Sagan om det lilla hotellet

Det var en gång ett hotell. Det låg inte centralt men inte heller så långt bort från allting. Det var inte stort, men man kunde inte säga att det var ...

Av: Gregor Flakierski | 23 september, 2008
Utopiska geografier

Niklas Aurgrunn Ögonblick av skräckslagen nåd

Niklas Aurgrunn (tidigare Erixon), född 1962, debuterade i Grupp 84 (W&W) och har vid sidan av otaliga helt misslyckade projekt, en handfull romaner och barnböcker på eget förlag och nåt ...

Av: Niklas Aurgrunn | 10 juni, 2013
Utopiska geografier

Phang Dang Di skildrar världen i symboler och med en pojkes ögon

I likhet med det som hände i Japan från 1600-talet till andra hälften av 1800-talet, stängde Vietman, efter sina vinster i kriget mot USA och Kina, dörrarna mot omvärlden. För ...

Av: Roberto Fogelberg Rota | 12 december, 2010
Filmens porträtt

TILL IRAKS FOLK och till ADONIS

Illustration: Guido ZeccolaJag är Bara Den blinde Bashshars syster Eldens teolog Bashshar från Basra har en Grå och Gömd syster   Bara det är jag   Åh, Bashshar, min bror Jag har ...

Av: Elisabeth Korndahl | 14 november, 2008
Utopiska geografier

Emosjoner



Innledning

Sergey Prokudin-GorskijDet gis ulike oppfattelser om emosjoner (følelser), der disse oppfattelsene spenner fra å betrakte emosjonene som forstyrrende på grepet om vårt eget liv, som har å adlyde intellektet, til at emosjoner utgjør en integrert del av det å være menneske. Med henblikk på de ulike typer av emosjoner, så nevner jeg glede, jubel, fryd, oppstemthet, nedstemthet eller tristhet, frykt, redsel, angst; stolthet, åpenhet, medlidenhet(medfølelse), sjalusi, skadefryd, misunnelse, vennlighet, takknemlighet, òg, som den verste av samtlige emosjoner – hat. Gangen i artikkelen min er slik. Etter å ha avgrenset begrepet om emosjon fra ‘affeksjon’ og ‘patologi’, skriver jeg om at det er nødvendig at mennesket har emosjoner (‘Naturlig frykt’), for så å snakke om at selv om det er slik at emosjoner har ‘intensjonale objekt’, så gis det en emosjon som er uten objekt: Livsangst. Til slutt skisserer jeg situasjoner der ulike emosjoner er operative (‘Emosjoner og kultur’).

 

 

Affeksjon

Mens ‘emosjon’ kan stå for alternerende sinnstilstander, tilstander som kommer til uttrykk når et menneske blir glad eller lei seg, så er det slik at med henblikk på ‘affeksjon’ er det om langt mer varige sinnstilstander enn slike som stiger fram ved visse anledning, som at du blir glad når noe uventet inntreffer eller at du bli lei deg når noe vondt skjer. Eksempel på dette, er at dystre hendelser, i krig eller fred, kan få så store negative konsekvenser for et menneske at det blir fullstendig forandret; en snakker jo om krigsskadde mennesker, eller at det gis mennesker som har et tungt sinn, og som skyldes at det aldri har kommet over at det mistet far/mor mens det var barn.

Patologi

Plassangst involverer følelser uten at det faller inn under begrepet om emosjon. Det gis mennesker som kjenner frykt for å ta seg over store og åpne plasser, det vil si at de har ‘plassangst’. Å bli kvitt dette, er helt sikkert OK, men hvorvidt det er mulig, er ikke helt opplagt.

Naturlig frykt

I motsetning til patologisk eller sykelig frykt, gis det naturlig frykt, og som tjener menneskets overlevelse. Det gis ingenting ved det å la å bevege seg ut på islagte vann om våren eller at en ikke springer rett ut i sterkt trafikkerte gater; så lenge overlevelsestrangen er sterkere enn dødsdriften, hindrer dette at et menneske begår tåpelige ting.

Emosjoner har intensjonale objekt

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Emosjon bild Hebriana AlainentaloÅ kjenne redsel eller frykt, er å kjenne redsel for noe eller noen. Om jeg sitter ved vinduet i stuen min en mørk høstkveld, og hvor jeg med ett blir oppmerksom på at det er noe som pisker eller slår, på vindusruten, så er det ikke grenene fra treet som presses mot ruten på grunn av vinden, som gjør at jeg blir redd, om det er det som hender med meg, for det er tankene, forestillingene, mine som løper løpsk med meg. På den annen side, om jeg befinner meg i et område i verden hvor det finnes løver, og jeg er alene, så springer frykten min fra å støte på et løveeksemplar ut fra realiteten selv, og ikke at det er fantasien min som er på ferde. Det betyr at i det siste tilfellet er emosjonens objekt reelt forankret i verden(løven), mens i det første tilfellet er det ufarlige ting (grenene som svinges mot vindusglasset) som foranlediger at redselen stiger fram i meg: I nevnte sammenheng er grenene i bevegelse ikke farlige objekt for meg, for jeg sitter trygt i min egen stue, og grenene som slår mot ruten, finnes ‘der ute’, og dette er helt klart noe annet enn å støte på en løve, som er et farlig dyr.

Livsangst

Å være menneske, er å bekymre seg for dette eller hint, òg, som vi har sett, det er å frykte visse ting, der ‘visse ting’ kan stå for ‘å gjøre det dårlig til eksamen’ (om jeg er under utdanning), at ektefellen min eller den jeg deler livet mitt, ikke lenger bryr seg om meg. At emosjonene vi har snakket om er med henvisning til et objekt eller en beskrivelse av et objekt, er det ingen tvil om. Imidlertid, dette synes ikke å gjelde for ‘livsangst’, der bekymringen er uten et konkret objekt: Når et menneske har livsangst, så engster det seg for både det som var før i tiden, det som er nå og for det foranstående livet – framtiden. Det trenger å bli forklart. Angsten for fortiden bunner i forestillingen at det som synes å være forgangent vender tilbake, at det melder seg, at det puster og glefser meg i ryggen, at det får meg til å løpe; angsten for det som er nå, stikker i at om et øyeblikk er det over, at det går over til å bli fortid, at det ikke lenger er. Angsten for framtiden er om det uvisse; å leve er å kjenne fast grunn under føttene: Uvisshet gjør livet problematisk.

Emosjoner og kultur

Emosjon bild Hebriana AlainentaloJeg vokste opp på sekstitallet. Den gangen fantes det mange ulike betraktninger om emosjoner, der én av disse var at en skal skulle arbeide for å kvitte seg med visse følelser, så som sjalusi. Å hevde at sjalusi kan fjernes, er en overflatisk forståelse av følelser; hvert eneste menneske trenger og behøver et minimum av oppmerksomhet, og ikke bare fra den som står en nær: Om andre mennesker får oppmerksomhet, og at dette ikke innbefatter deg, så oppstår det sjalusi eller sjalue mennesker.

I alle fall, det gis mange slags følelser, som for eksempel ‘selvfølelse’, som er av svært vital betydning i vår egen husholdning, eller at tilstedeværelsen av selvfølelsen bidrar til at vi skjelner mellom det som er andres og det som er vårt eget, og at vi ikke bare skusler bort vårt eget liv, eller vårt eget selv. Det gis tilfeller hvor det skulle ha vært selvfølelse; det en støter på er overlegenhetsfølelse eller en følelse av underlegenhet(mindreverdighet). Overlegenhet, respektivt, underlegenhet, er slettes ikke uvanlige følelser hos mennesker fra ulike kulturer, for det gis mennesker som ser ned på mennesker som har vokst opp i fremmede kulturer, det vil si under forhold som skiller seg sterkt fra den egne, hjemlige kulturen; uten dannelse og oppdragelse, skaper den manglende likevekten mellom kulturer grobunn for ‘hatskulturer’. I og med at de som sitter ved og med makten i en samfunnskultur ønsker og vil bevare, opprettholde og videreføre den egne kulturen, så framstilles dette i termer av at eksistensen av de andre er uforenelig med å bygge videre på det som er. Det innebærer at en arbeider for å stabilisere de aktuelle grenser ved å bygge murer mellom folk med ulike oppfattelser, og således kan en fortsette å bygge innenfor murene som er reist. Alternativene er å få de andre over på sin side. Maktlogikken tilsier at det tredje alternativet er å invadere den fremmede samfunnskulturen. Siden tenkning som bygger på alternativer kan vise seg å være feilslått, siden ingen av alternativene slår til, er forslaget mitt til en bedre verden at den bygger på samtale og samarbeid.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftiligt ges av författaren på denna adress                                                Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

v

Ur arkivet

view_module reorder

Jag kommer!!!!! - kvinnlig orgasm och utlösning

Det skrivs och pratas en hel del om den kvinnliga orgasmen, dock mer sällan om kvinnlig utlösning. Jag har funderat på det där ett tag nu och ställer mig frågan ...

Av: Jenny Berggren Keljevic | Gästkrönikör | 15 augusti, 2014

En jordisk pilgrim

Ordet pilgrim väcker tankar på ett sökande efter en annan värld, efter något hinsides. Så dock inte i fallet Satish Kumar. Han har skrivit en liten bok som heter Earth ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 21 augusti, 2012

Thomas Wiberg. (...och Guden är Jag!)

Jag: 36. (Wow!) Yrke: Livet. Döden. Och ganska mycket där emellan... Om vi kommer att ses? Tids nog.       (...och Guden är Jag!)   1. Länge var det svart. Känslan av fångenskap. Krävande slem och stank omgav, och ...

Av: Thomas Wiberg | Utopiska geografier | 31 oktober, 2011

Freke Räihä

En dikt till den döde gubbpoeten

Det är något symptomatiskt med att en av Sveriges främsta uttolkare av svenskhet är invandrare. Jag kommer inte undan det. Och likaså hur diktaren gick i exil från nationen för ...

Av: Freke Räihä | Utopiska geografier | 13 februari, 2015

Leila Aboulela  Foto CC BY SA 3.0 Wikipedia

En afrikansk röst att lyssna till

Den afrikanska litteraturen har äntligen börjat få sitt rätta värde. Visst har det funnits en rad afrikanska författare, framförallt från senare halvan av förra seklet, som nått erkännande och berömmelse ...

Av: Carsten Palmer Schale | Essäer om litteratur & böcker | 27 april, 2016

Häxjakt, inkvisition och Camus - afrikanen

Förnuftsmässigt vet vi och via socialantropologin har vi lärt oss att trolldom förekommit, förekommer och kommer förekomma i alla samhällsformer, under varje religiös täckmantel. Redan Romarrikets kejsare Constantinus (337-336 f.Kr.) ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer | 16 december, 2013

Teater Sláva visar Inannas mod

Katabasis. Foto: Daniel Rudholm Den 7 november är det urpremiär för Katabasis - The Best of Hell i Teater Slávas uppförande. Spelet handlar om och kretsar runt Inannas nedstigning i underjorden. Inanna ...

Av: János Deák | Scenkonstens porträtt | 03 november, 2008

A truly peaceloving people?

Snart är det dags för Oscarsgala. Den iranska filmen ”Nader och Simin – en separation” har då chans att vinna två priser – bästa originalmanus och bästa utländska film. Både ...

Av: Maria Rasmussen | Gästkrönikör | 18 februari, 2012

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.