Västerngenrens reformer och möjligheter – 1950-1990. Del 2

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär och var de finns. Genom undersökningen försöker vi ...

Av: Fredrik Stomberg | 02 juli, 2013
Essäer om film

Fokus Sceniska rum Retrospektion över äldreboendets dramatik Att bota den gamle från det…

Artikelserien Sceniska rum undersöker de sceniska rummen i vår verklighet, vår icke-verklighet och allt däremellan. Serien försöker ge oss nya perspektiv på vad dessa sceniska rum är, vad de innebär ...

Av: Robin Bernhardtz | 10 mars, 2013
Reportage om scenkonst

Erland Lagerroth - sökandet är vårt största äventyr

Trots sina åttiosju år är Erland Lagerroth en av våra mest entusiastiska sökare efter nya sätt att se på människan och hennes plats i kosmos. Man tänker sig att människor ...

Av: Antoon Geels | 25 mars, 2011
Essäer

Att dela sitt liv med sig själv

I början av året bestämde jag mig för att läsa om en roman: Fredag eller den andra ön. Jag hittade boken av en slump i en andrahandsbutik och insåg att ...

Av: Daniel Svederud | 15 Maj, 2012
Essäer om litteratur & böcker

Emosjoner



Innledning

Sergey Prokudin-GorskijDet gis ulike oppfattelser om emosjoner (følelser), der disse oppfattelsene spenner fra å betrakte emosjonene som forstyrrende på grepet om vårt eget liv, som har å adlyde intellektet, til at emosjoner utgjør en integrert del av det å være menneske. Med henblikk på de ulike typer av emosjoner, så nevner jeg glede, jubel, fryd, oppstemthet, nedstemthet eller tristhet, frykt, redsel, angst; stolthet, åpenhet, medlidenhet(medfølelse), sjalusi, skadefryd, misunnelse, vennlighet, takknemlighet, òg, som den verste av samtlige emosjoner – hat. Gangen i artikkelen min er slik. Etter å ha avgrenset begrepet om emosjon fra ‘affeksjon’ og ‘patologi’, skriver jeg om at det er nødvendig at mennesket har emosjoner (‘Naturlig frykt’), for så å snakke om at selv om det er slik at emosjoner har ‘intensjonale objekt’, så gis det en emosjon som er uten objekt: Livsangst. Til slutt skisserer jeg situasjoner der ulike emosjoner er operative (‘Emosjoner og kultur’).

 

 

Affeksjon

Mens ‘emosjon’ kan stå for alternerende sinnstilstander, tilstander som kommer til uttrykk når et menneske blir glad eller lei seg, så er det slik at med henblikk på ‘affeksjon’ er det om langt mer varige sinnstilstander enn slike som stiger fram ved visse anledning, som at du blir glad når noe uventet inntreffer eller at du bli lei deg når noe vondt skjer. Eksempel på dette, er at dystre hendelser, i krig eller fred, kan få så store negative konsekvenser for et menneske at det blir fullstendig forandret; en snakker jo om krigsskadde mennesker, eller at det gis mennesker som har et tungt sinn, og som skyldes at det aldri har kommet over at det mistet far/mor mens det var barn.

Patologi

Plassangst involverer følelser uten at det faller inn under begrepet om emosjon. Det gis mennesker som kjenner frykt for å ta seg over store og åpne plasser, det vil si at de har ‘plassangst’. Å bli kvitt dette, er helt sikkert OK, men hvorvidt det er mulig, er ikke helt opplagt.

Naturlig frykt

I motsetning til patologisk eller sykelig frykt, gis det naturlig frykt, og som tjener menneskets overlevelse. Det gis ingenting ved det å la å bevege seg ut på islagte vann om våren eller at en ikke springer rett ut i sterkt trafikkerte gater; så lenge overlevelsestrangen er sterkere enn dødsdriften, hindrer dette at et menneske begår tåpelige ting.

Emosjoner har intensjonale objekt

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Emosjon bild Hebriana AlainentaloÅ kjenne redsel eller frykt, er å kjenne redsel for noe eller noen. Om jeg sitter ved vinduet i stuen min en mørk høstkveld, og hvor jeg med ett blir oppmerksom på at det er noe som pisker eller slår, på vindusruten, så er det ikke grenene fra treet som presses mot ruten på grunn av vinden, som gjør at jeg blir redd, om det er det som hender med meg, for det er tankene, forestillingene, mine som løper løpsk med meg. På den annen side, om jeg befinner meg i et område i verden hvor det finnes løver, og jeg er alene, så springer frykten min fra å støte på et løveeksemplar ut fra realiteten selv, og ikke at det er fantasien min som er på ferde. Det betyr at i det siste tilfellet er emosjonens objekt reelt forankret i verden(løven), mens i det første tilfellet er det ufarlige ting (grenene som svinges mot vindusglasset) som foranlediger at redselen stiger fram i meg: I nevnte sammenheng er grenene i bevegelse ikke farlige objekt for meg, for jeg sitter trygt i min egen stue, og grenene som slår mot ruten, finnes ‘der ute’, og dette er helt klart noe annet enn å støte på en løve, som er et farlig dyr.

Livsangst

Å være menneske, er å bekymre seg for dette eller hint, òg, som vi har sett, det er å frykte visse ting, der ‘visse ting’ kan stå for ‘å gjøre det dårlig til eksamen’ (om jeg er under utdanning), at ektefellen min eller den jeg deler livet mitt, ikke lenger bryr seg om meg. At emosjonene vi har snakket om er med henvisning til et objekt eller en beskrivelse av et objekt, er det ingen tvil om. Imidlertid, dette synes ikke å gjelde for ‘livsangst’, der bekymringen er uten et konkret objekt: Når et menneske har livsangst, så engster det seg for både det som var før i tiden, det som er nå og for det foranstående livet – framtiden. Det trenger å bli forklart. Angsten for fortiden bunner i forestillingen at det som synes å være forgangent vender tilbake, at det melder seg, at det puster og glefser meg i ryggen, at det får meg til å løpe; angsten for det som er nå, stikker i at om et øyeblikk er det over, at det går over til å bli fortid, at det ikke lenger er. Angsten for framtiden er om det uvisse; å leve er å kjenne fast grunn under føttene: Uvisshet gjør livet problematisk.

Emosjoner og kultur

Emosjon bild Hebriana AlainentaloJeg vokste opp på sekstitallet. Den gangen fantes det mange ulike betraktninger om emosjoner, der én av disse var at en skal skulle arbeide for å kvitte seg med visse følelser, så som sjalusi. Å hevde at sjalusi kan fjernes, er en overflatisk forståelse av følelser; hvert eneste menneske trenger og behøver et minimum av oppmerksomhet, og ikke bare fra den som står en nær: Om andre mennesker får oppmerksomhet, og at dette ikke innbefatter deg, så oppstår det sjalusi eller sjalue mennesker.

I alle fall, det gis mange slags følelser, som for eksempel ‘selvfølelse’, som er av svært vital betydning i vår egen husholdning, eller at tilstedeværelsen av selvfølelsen bidrar til at vi skjelner mellom det som er andres og det som er vårt eget, og at vi ikke bare skusler bort vårt eget liv, eller vårt eget selv. Det gis tilfeller hvor det skulle ha vært selvfølelse; det en støter på er overlegenhetsfølelse eller en følelse av underlegenhet(mindreverdighet). Overlegenhet, respektivt, underlegenhet, er slettes ikke uvanlige følelser hos mennesker fra ulike kulturer, for det gis mennesker som ser ned på mennesker som har vokst opp i fremmede kulturer, det vil si under forhold som skiller seg sterkt fra den egne, hjemlige kulturen; uten dannelse og oppdragelse, skaper den manglende likevekten mellom kulturer grobunn for ‘hatskulturer’. I og med at de som sitter ved og med makten i en samfunnskultur ønsker og vil bevare, opprettholde og videreføre den egne kulturen, så framstilles dette i termer av at eksistensen av de andre er uforenelig med å bygge videre på det som er. Det innebærer at en arbeider for å stabilisere de aktuelle grenser ved å bygge murer mellom folk med ulike oppfattelser, og således kan en fortsette å bygge innenfor murene som er reist. Alternativene er å få de andre over på sin side. Maktlogikken tilsier at det tredje alternativet er å invadere den fremmede samfunnskulturen. Siden tenkning som bygger på alternativer kan vise seg å være feilslått, siden ingen av alternativene slår til, er forslaget mitt til en bedre verden at den bygger på samtale og samarbeid.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftiligt ges av författaren på denna adress                                                Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

v

Ur arkivet

view_module reorder
Gunnar Lundin

Gunnar Lundin. Gerontion

Ur "Poeten och bibliotekarien", Gunnar Lundins nya diktsvit.

Av: Gunnar Lundin | Utopiska geografier | 17 augusti, 2015

Kanon och labyrinten

Litterär kanon. Ett ämne som väcker diskussion fast många kanske inte riktigt vet vad det innebär. Det blir ofta en diskussion om estetik och personlig smak; litteratur som ett slags ...

Av: Daniel Svederud | Essäer om litteratur & böcker | 31 januari, 2012

Three ladies in Cairo. Del I. Love and Loss

Min mormor, Hilda, växte upp i Sundsvall och berättelsen börjar där i och med Sundsvalls stora brand 1888 med hennes mor Ragnhild. Många äventyr senare, träffade Hilda den man som ...

Av: Anne Edelstam | Utopiska geografier | 04 juli, 2014

Den 14 juli firar jag med pannkakstårta och Burgundsenap

Det finns vissa datum som är fastetsade i mitt minne. Jag kan inte nämna alla här, men jag antar att många av dessa överensstämmer med de flesta människors minnesdagar i ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 14 juli, 2016

Lotta Lotass Fjärrskrift- återvändsgränd eller befrielse?

Lotta Lotass nya bokutgåva är en telexremsa som getts namnet Fjärrskrift och som består av en exklusiv upplaga på 100 ex av ett telexband där förlaget Drucksache också filmat remsan ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om litteratur & böcker | 07 juni, 2011

Det kom ett brev – som var min röst. Om Pär Lagerkvist

Resan tillhör två världar, den yttre och den inre, den av lust och den av nödvändighet, främst för att den sätter fantasin i rörelse, och den här, för min del ...

Av: Göran af Gröning | Essäer om litteratur & böcker | 13 Maj, 2014

Fragment av surrogatpyret IV

Fragment av surrogatpyret IV Morfar kvickna till av spriten å Dimmu Borgir (”...Still our enemies will keep hiding /In the shadows with betrayal against reason/But with my reprisal ...

Av: Nikanor Teratologen | Teratologisk sondering | 23 oktober, 2007

Lucky Dog, deras absoluta första långfilm

Helan och Halvan och den komiska fallhöjden

Att Helan och Halvan är roliga, därom råder eller borde inte råda något tvivel. Åtminstone inte i min, till åren något komna generation. Hur det är med efterkommande generationer vet ...

Av: Ulf Stenberg | Essäer om film | 03 april, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.