Är höga klackar och chica fransyskor förenliga med den gröna vägen?

Det var en av frågorna jag ställde mig under denna miljövänliga vår vi har haft i Paris, med utställningar, konferenser och mässor. Miljöfrågorna verkar ha blivit trendiga i Frankrike. Att ...

Av: Anne Edelstam | 12 juni, 2009
Reportage om politik & samhälle

Martha Nussbaum Foto: Wikipedia

I kolonialismens kölvatten

Cecilia Johansson Martinelle har läst Lovisa Bergdahls avhandling om relationen mellan religion, demokrati och utbildning i dagens västerländska, liberala samhällen.

Av: Cecilia Johansson Martinelle | 10 november, 2015
Agora - filosofiska essäer

Victorias extraordinära gentlemän

Den tid som inspirerar det mesta med steampunken är en blandning av 1800-talet och 1900-talet, där den tekniska utvecklingen tar en lite annorlunda väg än i den vanliga världen. I ...

Av: Alexander Sanchez | 08 juni, 2011
Essäer

Dikter av Sofia Ahmad

Jag skämsJag skäms för mig självNär jag tittar på digJag skäms för min enorma kärlekDen jag känner för digFör jag hörde att kärlekenDen smular sönder bergJämnar de med markenMen min ...

Av: Sofia Ahmad | 27 september, 2010
Utopiska geografier

Pierre Hadot

Filosofin eller livet?



Filosofi magistern Jan Sjunnesson om Pierre Hadot och Michel Onfray.

 


 

"Den disciplinära arsenalen inbegriper också den tystnadsplikt som omger pederastin. Under denna tid tror ingen på den som försöker berätta för de vuxna, till exempel för sina föräldrar, att en viss präst tafsar på småpojkar", skriver han i "Kraften att leva".
Michel Onfray Bild  CC BY-SA 3.0

Michel Onfray Bild CC BY-SA 3.0

Annons:

Många kommer in i filosofin för att söka efter svar på livsfrågor. De vill hitta visdom, mening och levnadsregler, men efterhand upptäcker de att universitetsfilosofin och många filosofiska debatter hellre sysslar med själva tekniken, argumenten och de ger upp. Eller blir anställda. Själv minns jag Hedeniusanhängarna och professorerna Lars Bergström och Anders Jeffner under min tid som doktorand i Uppsala på 1980-talet, där de föreläste om språkfilosofiska perspektiv på orden i frågan "vad är livets mening?" och om 22 nödvändiga ingredienser i en begriplig livsåskådning.

Men ibland kan även en yrkesfilosof stanna upp och gå tillbaka till sin första undran och fundera varför han började med filosofi överhuvudtaget. En sådan var fransmannen Pierre Hadot (1922-2010), vars verk "Vad är antikens filosofi?" nu utkommit på svenska (Daidalos, 2015). Här kommer hans utveckling och omvärdering av det ursprungliga filosofiska frågandet läggas samman med en annan, nutida fransk filosof och en lärd svensk författarinna.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Alla tre är nämligen fascinerade av uppdraget att återupprätta antikens mer rustika och fritänkande ideal, ja dess burleska livsdyrkande sida, för att påverka människor i vår tid.
Pierre Hadot var prästvigd men lämnade teologin 1950 för filosofi och filologi. 1977 publicerade han en liten uppsats om antik filosofi som han ville se som ett slags "andliga övningar", inte som torra teoretiska skolbildningar av personer som Platon och Aristoteles.

Förebilden var givetvis pratmakaren Sokrates men även dåtidens cyniker, stoiker, epikuréer med flera konkurrerande sällskap. Dessa tänkare talade i första hand, ofta på torgen, och skrev nästan inget, men de visade också i sina levnadssätt hur man kunde leva. Att beskylla någon för att inte leva som den lär var ett vanligt förhållningssätt.

Hadots tanke om "philosophie comme manière de vie" ("filosofi som ett sätt att leva") påverkade hans kollega vid Collège de France, Michel Foucault. Denne ägnade sina två sista verk innan hans bortgång 1984 just åt antikens regler och tekniker för att forma sitt liv som ett konstverk, i Foucaults fall det sexuella livet (en missriktad "dandyism" kallade Hadot dock hans projekt).
Filosoferna Xavier Pavie och Michael Chase (och viss mån Alain de Botton) har idag tagit över Pierre Hadots mantel för att återuppliva antikens och dagens levnadsfilosofiska spörsmål, men det finns en till nu levande filosof som är ute i ett liknande ärende, Michel Onfray (f. 1959).

Han är besatt av att göra ned de berömda teoretiskt inriktade etablerade filosoferna som Platon och Aristoteles och föra fram deras vedersakare; materialister, hedonister, anarkister, libertiner, "visdomshallickar" - ja, alla som ansett stå för det jordiska livet med dess smuts och livskrafter mot systembyggen och idealism. Av hans filosofihistoriska "mothistoria" i sex band har tre översatts till svenska jämte hans "Kraften att leva. Ett hedonistiskt manifest", en tecknad seriebok om Nietzsche och ett manifest för ateism (alla på Nya Doxa, 2007- 2011).

Vildhjärnan och professorn Onfray har lite att göra med den stillsamme akademikern Hadot, även om de delar ambitionen att omvärdera filosofihistorien och återupprätta sökandet efter svar på hur vi ska leva här och nu. Onfrays stil är personlig och han väjer inte för att berätta om vad hans uppväxt på ett kristet barnhem betytt för honom.

"Den disciplinära arsenalen inbegriper också den tystnadsplikt som omger pederastin. Under denna tid tror ingen på den som försöker berätta för de vuxna, till exempel för sina föräldrar, att en viss präst tafsar på småpojkar", skriver han i "Kraften att leva".

Onfrays mothistoriska diatrib är skoningslös och innehåller många detaljer, till exempel idealisten Platons önskan att bränna alla skrifter av materialisten Demokritos och vikten av lukter (parfym men även fjärtar). Inledningskapitlet i hans "Antikens visdomar" heter "Historieskrivning som krigskonst" till försvar för en "hedonistisk och existentiellt användbar filosofi". Michel Onfray lever som han lär och har grundat ett "Folkuniversitet" ("Université Populaire") i sin hemstad franska Caen där undervisning ges gratis, annat i filosofi av honom själv.

Fransmannen Onfrays vilja att gå tillbaka till de levnadsglada epikuréerna motsvaras i vårt land av den lärda Gabriella Håkanssons tjocka tvåbandsverk (Norstedts, 2013-2014) om den fiktive 1700-talslibertinen Gideon Aldermann och hans krets i London vid förrförra sekelskiftet, år 1800. Romanfiguren Aldermann ingår i ett vittert sällskap tillsammans med några verkligt historiska personer där de dyrkar grekiska och romerska fruktbarhetsriter. Guden Priapus med sin erigerade penis blir en viktig symbol för livssafterna som dessa herrar tillsammans utgjuter sig inför vid nattliga ceremonier.

Håkansson visar hur denna del av antiken förbjudits och hållits ned till dess att den franska upplysningen med dess belästa libertiner och fritänkare på båda sidor av Engelska kanalen återuppväckte antikens frodiga levnadsvisdomar. Med hjälp av sällskapet Dilettanti ska Europa förvandlas till en livsbejakande hedonistisk kontinent med hjälp av antika statyer, däribland en mängd fallosar.

Påfundet är brittiskt vimsigt men oerhört lärt. Håkanssons beskrivning av dåtidens klassicism och romantik som estetiska medel för att revolutionera samhället står inte 1968 års franska situationister efter.

Pierre Hadot, Michel Onfray och Gabriella Håkansson kan tillsammans visa att äldre filosofi kan förändra våra liv idag. Då som nu gäller det att börja med lära känna sig själv som oraklet i antikens Delfi uppmanade alla sökande till.

Jan Sjunnesson

Klicka här för att söka efter böcker hos Bokus apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Klicka här för att söka efter artiklar hos CDON.com apropå den här artikeln.
Varje köp via denna länk stödjer TK.

Ur arkivet

view_module reorder

Anarkismens brand har släckts, kompromisserna har blivit för många

Med anledning av att Kjell Espmark fyller åttio år - den 18 februari - publicerar vi denna intervju, gjord för en del år sedan i ett somrigt Gamla Stan. Dagen är ...

Av: Crister Enander | Litteraturens porträtt | 19 februari, 2010

”Att göra goda verk, det vare vårt begär…”. Om de italienska valdenserna igår…

Italien – påvedömets land och en pålitlig, urgammal bastion för den katolska tron. Så framstår förmodligen Italien för de flesta människor i frågor som rör kyrka och kristendom. Kanske ligger ...

Av: Thomas Notini | Essäer om religionen | 25 augusti, 2013

Smärtans hydra

  Unica Zürn. Foto: Man Ray. Smärtans hydra Under en period då Unica Zürn hade bestämt sig att inte skriva böcker såg dessa ritningar ljuset. Unica Zürn överlever genom att skriva korta ...

Av: Guido Zeccola | Konstens porträtt | 05 juli, 2009

Romantikens fragment – Tyskland och Novalis

Straffet motsvarar skulden; att berövas all lust att leva,     att bibringas den högsta             graden av livsleda.  (Kierkegaard) Under 1700-talet kröntes den andliga utvecklingen i västra Europa med Immanuel Kant och hans filosofiska kritik, vars ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 23 juli, 2014

Supermarket: En upplevelsestad i världsklass?

Visionen om en världsberömd upplevelsestad förverkligas en aning när Stockholm för första gången arrangerar Stockholm Art Week. Två huvudinslag under Stockholm Art Week är de två konstmässorna Market på Konstakademin ...

Av: Henrik Örnlind | Essäer om konst | 04 mars, 2013

Dr Krabba 9

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 02 december, 2011

det gula huset vid vattnet

det finns alltid anledning att minnas, att gå tillbaka, att fånga upp ett möte, att återskapa en saknad, att göra upp med en sorg, se den som en lättnad, några ord ger andra ...

Av: Bo Bjelvehammar | Utopiska geografier | 09 juli, 2017

Musikaliska möten i Helsingfors

"Den största ansamling hipsters som Helsingfors någonsin skådat", svarar jag när min finska vän frågar vad jag tänker skriva. Hon skrattar och rättar mig: "Nej, det måste varit när Arcade ...

Av: Jonatan Spejare | Kulturreportage | 22 augusti, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.