”Ros med dagg av idel godhet…” Om den heliga Birgitta

”Ros med dagg av idel godhet, stjärna skimrande av klarhet, o, Birgitta, nådens kärl!Skänk med daggen himlens kärlek, några stänk av livets renhetin i denna tårevärld.” Så hyllas den heliga Birgitta i ...

Av: Thomas Notini | 17 februari, 2013
Essäer om religionen

Amanda Hellbergs ”Maja Grå” deckare – en skräckfylld framgångssaga i fyra delar

Det är inne med goth, skräck, övergivna hus och mystiska vita damer. Vill man vara ironisk kan man säga att detta har varit inne sedan Brontës och Wilkie Collins dagar (tänk ...

Av: Belinda Graham | 08 oktober, 2013
Övriga porträtt

Legenden vars bästa tavlor brann upp!

Inge Schiöler (1908-1971) på en bild tagen av okänd fotograf 1957En essä av Olle Pettersson om bildkonstnärens Inge Schiöler och hans psykiska besvär. Inge Schiölers konstnärliga framgångar följdes av svåra depressioner och ...

Av: Olle Pettersson | 14 augusti, 2008
Essäer om konst

56. Jenny

Sista flyttlasset hade gått. Jenny gick ett varv i lägenheten för att se om hon hade glömt något. Väggarna och golven såg annorlunda ut i de tomma rummen. Som om ...

Av: Jenny | 18 januari, 2013
Lund har allt utom vatten

Fortelling og personlig identitet



Innledning

François Boucher. Léda et le CygneTil hvert eneste arbeid svarer det en eller flere historier. Hver eneste historie har en forhistorie.

I mitt tilfelle består denne forhistorien av en skisse, et utkast, som utgjøres av 10 + 6 teser. Siden jeg er opptatt av språk og menneskeliv, og den indre sammenhengen mellom disse størrelser, så er tesene mine om menneskelivets språklige status, dets epistemologi og ontologi qua menneskelig liv.

I mer konkret forstand er mine teser om doktorarbeidets grunnposisjon, problem og perspektiv. Nedenfor følger forhistorien til det som kom til å bli min doktordissertasjonen, Fortellerbegrepet. En studie av forholdet mellom fortelling og menneskelig liv (Universitetet i Tromsø, 2001). Jeg føyer til at mine teser ble nedtegnet i 1994.

 

10 grunnteser

  1. Livet har et grep om meg før jeg oppnår et grep om livet som mitt eget liv.

  2. Filosofiens grunnlag er menneskelig liv.

  3. Stöd Tidningen Kulturen

    Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

    Fortelling binder menneskelig liv sammen med filosofi, teoretisering og refleksjon.

  4. Fortelling skaper orden og mening, retning og mål – at livet får en overordnet sammenheng.

  5. Mennesket, det vil si du eller jeg, lever og tenker ut fra og i kraft av fortelling før vi selv begynner å fortelle historier, og det betyr at jeg tror på fortellingens makt eller kraft på grunn av at jeg først har blitt fortalt.

  6. Språket og verden er samtidig med fortelling; det gir ikke god mening til det å spørre om hva som kom først, språket, verden eller fortelling, for språk og språklighet har forteller – form; verden gis oss når det finnes en eller flere fortellinger om verden.

  7. Filosofiske fortellinger u-virkeliggjør hverdagslivet, omdanner fantasien, fabuleringen og drømmer om det ennå ikke – virkeliggjorte til en sammenhengende ur- beretning om menneskenes kår.

  8. Jeg blir ført inn i filosof før jeg tar opp filosofi, teoretisering og refleksjon.

  9. Det er de enkelte filosofiske fortelling som former og begrunner vår personlige identitet; en skjebne får et menneske bare gjennom det å bli fortalt historier (sammenvevet med et mangfold av historier, og dermed blir det selv i stand til å fortelle de dypere historier om menneskelig liv.

  10. Dermed er filosofiske fortelling ikke identiske med vårt faktiske hverdagsliv, men fortellingene gir os økt innsikt og dypere forståelse av livet vi fører – dag ut og dag inn; i denne forstand er filosofiske fortellinger sannere, eller mer ekte, enn hverdagslivets kontinuerlige, tomme og fragmentariske form, virkeligere enn fantasier og drømmer, i og med at filosofiske fortellinger etablerer konstans, bestandighet eller varighet, form og struktur i livet, og derigjennom muliggjør de av vi kan utholde livet på tilintetgjørelsens vilkår.

Grunnposisjonens hovedformål: 6 teser

  1. Det å hjelpe enkeltmennesket til å se sitt eget liv som en del av en større og mer omfattende helhet enn det selv er.

  2. Det å hjelpe enkeltmennesket til å få øye på hva for retning(er) livet dets har.

  3. Det å hjelpe enkeltmennesket til å finne fram til en overordnet sammenheng i livet.

  4. Gjennom eksemplariske fortellinger skal den kunne bidra til å hjelpe enkeltmennesket inn i sin egen historie, slik at det finner tonen og klangen, rytmen og melodien i sitt eget liv.

  5. Det å hjelpe til med å utforme en livsvisjon.

  6. Det å hjelpe til med å få en personlig skjebne.

Menneskelivets språklige status, epistemologi og ontologi qua menneskeliv liv

Konsepsjonen, visjonen eller grunntankene, om hele mennesket og menneskelivet som helhet, finnes bare i fortelling og forteller – form, analogt til at konsepsjonen om fortelling finnes på grunn av at det blir fortalt fortellinger.

Enhver identifisering, beskrivelse, vurdering og klassifisering av de situasjoner og fenomen som inngår i grunntankene og grunnoppfatningen om menneskelivet, er anvist på språk og språklighet som formidlende instans på grunn av at fenomen og situasjoner bare kan gjøres forståelige i kraft av og gjennom språket: At menneskelige fenomen kan beskrives på en adekvat måte ved forekomsten av språket betyr ikke at menneskelivet, teoretiseringene og refleksjonen om hva det betyr å være menneske og hva det betyr å leve som menneske, er uttømt gjennom applikasjonen av rent beskrivende fenomenologisk metode av den grunn at en slik metode utelukkende forlener mennesket med sett av kunnskapsbrokker eller biter av kunnskap uten indre sammenheng og orden.

Fra det foregående følger det som konsekvens at filosofiske fortellinger framstår som stasjoner, momenter eller veier, som det filosoferende menneske har å passere gjennom for at grunntankene om menneskelivet i det hele tatt skal kunne komme til syne.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftligt ges av författaren på denna adress      Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Slavoj Žižek och filosofins nollpunkt

Den slovenske filosofen Slavoj Žižek är ett fenomen. Han syns överallt i medierna och hans framträdanden världen över drar fulla hus. Han är en tänkare för vår tid då det ...

Av: Bo Gustavsson | Agora - filosofiska essäer | 02 februari, 2014

Ögon som ser dina under

Att vakna till en ren och klar morgon gör livet lättare hela långa dagen och sjunga inför Gud och det brinnande hjärtat psalmen Öppnade ögon Herre oss giv, och det ...

Av: Bo Bjelvehammar | Essäer om litteratur & böcker | 01 Maj, 2012

En vital sjuttiofemåring: John Steinbecks ”Vredens druvor”

“Californians are not going to like this angry novel” förutspådde recensenten i New York Times den 16 april 1939 när John Steinbecks ”The Grapes of Wrath” just hade kommit.Han fick ...

Av: Ivo Holmqvist | Litteraturens porträtt | 10 april, 2014

Isadora Duncan, en levande skulptur

"Danser, c'est vivre", att dansa är att leva; orden står att läsa på ett vykort med Isadora Duncans porträtt. Vykortet är från 1928, tryckt till Duncans minne, några månader efter ...

Av: Cecilia Carlander | Reportage om scenkonst | 18 januari, 2010

Friheten och makten Upplevelser och tankar i gudarnas land. Indien.

Hur kom jag dit? -Nej nej. Stig upp! Gör inte så! En välklädd ung man har just kommit fram till kvinnan som sitter bredvid mig. Hon har kort, mörkt ...

Av: Annakarin Svedberg | Kulturreportage | 13 juli, 2011

Konstmuseet Heide i Melbourne. Foto: Ivo Holmqvist

Konst i Melbourne

Det händer mycket på konstfronten i Melbourne, till glädje för de fyra miljoner som bor där. Under några intensiva dagar hann Ivo Holmqvist med en mängd utställningar. Här är hans ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om konst | 06 september, 2015

Några tankar kring Yukio Mishimas historiepessimism

I Yukio Mishima. Pseudonym för Kimitake Hiraoka. Född 1925 i en familj vårdande sina samurajrötter. Prosaist, dramatiker, kritiker, skådespelare, framgångsrik kampsportsutövare och anförare av en egen privat nationalistisk milis, Tate-no-kai ...

Av: Sven André | Essäer om religionen | 30 november, 2009

Det gnostiska Evangeliet om Judas

På frågan om varför religiösa eller filosofiska rörelser formulerar skapelsemyter eller kosmologiska system, ger myten ofta svaret på livets stora frågor. En helt annorlunda tolkning än den vi möter i ...

Av: Kristian Pella | Essäer om litteratur & böcker | 28 december, 2011

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.