Den internationella läskunnighetensdagen

Lördagen den 8 september, firar varje rättrogen ”etnisk svensk”, för att använda mig av Fredrik Reinfeldts terminologi, Internationella läskunnighetsdagen. Yes meine Damen und Herren, i dag firar vi Internationella läskunnighetsdagen ...

Av: Vladimir Oravsky | 07 september, 2012
Gästkrönikör

Viva Verdi!

Han anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet. Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 ...

Av: Gregor Flakierski | 19 oktober, 2013
Veckans titt i hyllan

Adolf Hitler. Foto: Wikipedia

Hitlers maktdrömmar

Bo I Cavefors om Adolf Hitler som försökte skapa ett kontinentalt maktcentrum mot bolsjevismen och Storbritannien.

Av: Bo I Cavefors | 25 februari, 2015
Essäer om politiken

Samurajkaraktärens givne arvinge, Keigo Kasuya, talar om sin senaste rollprestation i filmen Caterpillar.

  När det gäller regiansvarig för "Caterpillar" är det Kôji Wakamatsu (född 1936) började att regissera 1963 har idag gjort över 100 filmer (första titeln var "Hageshii onnatachi"). Förutom att ha ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 02 februari, 2011
Filmens porträtt

Fortelling og personlig identitet



Innledning

François Boucher. Léda et le CygneTil hvert eneste arbeid svarer det en eller flere historier. Hver eneste historie har en forhistorie.

I mitt tilfelle består denne forhistorien av en skisse, et utkast, som utgjøres av 10 + 6 teser. Siden jeg er opptatt av språk og menneskeliv, og den indre sammenhengen mellom disse størrelser, så er tesene mine om menneskelivets språklige status, dets epistemologi og ontologi qua menneskelig liv.

I mer konkret forstand er mine teser om doktorarbeidets grunnposisjon, problem og perspektiv. Nedenfor følger forhistorien til det som kom til å bli min doktordissertasjonen, Fortellerbegrepet. En studie av forholdet mellom fortelling og menneskelig liv (Universitetet i Tromsø, 2001). Jeg føyer til at mine teser ble nedtegnet i 1994.

 

10 grunnteser

  1. Livet har et grep om meg før jeg oppnår et grep om livet som mitt eget liv.

  2. Filosofiens grunnlag er menneskelig liv.

  3. Stöd Tidningen Kulturen

    Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Fortelling binder menneskelig liv sammen med filosofi, teoretisering og refleksjon.

  4. Fortelling skaper orden og mening, retning og mål – at livet får en overordnet sammenheng.

  5. Mennesket, det vil si du eller jeg, lever og tenker ut fra og i kraft av fortelling før vi selv begynner å fortelle historier, og det betyr at jeg tror på fortellingens makt eller kraft på grunn av at jeg først har blitt fortalt.

  6. Språket og verden er samtidig med fortelling; det gir ikke god mening til det å spørre om hva som kom først, språket, verden eller fortelling, for språk og språklighet har forteller – form; verden gis oss når det finnes en eller flere fortellinger om verden.

  7. Filosofiske fortellinger u-virkeliggjør hverdagslivet, omdanner fantasien, fabuleringen og drømmer om det ennå ikke – virkeliggjorte til en sammenhengende ur- beretning om menneskenes kår.

  8. Jeg blir ført inn i filosof før jeg tar opp filosofi, teoretisering og refleksjon.

  9. Det er de enkelte filosofiske fortelling som former og begrunner vår personlige identitet; en skjebne får et menneske bare gjennom det å bli fortalt historier (sammenvevet med et mangfold av historier, og dermed blir det selv i stand til å fortelle de dypere historier om menneskelig liv.

  10. Dermed er filosofiske fortelling ikke identiske med vårt faktiske hverdagsliv, men fortellingene gir os økt innsikt og dypere forståelse av livet vi fører – dag ut og dag inn; i denne forstand er filosofiske fortellinger sannere, eller mer ekte, enn hverdagslivets kontinuerlige, tomme og fragmentariske form, virkeligere enn fantasier og drømmer, i og med at filosofiske fortellinger etablerer konstans, bestandighet eller varighet, form og struktur i livet, og derigjennom muliggjør de av vi kan utholde livet på tilintetgjørelsens vilkår.

Grunnposisjonens hovedformål: 6 teser

  1. Det å hjelpe enkeltmennesket til å se sitt eget liv som en del av en større og mer omfattende helhet enn det selv er.

  2. Det å hjelpe enkeltmennesket til å få øye på hva for retning(er) livet dets har.

  3. Det å hjelpe enkeltmennesket til å finne fram til en overordnet sammenheng i livet.

  4. Gjennom eksemplariske fortellinger skal den kunne bidra til å hjelpe enkeltmennesket inn i sin egen historie, slik at det finner tonen og klangen, rytmen og melodien i sitt eget liv.

  5. Det å hjelpe til med å utforme en livsvisjon.

  6. Det å hjelpe til med å få en personlig skjebne.

Menneskelivets språklige status, epistemologi og ontologi qua menneskeliv liv

Konsepsjonen, visjonen eller grunntankene, om hele mennesket og menneskelivet som helhet, finnes bare i fortelling og forteller – form, analogt til at konsepsjonen om fortelling finnes på grunn av at det blir fortalt fortellinger.

Enhver identifisering, beskrivelse, vurdering og klassifisering av de situasjoner og fenomen som inngår i grunntankene og grunnoppfatningen om menneskelivet, er anvist på språk og språklighet som formidlende instans på grunn av at fenomen og situasjoner bare kan gjøres forståelige i kraft av og gjennom språket: At menneskelige fenomen kan beskrives på en adekvat måte ved forekomsten av språket betyr ikke at menneskelivet, teoretiseringene og refleksjonen om hva det betyr å være menneske og hva det betyr å leve som menneske, er uttømt gjennom applikasjonen av rent beskrivende fenomenologisk metode av den grunn at en slik metode utelukkende forlener mennesket med sett av kunnskapsbrokker eller biter av kunnskap uten indre sammenheng og orden.

Fra det foregående følger det som konsekvens at filosofiske fortellinger framstår som stasjoner, momenter eller veier, som det filosoferende menneske har å passere gjennom for at grunntankene om menneskelivet i det hele tatt skal kunne komme til syne.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress      Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Hawaii - ett paradis eller en illusion?

Hawaiis tropiska och avlägsna öar är för de flesta människor förknippat med paradiset på jorden. Långa, milslånga sandstränder med vajande palmer, solsken och ständigt leende människor med blommor runt halsen ...

Av: Linda Johansson | Resereportage | 06 april, 2009

Monochrome bodies

Pål Henrik Ekern (b. 1981) is a photographer who previously studied at the ValandAcademy, the Swansea Metropolitan University and at the University of Oslo. Heparticipates in the Hasselblad Foundation's annual ...

Av: Krisztina Orbán | Essäer om konst | 15 juli, 2014

Om den sämre formen av kapitalism

Om den sämre formen av kapitalism Fungerar den amerikanska formen av kapitalism bättre än den europeiska? Tidningen Kulturens korrespondent från New York, Pierre Gilly, hävdar att det är tvärt om ...

Av: Pierre Gilly | Essäer om politiken | 12 oktober, 2006

Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 22 juli, 2016

Tankar runt viktiga filosofiska steg under det senaste århundradet Del II

Medvetandets intentionalitet: Husserl Intentionalitetsteorin gav Husserl ett instrument att kritisera psykologismen. Intentionalitetsteorin hävdar att det psykiska endast finns i kraft av objekt med visst innehåll som det är riktat mot. Psykologismen ...

Av: Carsten Schale | Agora - filosofiska essäer | 27 januari, 2012

I begynnelsen var processen. Om olika slags vetenskap

Robert E. Ulanowicz är professor i något så ovanligt som teoretisk ekologi vid University of Marylands biologiska laboratorium vid Chesapeakeviken. Han tog sin doktorsgrad som kemisk ingenjör vid John Hopkins-universitetet ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 12 augusti, 2009

Malin Bergman Gardskär

Det är inte svenska folket det är synd om

Människor runt om i världen tvingas fly från sina hem, liv och familjer i hopp om att finna en trygghet bortanför sin egen landsgräns. Vi borde vara tacksamma över det ...

Av: Malin Bergman Gardskär | Gästkrönikör | 17 augusti, 2015

Samuel Beckett. Detalj från omslaget

Beckett och tiden

Samuel Beckett (1906–1989) är en av 1900-talets mest upphöjda författare. Sitt genombrott fick han först på 50-talet med romantrilogin Molloy/Malone dör/Den onämnbare och med pjäsen I väntan på Godot (1953) ...

Av: Marcus Myrbäck | Essäer om litteratur & böcker | 20 Maj, 2017

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.