker.

Termodynamiken, relativitetsteorin, osäkerhetsrelationen osv. är och förblir på många håll föremål för skämt. Vad betyder detta?

Innehållet i GP: s kulturdel just den apostroferade dagen: paradox eller medveten policy? I denna GP urskiljer jag, förutom Verdinellis hörnartikel, texter om Hemingway, Stig Larsson, Iron Maiden, musikfestivaler, kammarmusikfestivalen i Stenungsund, Niklas Rådström osv. Det enda lilla undantag jag kan finna från tendensen, är att Maja Hagermans arkeologiskt och etnologiskt förankrade ”Försvunnen värld” rekommenderas som veckans fackbok. Inte ett knyst om de allra senaste rönen inom genusteori, diskursetik, M-teori eller jakten på Higgs partikel i CERN. Slutsats:behovet av A-filosofi .

Jag ser fram emot den dag, när filosofiämnet återigen intar sin position som något av vetenskapens paraply. Varför alltså inte ett ”A-filosofi” i anslutning till Aktuellt eller rapport. Eller längre reportage i nämnda program om Habermas, Benhabib, Butler, Zizek eller Kristeva? Eller Cederwall, Hawking, Paulsson? Idé- och lärdomshistoria skulle nog också duga.

Carsten Palmer Schale

Ur arkivet

view_module reorder

"Kinas terrakottaarmé" på Östasiatiska i Stockholm

"Det var Chi Hoang Ti,kung av Tsin,"Ur "Muren och böckerna" av Evert Taube Det var aldrig meningen att de skulle utföra några krigiska bedrifter, dessa tusentals soldater som skapades på kejsaren ...

Av: Birgitta Milits | Kulturreportage | 11 september, 2010

Europa ett asiatiskt randområde?

Geografiskt är Europa ett asiatiskt randområde, en kontinent präglad av starka spänningar mellan bysantinskt och över södra delen av detta euro-asiatiska flarn och att den hellenistiska Medelhavskulturen råder i sydost. Kristendomens och ...

Av: Bo I Cavefors | Essäer om religionen | 01 oktober, 2014

Hänt i Skvättet 5

Av: Mattias Kronstrand | Kulturen strippar | 28 oktober, 2013

Tankar kring begreppen Identitet och identifikation

Känner du till lösenordet till ditt eget inre? (Stanislav Jercy Lec) Att finna sin inre kärna, sin sanna identitet, är enligt min favoritpsykolog den mångsidiga psykoanalytikern Carl G. Jung ett livsmål och ...

Av: Nina Michael | Essäer | 15 augusti, 2013

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Veckan från hyllan, Vecka 5-2013

Det finns en scen i dokumentärfilmen om Palme som jag inte kan släppa. En aggressiv journalist frågar Palme om arbetslösheten. Han säger att i partprogrammet talas det om full sysselsättning ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 02 februari, 2013

Utvinningen av Arktis

Arktis är ett av de få områden på jorden som ännu är relativt oberörd av de giriga västliga människorna. Jag läste nyligen i Hufvudstadsbladet att ”Finland gör för litet för ...

Av: Nina Michael | Gästkrönikör | 03 november, 2013

När en minister blir konstnär

Vad händer då? Jo, en makalös förvandling sker som jag upptäcker på Hosokawas första retrospektiva utställning, Längst med floden, i Paris. Morihiro Hosokawa - Japans före detta premiärminister - företräder ...

Av: Anne Edelstam | Konstens porträtt | 20 april, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.