Kalle på Spången

För några dagar sedan under en promenad i byn vid havet på ön Korčula, cruisade en bil med svenska registreringsplåtar och nedvevade rutor förbi oss långsamt. Jag sa instinktivt ”hejsan ...

Av: Merima Dizdarevic | 16 augusti, 2013
Gästkrönikör

Skäggiga damer och den moderna vetenskapens framväxt

Wills beundran var för ögonblicket kombinerad med en isande känsla av att hon var så långt borta. En man skäms sällan då han upptäcker att han inte kan älska en ...

Av: Carl Magnus Juliusson | 29 september, 2013
Agora - filosofiska essäer

Hänt i Skvättet 2

 

Av: Mattias Kronstrand | 07 oktober, 2013
Kulturen strippar

Vem ska man tro på – val 2014

Snart är det val igen och våra etablerade partiledare syns precis överallt. Det är löften och hot, tjuvnyp och flirt. Alla är både med och mot varandra i en salig ...

Av: Stefan Whilde | 01 september, 2014
Stefan Whilde

Terrorism



altTerrorismen har nått Sverige, och landet har förlorat sin oskuld. Visserligen har terror drabbat Sverige förut, och det åtskilliga gånger, men då var utfördes inte dåden av en förvirrad muslim. Det är skillnad det. Och oskulden mister Sverige minst vart tionde år, en anatomisk och politisk kuriositet. Frågan är om Sverige någonsin varit så särskilt oskuldsfullt. Typiskt nog var det terroristen som råkade värst ut. Han blev enda offret.

Värre gick det i Tucson, Arizona. Sex döda, och kongressledamoten Gabrielle Giffords svårt sårad. Men men, inte heller detta är ett terrordåd, utan ett vansinnesdåd, underförstått utfört av en otillräknelig person, som är bara förvirrad, och inte vill skada vår demokrati och frihet. Karln är inte en skäggig muslim.

Att den amerikanska högern har hetsat mot Giffords på ett fullständigt sanslöst sätt, med ett hatiskt språkbruk, där det är lätt att uppfatta att det uppmanas till just våld, har naturligtvis ingen betydelse. Den amerikanska högern tar minsann inte ansvar för någonting, allra minst sina egna ord och handlingar.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

 

Terrorismen är förstås inget nytt fenomen, och den finns också skildrad i litteraturen. Dostojevskijs "Onda andar" är en klassiker, med sina psykologiskt inträngande porträtt, och den väldiga kontrasten mellan höga ideal och prosaisk cynism. Personligen är jag inte så förtjust i den, tycker att den tillhör Dostojevskijs svagare verk, det tenderar att bli fyrkantigt och propagandistiskt.

 

Då föredrar jag Joseph Conrads "Anarkisten". Den utgår från en verklig händelse då en fransk anarkist planerade att spränga Observatoriet i Greenwich i London. Ett attentat mot själva nollmeridianen, eller hela världsordningen om man så vill. Romanen är sprängfylld av sådana metaforer, men man ska hålla i minnet att bakgrunden var allt annan än metaforisk.

Åren kring förra sekelskiftet plågades Europa av terrordåd i både Öst och Väst. Mest drabbade var Frankrike och Ryssland. Det finns en annan roman av Conrad, betydligt mindre känd än "Anarkisten", och det är "Med andra ögon", som handlar just om attentatet mot den ryske inrikesministern von Plehve. Centralt i handlingen är hur huvudpersonen blir förrådd av sin bäste vän.

Gemensamt för samtliga dessa böcker, också "Onda andar", är att terrorismen skildras som en perverterad spegel av det samhälle som den bekämpar. Ett bidrag till svaret på den obesvarade frågan om varför de hatar oss så.

 

Gregor Flakierski

 

 

Ur arkivet

view_module reorder

Figlio de putinara

Enär jag tidigt sent omsiden vaknade till hade demonstrationsskara samlat sig fram, hittat till utanförr leprahemmet, förkunnade i en och samma ivriga folkmun att dr Timo Prokrustes Ylimäärä genast skulle ...

Av: Stefan Hammarèn | Stefan Hammarén | 05 mars, 2014

Minnen från Syrien

En alkoholiserad muslim möter oss på flygplatsen i Damaskus. Han är musiker och ska fungera som turnéledare. Inte vad jag trodde skulle bli mitt första intryck av ett muslimskt land ...

Av: Bengt Eriksson | Resereportage | 24 mars, 2012

Lost in translation: på jakt efter energiövergången

Nomina si nescis, perit et cognitio rerumCarolus Linnaeus Tillhör världen dem som stiger upp tidigt? Tisdagen den 23 april 2013, just när dagen gryr för somliga och natten tar slut för ...

Av: Marc Guerrien | Reportage om politik & samhälle | 14 juni, 2013

Dagens kris hotar kapitalismen och imperialismen som system

Samir Amin, som nu är chef för Third World Forum i Dakar, Senegal, har ett drygt halvsekel bakom sig som samhällsforskare och är världsberömd. Han är marxolog men inte marxist ...

Av: Abdel-Qader Yassine | Essäer om politiken | 07 april, 2011

Var är författarna?

På författarkongressen i Neptun vid Svarta havet frågar Paulo Moro från Portugal: Var är författarna? Mitt svar: de är i Bagdadh, Falluja, Teheran! Men också här i Neptun vid Svarta havet. Men vad tänker de ...

Av: Peter Curman | Utopiska geografier | 01 mars, 2010

Menneskelig ansvar

Innledning For å få livet til å henge sammen, har et menneske å ta opp livet – ta tak i det. Den som tar opp livet, overtar ansvaret for sitt eget ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 15 mars, 2014

Den minglande amerikanen

Det var när jag stod i boardingkön på Keflavik klockan fem på kvällen isländsk tid som jag hörde det. Inte var det första gången jag hörde den nordamerikanska rullande engelskan ...

Av: Jana Rüegg | Resereportage | 11 december, 2011

Hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet. Del I

Innledning Tiden for kjetteri er ikke over. Å hevde synspunktet at hos mennesket danner sinn, sjel og kropp en virkelig enhet, er å stå fram som kjetter. Standpunktet strider imot naturvitenvitenskapelige ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 20 januari, 2014

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.