Diva Carola. Foto: John Petroff.

Diva Carola – En tuff brud i lyxförpackning

Musik och ett behov av att uppträda och spela teater har alltid varit framträdande i Diva Carolas liv. Redan som liten spelade han teater och sjöng i körer. Han spelade ...

Av: Mi Karlsson Bergkvist | 13 mars, 2016
Musikens porträtt

Månskensstråk över svenska Pommern

Det är i slutet av oktober. Stranden ligger nästan öde. Vågorna rullar långsamma och tunga mot stranden med sitt dova ljud. I horisonten tornar en hotande molnbank upp sig, men ...

Av: Mathias Jansson | 05 november, 2010
Kulturreportage

Calle Flognman. Foto: Privat

Calle Flognman. En dikt till Klas Ingesson

Calle Flognman. Vid sidan av mitt redaktörsarbete försöker jag hinna skriva lite poesi, litteraturkritik och annat, för mig själv och för några tidskrifter. En gång i tiden brytsäker mittback som ...

Av: Calle Flognman | 20 april, 2015
Utopiska geografier

Schopenhauer, 1852

Balthazar Gracian, Arthur Schopenhauer och livsviljan

1988 firades i Tyskland 200 år sedan Arthur Schopenhauer föddes. I en tid då många människor praktiserar Schopenhauers åsikt att man kan befria sig ur världens elände genom att förneka ...

Av: Bo I Cavefors | 05 september, 2016
Agora - filosofiska essäer

Världsontologin – en analysmodell för kulturförståelse



Illustration-collage: Leif V ErixellVad som konstituerar och definierar en civilisations kultur och kulturliv, liksom frågan om det finns något som kan kallas nationell kultur, är föremål för ständig debatt. Inte sällan hör man förnekanden om att sistnämnda existerar överhuvudtaget, oaktat att vi i ständigt använder begrepp som kinesisk kultur, brittisk, fransk, kurdisk kultur m.fl.

Men hur är det egentligen, går det verkligen inte att på ett objektivt värderingsfritt sätt slå fast både vad en mänsklig kultur är i allmänhet och även så vad ett lands kultur är och i så fall består i och avgränsas av? Jag menar att filosofen Karl Poppers filosofi om tre världar, något kompletterad, är ett utmärkt verktyg för att (bland annat) göra just detta.

Poppers förklaringsmodell för hur kulturobjekt inklusive vetenskapliga teorier kan distribueras utanför subjektet, och därigenom i någon mån bilda en ”objektiv kunskap” öppen för bearbetning och kritik av andra, kan vi kalla ontologisk interaktionism. Med ontologisk avses här det gängse ”läran om det varande” baserad på en kategoriserande begreppsapparat vars främsta syfte är att beskriva och synliggöra både världens och det mänskliga sinnets utvecklingsprocesser.

Teorin om tre världar kan i sin första samlade form hittas i verket Objective Knowledge. an Evolutionary Approachi. Som alla stora teorier är den skenbart enkel i sin fruktbara kondensering och strukturering av en till synes oändlig och osammanhängande mängd information och beteenden. I så motto påminner den om Einsteins relativitetsteori eller för den delen även om stor poesi, vilken, likt en diamant, skapas under ett hårt och koncentrerat tryck från en stor omgivande massa – för att sedan poleras i alla sina aspekter i en ”redaktionell” eller kanske snarare ”reflektiv” process.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Poppers värld 1 är den fysiska världen och universum, naturen: materia och energi, rörelse och stillhet, men även alla djur, växter och organismer ingår i denna värld. Värld 2 är det som är innanför ”pannbenet” på människan: vårt tänkande om vår omvärld, problemlösningsförmåga, incitament till handling, känslor och ”instinkter” samt de handlingsmönster för överlevnad som evolutionen utrustat arten med gentemot värld 1 och dess resurser, faror och möjligheter. Värld 3 är den värld – skapad av människan – i vilken resultatet av människans handlingar, försök till förståelse (teoribildning) och allmänna skapande, hamnar. Värld 3 innehåller all litteratur och alla vetenskapliga teorier, men även t.ex. konstverk, webbservrar, verktyg, byggnader och bibliotek.

När man läser några av Karl Poppers inledande texter om de tre världarna, framför allt den som finns i ”Obejctive Knowledge” kan man få intrycket att han med värld 3 inte avsåg några faktiska ”fysiska” artefakter utan mera själva tankeinnehållet (i t.ex. en vetenskaplig teori). Den blir då ett värld 3-objekt i betydelsen ”objektifierad” och tillgängliggjord för kritik från andra. Men Popper inser senare, uttryckt i både självbiografin och föreläsningar, att tar man bort själva mediet från tankeinnehållet så stannar det i värld 2, i subjektet: det kan inte överföras till någon tänkbar värld 3. Det krävs ett medium och mediet i sig bär ett uttryck, har konsekvenser. Värld 3 består därför med nödvändighet av former för mänsklig kommunikation och skaparkraft inklusive de tankar och uttryck – öppna för avkodning – som dessa bär med sig. Teorin behöver skrivas ned för att andra ska kunna studera och tolka den utifrån en och samma originalbeskrivning. Ett konstverk behöver formges och ställas ut för att kunna uttrycka något för andra. Mediet och budskapet förutsätter varandra: tanken behöver fysiologiseras utanför sig själv.

Popper skriver i sin självbiografi: ”Books and journals can be regarded as typical world 3 objects, especially if they develop and discuss a theory.ii Men i sig själva är de ”döda objekt” och skulle vid en flyktig blick kunna tänkas tillhöra värld 1 objekt enbart, men man missar då att det finns en viktig aspekt som skiljer en bok eller en dator från en snökristall eller en hög med järnmalm nämligen att de förra är skapade av människan. ”I regard world 3 objects as being essentially the product of the human mind”iii, och som sådana bär de inom sig alla de oförutsedda och oplanerade konsekvenser för naturen och det mänskliga samhället (inklusive tankar och känslor i det mänskliga sinnet), som är typiska för det mesta människan skapar. I dessa oförutsedda konsekvenser ligger också något fruktbart. Det finns saker att upptäcka i en teori eller ett konstverk som inte har noterats förut: från grundforskning kan många praktiska applikationer så småningom – via upptäckter av oanade konsekvenser av en teori – se dagens ljus som aldrig förutsetts av den som först presenterade sina forskningsrön och teorier.

Värld 3 – den mänskliga kulturen i vid bemärkelse – är i ett öppet samhälle fullt av äventyr. Det finns alltid områden på kartan kvar att upptäcka! Den mänskliga utvecklingen behöver i denna mening aldrig ta slut – förutsatt (en inte oviktig brasklapp) att vi lyckas vidmakthålla det öppna samhället och dess förutsättning: de mänskliga rättigheterna, av vilka yttrandefriheten och en högt värdesättande av förnuft och logik torde vara de viktigaste. En återgång till det slutna samhällets vidskepelse och shamanistiska livssyn – ”the tribal society” – skulle förstås i ett slag drastiskt minska värld 3:s omfång liksom dess fruktbarhet för mänsklig utveckling.

Låt mig innan jag vidareutvecklar teorin komma med två centrala citat från Popper:

”By world 3 I mean the world of the products of the human mind, such as languages; tales and stories and religious myths; scientific conjectures or theories, and mathematical constructions; songs and symphonies; paintings and sculptures. But also aeroplanes and airports and other feats of engineering."

Och vidare:

"It would be easy to distinguish a number of different worlds within what I call world 3. We could distinguish the world of science from the world of fiction; and the world of music and the world of art from the world of engineering. For simplicity’s sake I shall speak about one world 3; that is, the world of the products of the human mind"iv(min kursiv).

Entré värld 4

Popper förutsätter i sin teori att mänskliga handlingar länkar samman värld 2 och 3 liksom värld 2 och 1 (exploatering av naturen) men teorin blir mer fruktbar om man tydliggör detta handlande som en egen värld: värld 4en värld av mänskligt handlande. Den världen är länken från värld 2 till både värld 1 (naturen) och värld 3 (de mänskliga artefakterna, kulturprodukterna).

Denna värld 4 utgör alltså bryggan mellan de mentala tillstånden och dess fysiska materialisering: den vetenskapliga teorin skrivs ned och testas i fysiska experiment som om de lyckas kan omsättas i nya produkter eller tjänster. Musiken spelas i en viss lokal eller situation. Konstnären fattar penseln och doppar den i färg. Författaren bearbetar tangentbordet som så småningom resulterar i trycksvärta på ett papper eller digitala tecken på en dataskärm. Skådespelaren reciterar dramatikerns text. Bergsprängaren borrar sina spänghål i berget efter nedtecknade eller muntliga anvisningar. Muraren lägger sina stenar efter arkitektens ritningar (som nyss var tankar).

Med införandet av en värld 4 blir Poppers teori tydligare och mer fruktbar. I och med detta tillägg faller namnet värld 3-teorin och jag döper därför om den till det mer passande Poppers världsontologi eller kort och gott Världsontologin. Det är inte uteslutet att det av analytiska skäl kan behöva tillföras ytterliga världar till dessa fyra, men det är inte troligt. Däremot kan det vara nödvändigt med vissa kompletterande tillägg (aspekter) per värld, beroende på vad som ska analyseras. Varom mera nedan.


Figur 1

Figur 1*. Här framgår hur interaktionen mellan de fyra världarna ser ut. Värld 2 (mänskliga mentala tillstånd) tolkar värld 1 och interagerar med den för att forma, kontrollera och exploatera den – och påverkas av den: mentalt och fysiskt. Ur detta skapas genom problemlösningar och allmän skaparkraft en värld 3 av verktyg och kulturartefakter inkl. teorier om världen (först ofta i form av myter). Dessa kan sedan ge inspiration till nya teorier, konstverk, verktyg med mera i en ständigt pågående ackumulativ process. En viss ackumulerad dynamisk massa av artefakter i värld 3 tycks nödvändig för att kunna bygga en civilisation, inom vars domäner en viss kultur – med lokala, regionala, nationella egenheter och särdrag – skapas.
* Samtliga Illustrationer är gjorda av författaren.

Den mänskliga kulturen definierad

Vi kan nu förstå vad mänsklig kultur är i fysisk mening. Den är i grunden inget annat är summan av alla värld-3-föremål: ting – ”objektiv kunskap” – som är frigjorda från det individuella subjektet som skapat dem och tillgängliggjorda för andra: litteratur i bokform eller via en läsplatta, byggnader, möbler, fordon, verktyg, vetenskapliga teorier i skift eller datafiler, inskriptioner, noter till musik, etc., etc. Detta kan, utifrån en geografisk eller kulturell enhet, sammanfattas som kulturarvet i ett land eller en civilisation i bredast möjliga bemärkelse.

I värld 2 (världen av mentala tillstånd) kan sedan dessa kulturobjekt kategoriseras på olika sätt som till exempel bruksföremål avseende husgeråd och kläder eller som högkultur i form av symfonier eller vetenskapliga teorier eller vad det nu än är – allt skapat av människor genom sina handlingar (värld 4) via och till den ständigt överlagrade mänskliga kulturen (värld 3).

Man skulle absolut kunna kalla dessa olika världar vid andra namn med det förändrar inte den faktiska existensen av det vi här kallar värld 3. Den finns där färdig för bearbetning och upptäckter, om den inte glöms bort, göms undan eller förträngas och därför sakta förintas till främmande objekt som ingen längre förstår, som vittrar bort, blir till ruiner, återgår till ”stoft” (värld 1).

Mänsklig kultur kan definieras brett som allt som hamnar i värld 3 men också snävare som det som tillhör den estetiska och existentiella dimensionen ”konst & kultur”: det vill säga ting och fenomen som inte i huvudsak är skapade utifrån ett praktiskt syfte, som produkter och verktyg, utan för den upplevelse och/eller insikt de ger i världen av mentala tillstånd (värld 2).

I dessa senare konst- och kulturartefakter kan vi urskilja en estetisk och en existentiell aspekt.

1. Den estetiska innefattar det som gäller färg, form, balans, kontraster, harmoni/disharmoni. Det kan vara den balanserade formen i en klassisk grekisk vas, en dynamisk färgbalans hos William Turner eller de disparata färgerna och formerna i en modernistisk installation eller fraseringen och tonaliteten i en sonett av Shakespeare.

2. Den existentiella aspekten inbegriper en kognitiv tolkning av världen, livet, döden, samhället och de oändliga aspekter och vinklar som kan läggas på dessa ting och som vi – via de estetiska aspekterna – upplever i värld 2 – vår värld av mentala tillstånd. Upplevelsen av kulturskapelser (värld 3) genom en aktiv eller passiv handling är lika med kulturen i dess mentala aspekt och således också dess identitetsgivande aspekt.

För att sammanfatta den kulturskapande processen: en människa får en idé (värld 2) via ett förhållande eller problem i värld 1, 4 eller värld 3 som ska ändras/lösas/uttryckas av idén. Genom en handling (värld 4) skapas ett kulturobjekt (värld 3). Det kan vara en utsaga, en vetenskaplig hypotes, en ritning för en uppfinning, en handgjord och direkt applicerbar innovation eller ett konstverk av något slag. Andra människor interagerar (värld 4), med det skapade objektet anammar eller förkastar idén/innovationen eller får upplevelser (värld 2) av t.ex. ett konstverk. Varje sådan reaktion i värld 2 kan ge nya idéer som i sin tur resulterar i nya kulturella objekt (värld 3): allt i en ständigt pågående kreativ process.

Denna process är förstås inte opåverkad av politiska faktorer som till exempel direkt eller indirekt censur, brist på kritisk debatt, dåligt fungerande distributionskanaler av kulturartefakter m.m. Men processen är i grunden densamma och universellt mänsklig och därför universellt giltig för alla mänskliga samhällen.

Kulturell identitet

Ett lands kulturidentitet uppkommer som ett resultat av återbruket, gestaltningen och nyskapandet av ett lands och en civilisations värld 3-objekt. Detta innebär att ett land som premierar gestaltning och återbruk av sitt historiska material får en djupare grundad kulturell identitet och mer kunskap om sina rötter än det land som bearbetar det i ringa grad, kanske t.o.m. uttrycker förakt inför det för att istället vara upptagen av nutiden eller utländska influenser – som med nödvändighet är ständigt fluktuerande och där trender avlöser varandra i en rastlös takt.

Svensk kultur – för att ta ett exempel – kan definieras det som under sekler ackumulerats inom landets gränser och språkområdenplus det som pågår i nuet som en bearbetning av detta och andra länders och kulturers motsvarande arv – och som därefter går vidare till värld 3 som både ett minne och en resurs för återanvändning, kunskap och inspiration samt stannar i våra sinnen – värld 2 – som en specifik kulturell identitet. En med logisk nödvändighet mycket varierad identitet men ändå med vissa gemensamma konstanter: språket framförallt men också den kanon av personer, verk och händelser som ännu traderas i någon form av kollektiva processer.

Detta som pågår i vårt nu – värld 4 av kulturella handlingar – kan vara teaterpjäser som spelas upp på en scen, filmer vi ser och upplever, dikter vi läser och andra handlingar som handlar om att dels återbruka arvet och dels skapa nytt utifrån detta och/eller andra tillgängliga resurser från andra länder och kulturer.

Vad konstituerar konstens mångfald och djup?

En annan fråga är hur dessa kulturartefakter – nya såväl som gamla – ska och kan värderas ur någon slags kvalitetssynpunkt. Utrymmet förbjuder en bredare analys men det är förstås är skillnad på ett tapetmönster och en dikt av Stagnelius eller en symfoni av Frans Berwald. Och vari ligger denna skillnad? Förstås i komplexiteten, uttryckspotentialen. Där vi i det ena fallet i huvudsak finner grundläggande estetiska förhållanden, som mönster, färg, symmetri, asymmetri, föreställning kontra abstraktion etc., finner vi i de senare fallen, förutom rent estetiska aspekter i rytm och klang, så många fler aspekter i form av språk och känslomässiga associationer som berör på ett djupare existentiellt plan. Det är därför (förstås) fullt relevant att skilja mellan dekorativ konst och högkulturella uttrycksformer. Detta betyder dock inte att dekorativ konst eller design saknar värde, bara att det har ett annat värde och en mindre potential att berika människan på djupet.

Fördjupning av världsontologin

Världsontologi kan appliceras på många områden och utgör, med en viss modifiering, en mycket fruktbar modell för förståelsen av konsekvenserna av interaktionen mellan de olika världarna och därmed en fördjupad förståelse av den reella världen – som modellen faktiskt visar fram i några av sina mest väsentliga interagerande delar. Låt mig ge några ytterligare exempel. Först en fördjupad analys av människan och kulturen samt processen för miljöpåverkan.

Figur2

Figur 2. De olika världarna kan kompletteras med påverkande faktorer beroende på vad som ska analyseras. Här har förtydligats de underförstådda påverkningsfaktorer som har inflytande på de mentala tillstånden hos människor (orange ram) samt att varje mentalt tillstånd enligt teorin innesluts av en fysisk kropp (vit ram). De sociala och existentiella gemenskapernas inflytande på de mentala tillstånden, särskilt vad gäller problemslösningsaktiviteten, kan vara av fundamental betydelse för att antingen uppmuntra sådant beteende eller genom religiösa eller ideologiska tabun förhindra eller försvåra det. Sistnämnda påverkar utvecklingen av värld 3 och de däri ingående världsförklaringarna/vetenskapen samt redskapens och teknikens utveckling.

Påverkan från värld 3 på värld 2 beror också till stor del på hur de däri ingående teorierna och artefakterna distribueras och förevisas/används. Till höger ser vi först abstraherade element som värld 3 i grunden är uppbyggd av. Under den streckande linjen beskrivs några av de faktiska föremål och redskap som blir resultatet av en kulturunik bearbetning av det nämnda skaparmaterialet. Dessa två kategorier kan också analyseras utifrån frågan om vad som är kulturspecifikt och vad som är universellt för den mänskliga arten.

Miljöpåverkan slutligen sker genom människans bearbetning och exploatering (värld 4) av naturen (värld 1) vilket sker med de redskap, kemikalier och utsläpp som förefinns i värld 3 och som även utan någon konkret mänsklig avsikt (oplanerad konsekvens) kan påverka naturen (värld 1) i olika riktningar.

Vi går vidare och låter modellen förevisa människan och evolutionsprocessen

Figur3

Figur 3. Texterna i figuren torde tala för sig själva. Modellen låter oss se de olika relationer som möjliggör alt. nödvändiggör både anpassning alternativt en möjlig utplåning av arten. Tillägas kan att Popper anser att det unika för människan är självmedvetandet. Det har uppstått som ett resultat av upptäckten av tidens gång och hennes plats i den. En självbetraktelse som så småningom resulterat i en insikt om det oundvikliga slutet för jaget – självmedvetandet uppstår.

 Som en pendang till figur 3 avslutar jag med en modell över evolutionsprocessen för en annan art än människan.

 Figur4

 

 Figur 4. Även här torde texterna i figuren tala för sig själva. Modellen låter oss se de olika relationer som möjliggör alt. nödvändiggör både anpassning och en möjlig utplåning av arten. Sistnämnda ligger inte bara i artens egen ”hand” utan även i de arter som har makt att ändra i de ekosystem som arten är beroende av. Främst av dessa, d.v.s. med mest kraft och resurser att förändra är – hittills – arten Homo sapiens.

 

Epilog

Med ovanstående modeller har jag försökt visa att Karl Poppers teori om tre världar, i sin modifierade form omdöpt till det mer passande namnet världsontologin, är en utmärkt analysmodell för att bättre förstå de komponenter vars interaktion har skapat inte bara historien och vårt nu utan också att interaktionerna mellan de olika världarna – och sättet det sker på – kommer att skapa vår framtid.

Men detta innebär inte någon determinism. Vår problemlösningskapacitet är inte förutbestämd i sitt utfall och i värld 3 finns redan många teorier vars fruktbara konsekvenser väntar på att upptäckas och användas. Under tiden tillkommer nya hypoteser, verktyg, innovationer och existentiella utryck: kulturobjekt öppna för andra att kritisera, falsifiera eller utveckla – allt till fördel för den mänskliga artens möjligheter att fortleva och utvecklas.

 

Leif V Erixell

Fotnoter 

i Objective Knowledge. an Evolutionary Approach. Se särskilt kapitel 4: ”On the Theory of the Objective Mind”. (6:e upplagan 1991) Clarendon Press, Oxford

ii An Intellectual autobiography – Unended Quest (1980), sid §83. Fontana Collins, Glasgow.

iii Ibid, sid 186.

iv  1978. The Tanner Lectures in Human Values I (sid 144). Cambridge University Press. Antagandet om att värld 3 även består av fysiska mänskliga artefakter är hur som helst ett grundantagande i den ontologiska teori som här läggs fram.

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Jorden - vår himmel

I min bok Humanist bland naturvetare har jag (s 169-194) introducerat en tidigare bok av David Abram: The Spell of the Sensuous från 1996. Nu föreligger en ännu större och ...

Av: Erland Lagerroth | Litteraturens porträtt | 07 juni, 2012

Bengt Eriksson. Foto: Birgitta Olsson

Svenska ord, nya och gamla

Ord är skribentens – journalistens, författarens och poetens – spikar och skruvar. Verkligheten – de ämnen vi skriver om – är byggmaterial: brädor, gipsplattor, kakel och så vidare. För att ...

Av: Bengt Eriksson | Gästkrönikör | 28 Maj, 2015

Forsoningen

Forord Når en krig er over, er det forsoningen som står for tur. I slike sammenhenger, der det er med henvisning til krig blir forsoningen forstått som ‘forlik’, ‘pakt’, ‘avtale’, det ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 10 november, 2014

Thailand - leendets land. Besök i Ban Phe, Rayong

I flygande fläng landar vi i Bangkok med det fullbokade Boeing 777-planet från Wien. I förhållande till vädret i Sverige hade det under någon vecka varit vårlikt i Wien, men ...

Av: Lilian O. Montmar | Resereportage | 23 januari, 2013

Abstrakt expressionism och Agnes Martin

Modernismen var en konströrelse som ville göra upp med traditionella sätt att skapa konst. Man ville förnya konsten och under 1800-talets sista årtionde började allt fler konstnärer revoltera mot realismens ...

Av: Lena Månsson | Konstens porträtt | 16 juni, 2013

Benjamin 31

           

Av: Håkan Eklund | Kulturen strippar | 17 mars, 2012

Emilia Fogelklou, en modern teolog, en klassisk mystiker

Emilia Fogelklou (1878-1972) var verksam inom en mängd områden under sitt långa liv. Hon var inte bara författare och forskare utan även religionspsykolog, pedagog, kyrkohistoriker och kulturskribent. Hon har efterlämnat ...

Av: Lena Månsson | Övriga porträtt | 04 januari, 2011

Palestina - landet som FN glömde

Det är inget särskilt eller unikt med palestinierna - utom kanske att det inte fösts något avseende vid deras rop på rättvisa, skriver Abdel-Qader Yassine och föreslår att FN löser ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Reportage om politik & samhälle | 15 december, 2010

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.