Jenny Berggren Keljevic

Skillnaden mellan giraffer och krokodiler

Varje dag ser vi människor, lyssnar vi till människor, pratar vi med människor. Vi har våra relationer till olika människor, det kan vara arbetskamrater, familj, vänner eller partners.  I denna moderniserade ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | 22 juli, 2016
Gästkrönikör

Roskildefestivalen 2008

Spridda noteringar om läderbögar, barnafödande, danska politiker och Nick Caves femtioårskris. Mattias from Örebro! Where are you? Remember last year at Rosklide? I never got your last name. THIS IS YOUR SON: (En bild på en ...

Av: Adam Vilgot Persson | 16 juli, 2008
Essäer om musik

En dikt av Stevenson i översättning av Erik Carlquist

 Till R.L.Stevensons korrespondenter under hans tid på Samoa hörde skotten S.R.Crockett (1859-1914), som övergivit prästbanan för att bli romanförfattare. Denna dikt, tillägnad Stevensons landsman, är skriven i "Villa Vailima", Stevensons hem ...

Av: Robert Louis Stevenson | 24 april, 2013
Kulturreportage

Carlo Bosco - med makt över modet

 Foto: Annika Malmsten Han är en av Sveriges främsta modefotografer och har jobbat världen över. Nu har han stannat upp några år och startat School of Fashion Photography Stockholm ...

Av: Annika Malmsten | 25 november, 2008
Konstens porträtt

Emosjoner



Innledning

Sergey Prokudin-GorskijDet gis ulike oppfattelser om emosjoner (følelser), der disse oppfattelsene spenner fra å betrakte emosjonene som forstyrrende på grepet om vårt eget liv, som har å adlyde intellektet, til at emosjoner utgjør en integrert del av det å være menneske. Med henblikk på de ulike typer av emosjoner, så nevner jeg glede, jubel, fryd, oppstemthet, nedstemthet eller tristhet, frykt, redsel, angst; stolthet, åpenhet, medlidenhet(medfølelse), sjalusi, skadefryd, misunnelse, vennlighet, takknemlighet, òg, som den verste av samtlige emosjoner – hat. Gangen i artikkelen min er slik. Etter å ha avgrenset begrepet om emosjon fra ‘affeksjon’ og ‘patologi’, skriver jeg om at det er nødvendig at mennesket har emosjoner (‘Naturlig frykt’), for så å snakke om at selv om det er slik at emosjoner har ‘intensjonale objekt’, så gis det en emosjon som er uten objekt: Livsangst. Til slutt skisserer jeg situasjoner der ulike emosjoner er operative (‘Emosjoner og kultur’).

 

 

Affeksjon

Mens ‘emosjon’ kan stå for alternerende sinnstilstander, tilstander som kommer til uttrykk når et menneske blir glad eller lei seg, så er det slik at med henblikk på ‘affeksjon’ er det om langt mer varige sinnstilstander enn slike som stiger fram ved visse anledning, som at du blir glad når noe uventet inntreffer eller at du bli lei deg når noe vondt skjer. Eksempel på dette, er at dystre hendelser, i krig eller fred, kan få så store negative konsekvenser for et menneske at det blir fullstendig forandret; en snakker jo om krigsskadde mennesker, eller at det gis mennesker som har et tungt sinn, og som skyldes at det aldri har kommet over at det mistet far/mor mens det var barn.

Patologi

Plassangst involverer følelser uten at det faller inn under begrepet om emosjon. Det gis mennesker som kjenner frykt for å ta seg over store og åpne plasser, det vil si at de har ‘plassangst’. Å bli kvitt dette, er helt sikkert OK, men hvorvidt det er mulig, er ikke helt opplagt.

Naturlig frykt

I motsetning til patologisk eller sykelig frykt, gis det naturlig frykt, og som tjener menneskets overlevelse. Det gis ingenting ved det å la å bevege seg ut på islagte vann om våren eller at en ikke springer rett ut i sterkt trafikkerte gater; så lenge overlevelsestrangen er sterkere enn dødsdriften, hindrer dette at et menneske begår tåpelige ting.

Emosjoner har intensjonale objekt

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Emosjon bild Hebriana AlainentaloÅ kjenne redsel eller frykt, er å kjenne redsel for noe eller noen. Om jeg sitter ved vinduet i stuen min en mørk høstkveld, og hvor jeg med ett blir oppmerksom på at det er noe som pisker eller slår, på vindusruten, så er det ikke grenene fra treet som presses mot ruten på grunn av vinden, som gjør at jeg blir redd, om det er det som hender med meg, for det er tankene, forestillingene, mine som løper løpsk med meg. På den annen side, om jeg befinner meg i et område i verden hvor det finnes løver, og jeg er alene, så springer frykten min fra å støte på et løveeksemplar ut fra realiteten selv, og ikke at det er fantasien min som er på ferde. Det betyr at i det siste tilfellet er emosjonens objekt reelt forankret i verden(løven), mens i det første tilfellet er det ufarlige ting (grenene som svinges mot vindusglasset) som foranlediger at redselen stiger fram i meg: I nevnte sammenheng er grenene i bevegelse ikke farlige objekt for meg, for jeg sitter trygt i min egen stue, og grenene som slår mot ruten, finnes ‘der ute’, og dette er helt klart noe annet enn å støte på en løve, som er et farlig dyr.

Livsangst

Å være menneske, er å bekymre seg for dette eller hint, òg, som vi har sett, det er å frykte visse ting, der ‘visse ting’ kan stå for ‘å gjøre det dårlig til eksamen’ (om jeg er under utdanning), at ektefellen min eller den jeg deler livet mitt, ikke lenger bryr seg om meg. At emosjonene vi har snakket om er med henvisning til et objekt eller en beskrivelse av et objekt, er det ingen tvil om. Imidlertid, dette synes ikke å gjelde for ‘livsangst’, der bekymringen er uten et konkret objekt: Når et menneske har livsangst, så engster det seg for både det som var før i tiden, det som er nå og for det foranstående livet – framtiden. Det trenger å bli forklart. Angsten for fortiden bunner i forestillingen at det som synes å være forgangent vender tilbake, at det melder seg, at det puster og glefser meg i ryggen, at det får meg til å løpe; angsten for det som er nå, stikker i at om et øyeblikk er det over, at det går over til å bli fortid, at det ikke lenger er. Angsten for framtiden er om det uvisse; å leve er å kjenne fast grunn under føttene: Uvisshet gjør livet problematisk.

Emosjoner og kultur

Emosjon bild Hebriana AlainentaloJeg vokste opp på sekstitallet. Den gangen fantes det mange ulike betraktninger om emosjoner, der én av disse var at en skal skulle arbeide for å kvitte seg med visse følelser, så som sjalusi. Å hevde at sjalusi kan fjernes, er en overflatisk forståelse av følelser; hvert eneste menneske trenger og behøver et minimum av oppmerksomhet, og ikke bare fra den som står en nær: Om andre mennesker får oppmerksomhet, og at dette ikke innbefatter deg, så oppstår det sjalusi eller sjalue mennesker.

I alle fall, det gis mange slags følelser, som for eksempel ‘selvfølelse’, som er av svært vital betydning i vår egen husholdning, eller at tilstedeværelsen av selvfølelsen bidrar til at vi skjelner mellom det som er andres og det som er vårt eget, og at vi ikke bare skusler bort vårt eget liv, eller vårt eget selv. Det gis tilfeller hvor det skulle ha vært selvfølelse; det en støter på er overlegenhetsfølelse eller en følelse av underlegenhet(mindreverdighet). Overlegenhet, respektivt, underlegenhet, er slettes ikke uvanlige følelser hos mennesker fra ulike kulturer, for det gis mennesker som ser ned på mennesker som har vokst opp i fremmede kulturer, det vil si under forhold som skiller seg sterkt fra den egne, hjemlige kulturen; uten dannelse og oppdragelse, skaper den manglende likevekten mellom kulturer grobunn for ‘hatskulturer’. I og med at de som sitter ved og med makten i en samfunnskultur ønsker og vil bevare, opprettholde og videreføre den egne kulturen, så framstilles dette i termer av at eksistensen av de andre er uforenelig med å bygge videre på det som er. Det innebærer at en arbeider for å stabilisere de aktuelle grenser ved å bygge murer mellom folk med ulike oppfattelser, og således kan en fortsette å bygge innenfor murene som er reist. Alternativene er å få de andre over på sin side. Maktlogikken tilsier at det tredje alternativet er å invadere den fremmede samfunnskulturen. Siden tenkning som bygger på alternativer kan vise seg å være feilslått, siden ingen av alternativene slår til, er forslaget mitt til en bedre verden at den bygger på samtale og samarbeid.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftiligt ges av författaren på denna adress                                                Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

v

Ur arkivet

view_module reorder

London här

Jordgubbar, fetaostcrème och valnötter! Det är vad jag sitter och äter på just nu, efter en dag med reflekterande och erfarenheter från denna stad. Kanske inte den mest självklara kombinationen ...

Av: Liselotte Johansson | Gästkrönikör | 01 augusti, 2010

Analys av Kvasirmyten

1. Sammanfattning av innehållet i Kvasirmyten Enligt Snorres tolkning i Skaldskaparmál var mjöden en produkt av freden mellan asar och vaner. För att befästa freden spottade bägge parter i ett kar ...

Av: Kristian Pella | Essäer om religionen | 25 mars, 2012

Ljusets skugga. Del 1. Kroppens avsked

Den grekiske mästaren Parmenides påstår att alla former av tillblivelse och mångfald är illusion, och säger att Varats verklighet är oföränderlig, ofödd, sluten, evig, orubblig. Samma sak finner vi i ...

Av: Gilda Melodia | Utopiska geografier | 07 december, 2014

Platser i Norden som inspirerar ditt skrivande

Ett välkänt, och väl praktiserat, faktum är att få saker hjälper till att få din kreativitet att flöda likt ett riktigt ordentligt miljöombyte. De flesta vars hjärta slår för skapande ...

Av: Agnes Stenlund | Resereportage | 01 november, 2013

Konst och kraft

Intressena kolliderar, i Ödeshögs planarbete ses det sydöstra hörnet upp mot höglandet som en tyst zon. Å andra sidan norröver i kommunen jobbas för vindkraftverk. Ett antal verk finns redan ...

Av: Per-Inge Planefors | Gästkrönikör | 21 april, 2010

Ur omslaget av Vad hände när och var? : Historisk atlas

Vad hände när och var?

År 2000 höll jag ett seminarium på Bokmässan i Göteborg. Då mötte jag en tjugoettårig Kristoffer Lind, som var där med ett nystartat förlag, Lind & Co. Kristoffer och jag ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 29 januari, 2016

Guido Zeccola

  denna aladåb tillredd av spastiskt kött och plågarsås denna deliriumbuljong och smärtsamma cream fresch denna outhärdliga näring av jäsande pasta och frätande sprit som går på och går på oavbrutet dag ...

Av: Tidningen Kulturen | Utopiska geografier | 26 januari, 2009

Jansoniterna - om en svensk utvandring Från Biskopskulla i Uppland till Bishop…

"Det är ett land likt himmelriket, det rymmer allt sant och gott och fritt, det är ett land för verksamhet, ett land där arbetaren får såväl vetebrödskaka som regenten" År 1846 ...

Av: Benny Holmberg | Resereportage | 06 januari, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.