Eternal September och andra memes i konsten

När Cecilia Giménez i bästa välmening gav sig på att försöka restaurera 1800-tals målaren Elías García Martinez fresk av Jesus som höll på att förfalla i den lilla spanska kyrkan ...

Av: Mathias Jansson | 03 september, 2014
Essäer om konst

"Nu var det 1913..."

Ett huvudtema på den bokfestival som hölls i Bath under första veckan i mars var första världskriget vars olika skeden nu kommer att bli ihågkomna allteftersom hundraårsminnena för slagen vid ...

Av: Ivo Holmqvist | 07 april, 2013
Essäer om litteratur & böcker

Europa och den monumentala väggen – Del 2

Det svenska monumentalmåleriet influerades av artonhundratalets rådande estetiska idéströmningar ute i Europa. Hur det uppstod och kom att blomstra runt om i Sverige kan tecknas i tre delar. Perioden som ...

Av: Allan Persson | 17 januari, 2013
Essäer om konst

Tibet - en dröm i väst

Om "Prisoners of Shangri-La" av Donald S. Lopez jr. Utgiven på The University of Chicago Press i Chicago 1998 Boken kan ses som en lång och faktaspäckad berättelse om hur ...

Av: Annakarin Svedberg | 23 februari, 2011
Essäer om religionen

Synden



racismInnledning

Temaet for denne epistelen er dobbelttroen og dobbelttroende folk. Mitt synspunkt er at dobbeltroende folk er langt hardere ute å kjøre enn den en oppfatter som fundamentalist. I det sistnevnte tilfellet er det mulig å føre en diskusjon med den aktuelle personen, mens i det førstnevnte tilfellet, der den tenkte personen har et sosialt engasjement, gis det ingen merkbar forskjell mellom henne selv og menneskene hun arbeider sammen med. Med andre ord, vår tenkte person er ikke konsistent, eller at det gis en grunnleggende motsetning mellom livet hun fører i det ytre – i den sosiale foreningen som bygger på troen på Jesus Kristus og det glade kristne budskap – og at i det personlige livet kan hun ingen verdens ting med kristendommen.

En kortfattet fiktiv beretning om en forretningskvinne

Før jeg tar fatt på å diskutere dobbeltroen, vil jeg skrive om et tenkt tilfelle, der en står overfor en forretningskvinne som eier en såpe – og vaskepulver fabrikk. Over tid tjener hun seg svært økonomisk rik på salget fra sin fabrikk. Det negative aspektet ved virksomheten er at hun kjenner en nagende følelse: At nå dreier livet hennes seg om hva hun har fått til i fortiden, hvordan det går med fabrikken i nåtiden og hvordan framtiden ser ut med henblikk på stadig økonomisk vekst og fortjeneste. På den andre side er det slik at hun donerer relativt store summer til en religiøs forening, som arbeider for å endre holdninger til livet blant de som er økonomisk fattige i samfunnet hun bor og virker i.

Nå står vi overfor følgende situasjon: På den ene side et liv i stor velstand, som kan beskrives og tydes i termer av et egoistisk liv, et liv som kretser og ruller omkring seg selv, og på den andre side et ha et liv som overskrider rammen for selvopptatthet ved at det er de andres liv befinner seg i fokus. Dermed kan fabrikkeieren trekke følgende konklusjon: Dersom hun avveier sitt engasjement i den religiøse foreningen overfor fabrikkvirksomheten trekker dette i retning av at det uegennyttige(altruismen) vinner overfor egennytten(egoismen): Hvorvidt den fiktive kvinne i min fiktive beretning har rett, om det er hennes mening: At turbokapitalismen kan overvinnes gjennom uegennyttige handlinger, er et helt annet spørsmål. I det minste er det slik at altruistiske handlinger nedtoner turbokapitalismens verste utvekster, som er hensynsløs utbytting av mennesket.

Om religiøs tro, virkelighet og sannhet

Det gis mennesker som tror og mener at de er berettiget til å forkynne for andre hvordan de skal leve, mens de selv foretrekker å leve på måter som er uforenelig med idealene og verdiene de holder fram som de rette idealene og verdiene for andre: Vår kvinne, som jeg skrev om i forordet, er et eksempel på en slik mennesketype som senker fordringene til det som utgjør religiøs tro og kristendom så langt ned at det som blir igjen av det sakrale liv er rene subjektive forestillinger om en fiktiv virkelighet – en virkelighet som er et produkt av noen menneskers trang til å tro på ting som ikke finnes. Med andre ord: Vår kvinne hevder at all religion, inkludert kristendommen, er ønsketenkning, eller at de står for substitutt for livets hårde realiteter. Ja, at troen på Gud og Jesus er et uttrykk for søken etter trøst der ingen trøst er å få, så som at for den religiøst troende gis det lindring livets dystre aspekt, overfor sorgen og at livet er endelig.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Vår kvinne har gått seg bort i verden; det gis ingen personer i verden som står så støtt at de kan avgjøre hva som er best for andre å gjøre – hvordan de bør leve deres liv. Hun ser også vekk fra dette: At religiøst troende folk er overbevist om at det de tror på er virkelig og sant – at det fins.

Å tro på Gud og Jesus Kristus, er å tro at Gud og Jesus fins, og å tro at det beste som har blitt sagt og skrevet om dem er virkelig og sant.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress             Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

Ur arkivet

view_module reorder

Henri de Monfried

   Henri de Monfried Henri de Monfried - från pirat till poet Här uppstår poesin av sig självt, allt du behöver göra för att frammana den i konsten är att ge upp inför drömmarna. - ...

Av: Mohamed Omar | Essäer om litteratur & böcker | 11 januari, 2007

Skendränkning i demokratins namn

Foto: Uniforum Är västvärldens bristande intresse för moraldiskussion om möjligt ett mer grundläggande hot än terrorismens våld? Tobias Lundberg resonerar om Thomas Pogges teorier. I en intervju i det amerikanska tv-programmet The ...

Av: Tobias Lundberg | Gästkrönikör | 05 Maj, 2008

Om den materielle og den immaterielle kulturen

Å ha den materielle og immaterielle kulturen som tematiske objekt, der menneskelivet utgjør så vel grunn som grunnlag for alt det en kan oppnå kunnskap og viten om, synes å ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 12 januari, 2010

"Att torka rövar, bre äggmackor och stämpla ut, hur kåt blir man på…

Arbetarlitteraturens konungarike - om arvsynd och tronföljd Ivar Lo är Kungen af arbetarlitteraturen. Hans rike är väl tuktat med lydiga undersåtar där hovet niger och bugar och ingen oro eller förändring ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2010

Bild av Anikó Bodoni Lind

Den fria rörligheten

Under Naturmorgons tidiga timmar i P 1 kunde man häromdagen lyssna till den önskade fria rörligheten. Det handlade då om djur det vill säga. vargar. En specialist önskade sig en ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 02 april, 2016

Rapport från en dagbok

ZodiacoSven Hessler föddes i Sverige den 10 maj 1835. Han anlände till Amerika den 16 juni 1855. Bosatte sig i Stillwater. Hessler är en av de stora pionjärerna i området ...

Av: Hans-Evert Renérius | Essäer om litteratur & böcker | 24 september, 2008

Från hemsidekitsch till konstauktion: GIF-bildens återkomst

När vanliga människor fick möjlighet att skapa egna hemsidor i början av 90-talet såg vi en kreativ explosion av webbdesign. Slutresultatet blev ofta litet väl mycket av det goda med ...

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 28 januari, 2014

På teatern talas meänkieli

För Tornedalsteatern är det viktigt att verka i närkulturen och ta fasta på den unika norrbottniska historien. Sarah Degerhammar har intervjuat Ulf Fembro, teaterchef för en av Norrlands främsta teatergrupper: ...

Av: Sarah Degerhammar | Kulturreportage | 04 december, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.

Cron Job Starts