Fortolkningskunstens betydning for utforskningen av mennesker

Fortolkningskunsten er både verktøy og medium for forståelse av oss selv og vårt liv i verden. Anvendelsen av verktøyet skjer med henblikk på samhandling mellom mennesker, som også er mulig ...

Av: Thor Olav Olsen | 15 april, 2010
Agora - filosofiska essäer

Bild: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 1

Tarja Salmi-Jacobsons reportage i två delar om Draculas födelseort Sighisoara.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | 11 januari, 2016
Resereportage

Björn Gustavsson

Björn Gustavsson är i farten igen

Kulturhösten i Stockholm: här några av höjdpunkterna (det vill säga mina höjdpunkter: inga objektiva höjdpunkter…). Det kommer att handla om alltifrån konst till opera och film.

Av: Björn Gustavsson | 29 december, 2015
Björn Gustavsson

Wilhelm Sesemann – en spegel av Europas förvirrade situation

  I vår nordiska filosofihistoria finns ett mycket perifert namn, som dock i en europeisk kontext intar en beaktansvärd ställning, nämligen Wilhelm Sesemann. Hans anknytning till det svenska är egentligen mycket ...

Av: Michael Wirth | 12 november, 2011
Essäer

Gåtans lösning



John ClarkeI min bok Världen och vetenskapen – ett olyckligt äktenskap? från 2012 hade jag en särskild avdelning om föreningen Scientific and Medical Network (SMN) med bas i England men medlemmar världen över. Den ger ut en förnämlig tidskrift Network Review, som utkommer tre gånger om året med 72 stora sidor varje gång. Eftersom jag blev medlem år 2000, hade jag där ett helt bibliotek på 2736 sidor. Jag hade en plan att presentera och diskutera dessa sidor, men fick ge upp: det var helt enkelt för ansträngande, för krävande. I stället valde jag att ta fram de bidrag, som jag tyckte var bäst, som gett mig mest.

Och det visade sig då vara två bidrag av John Clarke, professor emeritus i idéhistoria och tidigare ordförande i SMN: ”The Self-Creating Universe” och ”Emergentism and the Evolution of Consciousness”. Clarke har nu, 2014, kommit med en helt ny bok, som presenteras/recenseras i det nummer av tidskriften (115), som kom häromveckan: The Self-Creating Universe: the Making of a Worldview ( s 42). I sanning en remarkabel händelse, som, tror jag, motiverar titeln härovan. Och gåtan är: hur har liv kunnat uppstå ur materien och medvetande ur livet?

Bokens tema är, menar recensenten Martin Lockley ”emergentism”, d v s ”framträdandet av nya, komplexa system eller helheter, som uppstår de novo och ganska mysteriöst från mindre komplexa föregångare. Sådana nyhetsproducerande processer tycks medfött skapande och underförstått progressiva.”

Bokens centrala tema och budskap kallar John Clarke ”det naturalistiska antagandet”, något som recensenten återfinner också i en bok av Deacon, som jag strax skall återkomma till. Denna position hävdar, ”att övernaturliga förklaringar inte är nödvändiga för att förklara framträdandet av medvetandet från livet eller livet från trög, oorganisk materia. (---) emergenta nyheter uppstår från helt naturliga, om också ännu dåligt förstådda, processer och fordrar inte att vi skall postulera ett allvetande medvetande eller en skapande kraft, som på något sätt opererar oberoende av materien. De tillbakavisar kort sagt sådana scenarior, därför att de för oss in i fällan medvetande/materie-dualismen.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Teilhard de ChardinPrecis som Teilhard de Chardin och andra på 1900-talet började tillämpa evolutionsparadigmet för att integrera kosmos (fysiosfären), livet (biosfären) och medvetandet (noosfären) och därigenom utvecklade darwinismen till ett mer allomfattande evolutionärt paradigm, så tjänar emergentismen som en subtilare och djupare integrerad evolutionär hypotes. ”

Emergentismen ”känner igen den framvällande interna dynamiken i liv och sinne, som vi intuitivt vet är naturliga sidor av vår organiska varelse. Vi har del av den kosmisk-organiska processen (…) och är inte på något sätt splittrade eller åtskilda från den, som vårt medvetande om jaget åtskilt från den andre kan få oss att tro. Detta paradigm tillåter oss kort sagt att äga och nära vår inre visdom, fysiologisk, psykologisk eller andlig, som vår egen: att vara hemma med den och inte låna den eller nervöst gripa efter den annorstädes. (…) ´Vi förblir hemma i universum´.”

Allt ligger inom naturen. Det finns ”inget behov att överskrida naturen för något hinsides rike. Himmelens kungarike är när allt kommer omkring inom oss.”

Det är som på så många andra håll i mänsklighetens historia: när man inte förstått, har man hänvisat till gudarna eller andra översinnliga makter eller krafter. Men nu behövs det alltså inte heller här - ett enormt framsteg.

Den andra, nämnda boken, heter Incomplete Nature: how Mind Emerged from Matter, är skriven av Terrence W. Deacon, neurolog och antropolog vid University of California, och recenseras också den av Martin Lockley. Det är en större och mer komplicerad framställning, som också får en längre recension. Men den banbrytande slutsatsen blir densamma, vilket förvisso är anmärkningsvärt i två på varandra följande recensioner.

Deacon konstaterar, att ”eftersom subjektiv mening och subjektivt värde är frånvarande (uteslutna) i naturvetenskaperna trots deras betydelse i vardagslivet, så ´har våra teorier om hur världen fungerar implicit förnekat vår egen existens´, och därigenom orsakat misstro mot vetenskapen som en fiende till mänskliga värden.”

Terrence W. Deacon”´Det finns [säger han] inga materiella enheter, som inte är processer, och eftersom processer definieras av deras organisation…[kan] organisation i sig själv vara en determinant för fysisk kausalitet.´.” Och ”´design inträffar spontant´ genom tillväxt- och differentieringsprocesser”.

”Men organisation är inte något som helt enkelt läggs till eller komplicerar, det är också en restriktion eller begränsning – skapandet av en ny vana.” Biomolekylerna i en levande cell frambringar helheten (cellen), som i sin tur alstrar molekylerna. Processen är på en gång botten upp och toppen ner, ledande till framträdandet av en stark, ny balanserad jämvikt.”

”I den sista analysen hävdar Deacon, att han har ´brutit dualismens förtrollning´ genom att fokusera på ´vad som är närvarande och vad som är frånvarande´ och på så sätt visat vägen till ´en icke-mystisk redovisning för medvetandets ögonskenliga icke-materialitet´.” Vi är ´ofullständiga genom vår själva natur. Jaget är bokstavligen framträdande från vad som inte är där …något som kommer av ingenting…som nyss fått kropp i varje ögonblick.´”

Det låter äventyrligt men är tänkvärt. Och än mer tänkvärd är en parallell som Lockley hämtar från teologin. Människor ”är ännu inte fullt utvecklade och upplever ondska och lidande för att utvecklas. Om skapelsen var perfekt och avslutad, skulle tillvaron inte erbjuda utmaningar eller strävan efter tillväxt och utveckling.” Javisst.

Men jag föredrar John Clarkes enklare och mer övertygande lösning.

Recensenten Martin Lockley är professor emeritus i geologi vid University of Colorado och specialist på fotspår av dinosaurier.

Erland Lagerroth

 

Ur arkivet

view_module reorder
Filip Jers, foto Lars Löfvendahl

En virtuos på harmonika

Det har regnat priser över Filip Jers, nu senast Jazzkatten, där han fick pris som årets musiker och för inte så länge sedan pris för Årets album i folkmusik vid ...

Av: Bo Bjelvehammar | Musikens porträtt | 30 oktober, 2016

Refleksjoner om identiteten til eksisterende entiteter

Eksisterende entiteter har en spatio-temporal akse som forutsetning og betingelse for deres tilstedværen i verden, samtidig som hver eneste eksisterende entitet har å bli lokalisert langsetter en slik spatio-temporal akse ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 25 april, 2010

Carsten Palmer Schale

Carsten Schale - 16 dikter (till TD)

Carsten Palmer Schale är främst dr. i sociologi och forskare och författare i filosofi, men har under de senaste 25 åren sysslat alltmer med skönlitteratur (där han också har universitetsutbildning) ...

Av: Carsten Palmer Schale | Utopiska geografier | 14 september, 2015

Drängsmarks såg – en bit levande kultur

Gamla industribyggnader och maskiner rymmer en kunskap om verkligheten. Ja, de kan till och med vara vackra för den som har blicken. Arbete, och minnen efter arbete, det är en ...

Av: Signe Rudberg | Essäer | 30 april, 2008

Litteraturens resa in i det underbara. Intervju med Dante Maffìa

Dante Maffìa är en italiensk författare från Kalabrien i Syditalien. Han har skrivit många böcker: romaner, diktsamlingar, essäer. Böckerna publiceras på italienska men i bland även på kalabresiska, ett vackert ...

Av: Iacopo Vannicelli | Litteraturens porträtt | 06 december, 2013

Foto: Tarja Salmi-Jacobson

I greve Draculas fotspår. Del 2

Andra delen av Tarja Salmi-Jacobsons reportage om greven Dracula.

Av: Tarja Salmi-Jacobson | Resereportage | 13 januari, 2016

Det Finlandssvenska dilemmat

I relationen mellan Finland och Sverige har en uttunning skett till följd av skeenden som idag är både okända och förnekade av båda parter. I medvetande dröjer en känsla av ...

Av: Oliver Parland | Kulturreportage | 24 september, 2013

Ringen i örat

Hundings “hydda” med Hunding själv på plats. Foto: Bayreuther Festspiel Ringen i örat - med Wagner i Bayreuth. Kapten Wagner – jo, han heter faktiskt så – slussar mig ner genom molnbankarna till ...

Av: Ulf Stenberg | Kulturreportage | 11 september, 2007

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.