Foto: Karin Lindroos & Come to Finland Publishing

Reseaffischer med glamour och humor

 På Nationalmuseet i Helsingfors pågår just nu en utställning över findlänska reseaffischer. Det är startskottet för museet att fira att det självständiga Finland fyller 100 år.

Av: Lena Andersson | 22 Maj, 2017
Kulturreportage

Mer historia åt folket!

Dick Harrison är en av våra mest kända historiker och nu har han tagit itu med att sammanställa Sveriges historia. Men förvånade nog möts hans arbete med populärhistoria med skeptis ...

Av: Anna Erlandsson | 24 oktober, 2011
Essäer om litteratur & böcker

Arkitektur som reklam

Michelin-byggnaden som den framställdes i begynnelsen. Arkitektur som reklam En byggnad har många olika funktioner. En kan vara att förmedla budskap. Våra kyrkor har denna uppgift, som inte bara manifesteras av ...

Av: Bertil Falk | 13 mars, 2010
Essäer om konst

Sonic Boom: "Jag har verkligen ett bra jobb"

Pete "Sonic Boom" Kember är ett fenomen och en engelsk nationalklenod. Från begynnelsen i legendariska psych-drone-rockbandet Spacemen 3 i mitten av 80-talet och framöver via egna bandet Spectrum och sidoprojekt ...

Av: Carl Abrahamsson | 28 oktober, 2010
Musikens porträtt

Tidsperspektiv



Ju äldre jag blir ju mer fascinerad blir jag över de konstruktioner och dekonstruktioner – och mycket annat – som är ett resultat av att tänka i och ”genom” olika tidsperspektiv. Några hållpunkter i detta skulle kunna vara:




 

 

Vår numera starkt eurocentriska världsbild kan därför komma att globaliseras alltmer ju mer forskningen finner. Globaliseras i djupare mening, alltså. ”Big History”-traditionen visar ex. att ”vår” europeiska civilisation spreds från Österlandets slätter och hit på grund av att de låg på samma latituder som de civilisationer som alltså senare uppstod runt Medelhavet. Omvänt har spridningen sett annorlunda (och mer dröjande) ut längs longituderna (exempelvis från Alaska till Chile).

Annons:

1. Hur förhåller vi oss till livet och världen när vi använder uttryck som ”det var tusen år sedan” eller ”det känns ju som det hände går”? Varför?

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

2. Hur förhåller vi oss till, och reagerar vi på, den ofta plötsliga upptäckten av att någon eller något var samtida med någon eller något annan/annat? Vad innebär detta i den mycket fascinerande traditionen, som ju är relativt ny och ännu håller på att utvecklas: ”Big History”.

3. ”Men herregud, säger jag ofta till en av mina närmaste vänner, du glömmer bort tidsperspektivet!”. Vad menar jag med detta? Med detta menar jag bl.a. att nästan alla ”företeelser” får helt olika betydelser beroende på just i vilket tidsperspektiv man ser dem: universums, den jordiska geologins, evolutionens, mänsklighetens, civilisationernas, ”epokernas” och den enskilda människans.

4. Det MYCKET svårfångade BEGREPPET TID i sig är ett alldeles särskilt intressant fenomen, varom det naturligtvis skrivits och tänkts mycket. Icke desto mindre kan och bör vi kanske också här – något mycket litet bara – uppmärksamma just detta.

Det var tusen år sedan – det känns ju som det hände igår

För en tioåring utgör ett år 10 % av livet. ”Ett år sedan” var alltså (ganska) länge sedan. För en mycket äldre människa – låt säga en 60-åring – är motsvarigheten under 2%, dvs ”igår”. Omvänt är det ju så, om vi tänker oss att en genomsnittssvensk idag blir ca 80 år, att en 60-åring har 25% av sitt liv kvar medan en tioåring har 88 %. Om farfar talar med sin sonson talar han alltså de facto i ett annat perspektiv. Hastigheten mot döden accelererar i psykologisk bemärkelse. Detsamma gäller naturligtvis om vi talar om grupper. Detta är inte bara intressant, utan existentiellt betydande. Envar borde nog betänka detta. En några år gammal Smartphone kan alltså både vara urgammal och splitter ny. Och detta gäller det mesta av livet i övrigt också. För mig föll Berlinmuren igår – för tioåringen handlar detta om abstrakt historia (kanske jämförbar med hur vi ser på Napoleon?).

Var de samtida?

Jag personligen har många gånger reagerat mycket starkt på sådana fakta som exempelvis att:

Såväl Platon som Buddha och Konfucius var samtida. De levde alla i det enda av alla de sekel som passerat. Påverkade de varandra? Och i så fall: hur?

Vikingarna hade redan på 8-900-talen vt direkt eller indirekt (via Jorsala/Jerusalem och Petra) kontakt med Kina! Är inte det fantastiskt?

Aztekerna och deras föregångare i Mexico och däromkring var MYCKET utvecklade civilisationer redan innan ”VI” kom dit. Mexicaindianerna var (Wikipedia) ett nahuatl-talande nomadiserande indianfolk som under 1000- och 1100-talen norrifrån invaderade centrala Mexiko och Mexicodalen. Till en början tjänade de andra indianfolk i olika stadsstater i regionen, men runt 1325 (alternativt) 1345grundade de Tenochtitlán, den stad som skulle bli huvudstad i Aztekerriket, på en ö i Texcocosjön i Mexicodalen. Enligt detta folks tro skulle man bygga sin stad på en plats där man först skymtade en fågel med en orm i munnen, sittandes på en kaktus. Denna stad blev Tenochtitlán och var placerad där dagens Mexiko City ligger. Och om man tar sig en titt på Mexikos flagga idag så finns symbolen med en örn som har en orm i munnen sittandes på en kaktus.

Rom och vikingarna

Varje gång jag på radion eller framför teven hör om Birka sitter jag som klistrad. Birka var en liten – men högst viktig - ort i vårt ”svenska” samhälles begynnelse. Vi talar alltså om ett slags ”urtid”: om 8-900-talet vt. Men då låg Västrom i ruiner sedan fyra eller fem sekler. För att inte tala om faraonernas Egypten, Babylon eller Assur.

Aten och österlandet

Redan de gamla grekerna hade intim kontakt med Mesopotamien och troligen även Indien och Kina. Impulserna gick åt båda hållen, men först antagligen mest från öst till väst. Greklands – och därmed Europas – kulturella ”skuld” till Österlandet är med andra ord högst betydande. Språkligt, matematiskt, astronomiskt. filosofiskt, politiskt och mer. Idag ser det helt annorlunda ut. Jag undrar hur det ser ut ”imorgon”?

Kina för 2000 år sedan

De stora civilisationerna i ”Mesopotamien” hade i sin tur avgörande förbindelser med både Indien och Kina sedan kanske millennier när vi byggde barkbåtar och käkade proteinrika och lättfångade musslor. Tanken svindlar, och existensen formerar sig till en virvel.

Amerika och Afrika

Ja, vad skall vi säga om dessa kontinenter? Mer och mer forskning visar att det fanns ”civiliserade” människor där redan när sådana fanns här.

Tidsperspektivens avgörande betydelse för vår världsbild

Som om inte det ovanstående vore nog påverkar sådana här omständigheter hela vår världsbild.

 Det hela beror på tidsperspektivet. Vår art, homo sapiens, har kanske 200.000 år på nacken. Gränserna bakåt förflyttas dock varje decennium. Varelser som med stor sannolikhet har med vår distinkta utveckling att göra fanns redan för många miljoner år sedan. Ett skelett som vittnade om detta för några år sedan är 47 miljoner år gammalt. Utvandringen från Afrika till Mellersta Östern och vidare till Asien och Europa påbörjades åtminstone för tiotusentals år sedan, eller rentav hundratusentals år sedan. Detsamma gäller nog för vandringarna från Asien till Amerika och från Sibirien till oss.

Vår numera starkt eurocentriska världsbild kan därför komma att globaliseras alltmer ju mer forskningen finner. Globaliseras i djupare mening, alltså. ”Big History”-traditionen visar ex. att ”vår” europeiska civilisation spreds från Österlandets slätter och hit pga. att de låg på samma latituder som de civilisationer som alltså senare uppstod runt Medelhavet. Omvänt har spridningen sett annorlunda (och mer dröjande) ut längs longituderna (exempelvis från Alaska till Chile).

Samtidigt som vi enligt bara det senaste årtiondets forskning har fått veta att vi har rötter i både Syrien och Sibirien säger detta oss också en del om om oss i Birkaland. Det var helt enkelt för kallt att utveckla någon riktigt tidig hög-civilisation här. Samtidigt är det mycket märkligt detta med att språk och mytologier ofta är så nära besläktade – eller tvärtom inte alls märkligt. A:et i det grekiska ALFA-betet ärvde grekerna från Egypten, som i sin tur fått det från hebréerna. Ursprungligen var A:et ett piktogram för ett tjurhuvud, vilket med lite fantasi kan ses om vi ställer bokstaven upp-och-ned. Nu använder vi den. Nästan alla mytologier av rang i Eurasien har mängder av beröringspunkter: samma slags gudar, samma antal huvudgudar (12), samma eller liknande ursprungsberättelser. Afrodite ”ärvde” grekerna från fenicierna (Astarte) som i sin tur tagit över henne från det mesopotamiska Babylon (Ishtar). Även vi asatroende hade gudar av liknande slag och antal som – låt oss säga – assyrierna,.

Tiden som abstrakt begrepp och empiriskt faktum

Tiden kan vara exempelvis linjär, cirkulär, ”smättig”, eller ”upphävd”. Men egentligen är den väl för den mänskliga tanken obegriplig, samtidigt som den för handlingen åtminstone i stor utsträckning är hanterbar. Vi lever och verkar mestadels ”linjärt”. Detta har starkt bidragit till vår teknologiska utveckling såväl som vår politiska.

För de flesta greker – och för Nietzsche! - var tiden cirkulär och i samklang med både årstidsväxlingarna och historiesynen. Detta bildade grund för både jordbruket och religionen/filosofin. Till de cirkulära världsreligionerna räknar vi hinduismen, buddhismen och sikhismen.

Vissa sydamerikanska indianer har, enligt tysk forskning, ”smätt-tid”, vilket konkret betyder, att vilken tid som helst kan ”dras ut” från ett ”elastiskt gumminystan av tid” för att därefter s.a.s. smätta tillbaka igen. Alla tider är alltså på sätt och vis samtider.

I den långa och invecklade disputationen inom filosofin och religionen har en del mystiker antytt tidens egentliga tidlöshet och/eller eviga utdragenhet. Sören Kierkegaard pläderade för att den tid som vi möter i Øieblikket, dvs. Ordets och Evighetens/Guds tid, är ”upphävd tid”. Vilket inte hindrar att vi utan minsta svårighet kan tala om ”i nästa vecka”.

Om vi däremot börjar fundera på saken är det hela inte alls enkelt. Särskilt inte om vi dessutom väver in exempelvis Einsteins rumtid, termodynamikens andra huvudsats och kvantfysikens konsekvens för kausaliteten. För övrigt har jag knappast ens berört universums, den jordiska geologins och evolutionens tidsfilter.

 

 

Carsten Palmer Schale

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

En intervju med Solomon Burke

Robert Cray, Solomon och Ike Turner. Bild: www.thekingsolomonburke.com En Intervju med Solomon Burke Solomon Burke började sin musikaliska karriär med gospel. På det tidiga 1960-talet gick han över till mer "jordnära ...

Av: Mattias Bergqvist | Musikens porträtt | 30 april, 2009

Mikael Enchell. Foto Cata Portin

Filosemiten Mikael Enckell

”Vad du icke vill att din nästa skall göra dig, det skall du icke göra honom. Det är hela Toran, allt annat är tillämpningar. Gack och studera!” ”Om icke ...

Av: Gunnar Lundin | Agora - filosofiska essäer | 02 oktober, 2016

Jenny Enochsson, Rödvinsfläckar

  Jenny Enochsson (född 1976) bor i Uppsala, Sverige. Hon skriver främst noveller men även lyrik. Ofta översätter hon sina texter till engelska. En del av hennes texter har getts ut i ...

Av: Jenny Enochsson | Utopiska geografier | 02 januari, 2012

Alla vill till Mörkrets hjärta

Gjorde svenska FN-förband sig skyldiga till en massaker i Kongo under 1960-talets fredsmission? Än i dag finns det skäl att åtminstone ställa frågan utan att utmålas som konspiratoriker. "Ett svenskt ...

Av: Klas Lundström | Essäer om litteratur & böcker | 12 november, 2012

Av Jasenko Dervisic

Att1 tillverka2 ett3 ting4, vars5 motstycke6 ej7 tidigare8 setts9, är10 konstnärens11 vision12 Ett13 uttryck14 bland15 dem16 alla17 att18 kalla19 sitt20 eget21 är22 därför23 dennes24 ambition25 Kritiker26 säger27 att28 ingenting29 nytt30 kan31 göras32 ...

Av: Jasenko Dervisic | Utopiska geografier | 15 augusti, 2008

Ossler om mörk musik, industriromantik och Lennart Persson

Innan solospelning och konsert med Thåström på Siesta-festivalen, träffar Tidningen Kulturens Rasmus Thedin, Pelle Ossler på hans hotell i Hässleholm, där det diskuteras inspiration, monotoni och avlidna musikskribenters förmåga att ...

Av: Rasmus Thedin | Musikens porträtt | 11 juni, 2010

Oscar Levertin porträtterad av Carl Larsson 1906

Långdistanslöparens uthållighet

Per Rydén, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, är inte känd för det korta och koncentrerade formatet. TK:s Ivo Holmqvist har läst hans vidlyftigt innehållsrika memoarer.

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 12 september, 2015

Kierkegaard och melankolin som hyllas av romantiken

Det tragiska är att två älskande inte förstår varandra, det komiska är att två som inte förstår varandra älskar varandra.Redan i Sören Kierkegaards debut 1838 - Ur en ännu levandes ...

Av: Ingmar Simonsson | Agora - filosofiska essäer | 24 november, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.