Drömmar

Drömmar Björn Gustavsson drömmer om drömmarnas konst i litteraturen. Drömmen i den franska litteraturen Drömmar har alltsedan tidernas begynnelse varit en källa till både fascination och förbryllelse. Och numera finns ett ...

Av: Björn Gustavsson | 09 februari, 2007
Essäer om litteratur & böcker

Benjamin 27

     

Av: Tidningen Kulturen | 18 februari, 2012
Kulturen strippar

Guillaume Faye Foto. Claude Truong Ngoc

Postmoderna avvikelser

Den andliga fronten som under 1900-talet kämpade mot den moderna teknokratins destruktiva metoder existerar inte längre sedan något årtionde tillbaka. I svetsfogen mellan "usura" och en globalism som är totalitarismens ...

Av: Guido Zeccola | 12 november, 2016
Essäer om litteratur & böcker

Hävdvunnen och alternativ litteraturforskning. En (vetenskaps)historisk vattendelare

Inspirerad av en granne, som ansåg, att Aniara var det främsta svenska diktverket, kom jag att läsa om en liten bok jag gett ut 1991, Aniara – en dikt av ...

Av: Erland Lagerroth | 13 oktober, 2014
Agora - filosofiska essäer

Emosjoner



Innledning

Sergey Prokudin-GorskijDet gis ulike oppfattelser om emosjoner (følelser), der disse oppfattelsene spenner fra å betrakte emosjonene som forstyrrende på grepet om vårt eget liv, som har å adlyde intellektet, til at emosjoner utgjør en integrert del av det å være menneske. Med henblikk på de ulike typer av emosjoner, så nevner jeg glede, jubel, fryd, oppstemthet, nedstemthet eller tristhet, frykt, redsel, angst; stolthet, åpenhet, medlidenhet(medfølelse), sjalusi, skadefryd, misunnelse, vennlighet, takknemlighet, òg, som den verste av samtlige emosjoner – hat. Gangen i artikkelen min er slik. Etter å ha avgrenset begrepet om emosjon fra ‘affeksjon’ og ‘patologi’, skriver jeg om at det er nødvendig at mennesket har emosjoner (‘Naturlig frykt’), for så å snakke om at selv om det er slik at emosjoner har ‘intensjonale objekt’, så gis det en emosjon som er uten objekt: Livsangst. Til slutt skisserer jeg situasjoner der ulike emosjoner er operative (‘Emosjoner og kultur’).

 

 

Affeksjon

Mens ‘emosjon’ kan stå for alternerende sinnstilstander, tilstander som kommer til uttrykk når et menneske blir glad eller lei seg, så er det slik at med henblikk på ‘affeksjon’ er det om langt mer varige sinnstilstander enn slike som stiger fram ved visse anledning, som at du blir glad når noe uventet inntreffer eller at du bli lei deg når noe vondt skjer. Eksempel på dette, er at dystre hendelser, i krig eller fred, kan få så store negative konsekvenser for et menneske at det blir fullstendig forandret; en snakker jo om krigsskadde mennesker, eller at det gis mennesker som har et tungt sinn, og som skyldes at det aldri har kommet over at det mistet far/mor mens det var barn.

Patologi

Plassangst involverer følelser uten at det faller inn under begrepet om emosjon. Det gis mennesker som kjenner frykt for å ta seg over store og åpne plasser, det vil si at de har ‘plassangst’. Å bli kvitt dette, er helt sikkert OK, men hvorvidt det er mulig, er ikke helt opplagt.

Naturlig frykt

I motsetning til patologisk eller sykelig frykt, gis det naturlig frykt, og som tjener menneskets overlevelse. Det gis ingenting ved det å la å bevege seg ut på islagte vann om våren eller at en ikke springer rett ut i sterkt trafikkerte gater; så lenge overlevelsestrangen er sterkere enn dødsdriften, hindrer dette at et menneske begår tåpelige ting.

Emosjoner har intensjonale objekt

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Emosjon bild Hebriana AlainentaloÅ kjenne redsel eller frykt, er å kjenne redsel for noe eller noen. Om jeg sitter ved vinduet i stuen min en mørk høstkveld, og hvor jeg med ett blir oppmerksom på at det er noe som pisker eller slår, på vindusruten, så er det ikke grenene fra treet som presses mot ruten på grunn av vinden, som gjør at jeg blir redd, om det er det som hender med meg, for det er tankene, forestillingene, mine som løper løpsk med meg. På den annen side, om jeg befinner meg i et område i verden hvor det finnes løver, og jeg er alene, så springer frykten min fra å støte på et løveeksemplar ut fra realiteten selv, og ikke at det er fantasien min som er på ferde. Det betyr at i det siste tilfellet er emosjonens objekt reelt forankret i verden(løven), mens i det første tilfellet er det ufarlige ting (grenene som svinges mot vindusglasset) som foranlediger at redselen stiger fram i meg: I nevnte sammenheng er grenene i bevegelse ikke farlige objekt for meg, for jeg sitter trygt i min egen stue, og grenene som slår mot ruten, finnes ‘der ute’, og dette er helt klart noe annet enn å støte på en løve, som er et farlig dyr.

Livsangst

Å være menneske, er å bekymre seg for dette eller hint, òg, som vi har sett, det er å frykte visse ting, der ‘visse ting’ kan stå for ‘å gjøre det dårlig til eksamen’ (om jeg er under utdanning), at ektefellen min eller den jeg deler livet mitt, ikke lenger bryr seg om meg. At emosjonene vi har snakket om er med henvisning til et objekt eller en beskrivelse av et objekt, er det ingen tvil om. Imidlertid, dette synes ikke å gjelde for ‘livsangst’, der bekymringen er uten et konkret objekt: Når et menneske har livsangst, så engster det seg for både det som var før i tiden, det som er nå og for det foranstående livet – framtiden. Det trenger å bli forklart. Angsten for fortiden bunner i forestillingen at det som synes å være forgangent vender tilbake, at det melder seg, at det puster og glefser meg i ryggen, at det får meg til å løpe; angsten for det som er nå, stikker i at om et øyeblikk er det over, at det går over til å bli fortid, at det ikke lenger er. Angsten for framtiden er om det uvisse; å leve er å kjenne fast grunn under føttene: Uvisshet gjør livet problematisk.

Emosjoner og kultur

Emosjon bild Hebriana AlainentaloJeg vokste opp på sekstitallet. Den gangen fantes det mange ulike betraktninger om emosjoner, der én av disse var at en skal skulle arbeide for å kvitte seg med visse følelser, så som sjalusi. Å hevde at sjalusi kan fjernes, er en overflatisk forståelse av følelser; hvert eneste menneske trenger og behøver et minimum av oppmerksomhet, og ikke bare fra den som står en nær: Om andre mennesker får oppmerksomhet, og at dette ikke innbefatter deg, så oppstår det sjalusi eller sjalue mennesker.

I alle fall, det gis mange slags følelser, som for eksempel ‘selvfølelse’, som er av svært vital betydning i vår egen husholdning, eller at tilstedeværelsen av selvfølelsen bidrar til at vi skjelner mellom det som er andres og det som er vårt eget, og at vi ikke bare skusler bort vårt eget liv, eller vårt eget selv. Det gis tilfeller hvor det skulle ha vært selvfølelse; det en støter på er overlegenhetsfølelse eller en følelse av underlegenhet(mindreverdighet). Overlegenhet, respektivt, underlegenhet, er slettes ikke uvanlige følelser hos mennesker fra ulike kulturer, for det gis mennesker som ser ned på mennesker som har vokst opp i fremmede kulturer, det vil si under forhold som skiller seg sterkt fra den egne, hjemlige kulturen; uten dannelse og oppdragelse, skaper den manglende likevekten mellom kulturer grobunn for ‘hatskulturer’. I og med at de som sitter ved og med makten i en samfunnskultur ønsker og vil bevare, opprettholde og videreføre den egne kulturen, så framstilles dette i termer av at eksistensen av de andre er uforenelig med å bygge videre på det som er. Det innebærer at en arbeider for å stabilisere de aktuelle grenser ved å bygge murer mellom folk med ulike oppfattelser, og således kan en fortsette å bygge innenfor murene som er reist. Alternativene er å få de andre over på sin side. Maktlogikken tilsier at det tredje alternativet er å invadere den fremmede samfunnskulturen. Siden tenkning som bygger på alternativer kan vise seg å være feilslått, siden ingen av alternativene slår til, er forslaget mitt til en bedre verden at den bygger på samtale og samarbeid.

Thor Olav Olsen
Ensamrätt för samtliga artiklarna som Thor Olav Olsen publicerar i Tidningen Kulturen tillhör författaren. Tillståndet för citat, länkar eller publicering i andra media än Tidningen Kulturen måste skriftiligt ges av författaren på denna adress                                                Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

v

Ur arkivet

view_module reorder
Abdel-Qader Yassine

”Vi vill inte ha er här...!!”

”Vart är du på väg?” frågar han mig och kommer helt nära. Baksmällan kommer tidigare än väntat.

Av: Abdel-Qader Yassine | Gästkrönikör | 06 december, 2017

Veckan från SAAB

Först räddades Saab från en ofrånkomlig nedläggning av holländska Spyker. Ett företag som aldrig någonsin har gått med vinst, och som har finansiella problem sedan gammalt. Sedan dröjde det ett år ...

Av: Gregor Flakierski | Veckans titt i hyllan | 19 juni, 2011

dr Krabba 8

Janne Karlsson, född 1973 och bosatt i Linköping med mina två söner. Har arbetat inom vården i 20 år, men sade upp mig 2010 för att satsa helhjärtat på tecknandet. Då ...

Av: Janne Karlsson | Kulturen strippar | 25 november, 2011

Osminkad teater i Tyskland - rapport från Theatertreffen 2009 i Berlin

I Berlin avslutades nyligen den årligt återkommande festivalen Theatertreffen, som nu är inne på sitt 46:e år. Under DDR-tiden fungerade festivalen som den enda möjligheten för öst- och västtysk teater ...

Av: Adam Wickberg Månsson | Reportage om scenkonst | 25 maj, 2009

Rettferdigheten

Forord Platon var opptatt av spørsmålet om rettferdighet. Grovt sagt kan en uttrykke dette spørsmålet slik. For det første, at det er om lederens intellektuelle, etiske og sosiale egenskaper, det vil ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 01 december, 2014

Gynekologen

KVINNA MÖRDAD  - en löpsedel skymtar förbi. Några dar senare hajar jag till - GYNEKOLOGEN HÄKTAD. Köper bägge tidningarna - läser annars varken Aftonbladet eller Expressen. Gynekologen och jag kommer ...

Av: Else-britt Kjellqvist | Essäer om politiken | 14 juni, 2011

Melker Garay. Foto: Niclas Kindahl

Litterära artefakter

Hur lätt är det inte att betrakta sina litterära artefakter med en viss misströstan? Hur lätt är det inte att känna missmod ögonblicket efter att man har lagt ner sin ...

Av: Melker Garay | Melker Garay : Reflektioner | 13 april, 2015

Om blicken från WM-Data

Ibland när jag blickar på något kan jag snarare, eller mer än det jag ser, föras vidare av detta tillstånd jag bevittnar mot ett annat. Idag är det emot vad ...

Av: Eleonora Bru | Utopiska geografier | 20 juli, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.