100-eurosedel med konst av den grekiska konstnären Stefanos

Stämpla dina sedlar – aktivism och pengar

Konstnärer har länge arbetat med monetära systemet som koncept och uttrycksmedel, men att handgripligen ge sig in i det är inte riktigt lika vanligt. Konst som civil olydnad? Tänkvärt blir ...

Av: Mathias Jansson | 18 mars, 2015
Essäer om konst

Är du mogen nog?

Jag velar, det är sant, inför att argumentera den svenska yttrandefriheten i relation till den så kärt omtalade konstnärliga friheten men det är knappast ovanligt att dessa två stångas med ...

Av: Linda Bönström | 21 mars, 2010
Essäer om konst

Om kreativitetens binära och annorlunda maskinerier

Musikindustrin kan i många avseenden liknas vid ett kreativitetens binära maskineri i det att den producerar en uppsättning antingen-eller positioner som i sin tur blir till de ingångsvärden som definierar ...

Av: Daniel Ericsson | 02 januari, 2010
Essäer om musik

Vincent Lambert

Har svenska jurister nagot att lära av den franska tillämpningen av eutanasilagen?

Många fransmän håller andan när de hör Vincent Lambert omnämnas.. För åtta år sedan hamnade han i koma efter en trafikolycka. För tre år sedan inleddes kampen om hans fortsatta ...

Av: Eva-Karin Josefson | 17 december, 2015
Gästkrönikör

Veckan från hyllan. Vecka 23-2013



Gregor FlakierskiVärmen har slagit till här uppe i norr, och det var varmare i Norrbotten än i Spanien. Det kanske vore en tanke, de ger oss sitt klimat, och vi sköter ekonomin åt dem. Bara vi inte tar över deras fotboll.

Diskussionens vågor fortsätter att gå höga om kravallerna i Husby och andra förorter. Finns det ett samband med sommarvärmen? Absolut. Har ni någonsin hört talas om kravaller på vintern, i alla fall i ett land med temporerat klimat? Skulle inte tro det. När det är kallt och jävligt håller sig folk hemma och glor på tv utan en tanke på att börja bråka.

Det skriver jag bara som ett tips åt DN:s ledarsida, om de skulle vara i desperat behov av fler enfaldiga förklaringar. Och det tycks de vara, så var så god.

Vill man gå lite mer på djupet är Jerker Virdborg senaste roman en bra början.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

ROMAN
Staden och lågorna
Jerker Virdborg
Bonniers, 2012

Jerker Virdborg är en egensinnig författare som trots sin ungdom har med sina fem romaner lämnat tydliga avtryck i den svenska litteraturen. Också hans sjätte roman ”Staden och lågorna” följer sitt eget mönster.

Berättelsen om Viktor som faller överbord och hamnar i en stad som han inte kan lämna, men där han råkar ut för en oavbruten rad av obehagliga, och rent av grymma, upplevelser, kan utspela sig var som helst. Platsen påminner en del om Stockholm, men lika mycket om Göteborg, och egentligen ingen av dem utan kan vara nästan vilken annan plats i världen.

Också tidsmarkörerna är motstridiga, mycket pekar mot förfluten tid, men det finns annat som är uppenbarligen nutida modernt.

Tidens och rummets oklarhet är naturligtvis medvetna val som syftar till att poängtera handlingens universella budskap.

Den stad dit Viktor räddas till livet är en förfärligt avskräckande plats. Maffialiknande gäng drar runt och med hänsynslöst våld bedriver beskyddarverksamhet. Det tycks råda allmänt förfall, de flesta slavar för en mager kost, prostitution och fylleri ät allmänt förekommande, det anordnas vadslagning kring brutala gladiatorkamper med dödlig utgång, övergrepp, misshandel och våldtäkter hör till vardagen. Det är en iskall värld, där människorna tycks oförmögna till både sympati och empati. Alla är rädda, alla är giriga, och det finns ingen väg ut därifrån.

Känslan av mardröm är stark, och Virdborg är en mästare i att skapa stämningar. Minimalt korta kapitel är som en serie blixtsnabba scenbyten där sceneriet förändras omärkligt lite åt gången. Medlen är små men uttrycken kraftfulla, det är mycket ond bråd död, våld och bestialisk grymhet, med alla morbida detaljer.

Det är som en tavla av Brueghels den äldre, vacker och suggestiv, men avslöjande otäck när man tittar närmare. Det har också drag av medeltida allegori, med den skillnaden att tolkningarna här är mycket mer öppna.

Det finns ett tänkbart personligt plan, där huvudpersonen återupplever – i drömmen? – en familjetragedi och en stor personlig förlust.

På ett annat plan rör sig romanen mot civilisationskritik. Staden är en bild av samhället, och det är ingen vacker bild. Man kan också ana en viss pessimism, problemen har antagit en sådan grad av förfall att endast en kataklysm, i romanen i form av en förödande storbrand, som kan öppna en väg ut, och framåt.

Ett revolutionärt budskap i en märklig roman av en märklig författare.

Gregor Flakierski

Ur arkivet

view_module reorder

Det är jul igen - fakta och fiktion

Mitt intresse för att sätta mig in i våra jultraditioners ursprung började med att jag i en av den världsberömda finska shamanforskaren Juha Pentikäinens böcker stötte på en bild av ...

Av: Nina Michael | Kulturreportage | 25 december, 2015

Arkiv över idag

Efter tio minuter bärs en kvinna ut med bår. Jag vänder mig om och ser att ingen annan gör det. På den enorma duken strömmar tomma landskap, varpå blickar är ...

Av: Frida Sandström | Essäer om musik | 07 februari, 2014

Erotik - en väg till Gud

"Till Dig, / därför att jag älskar Dig. / Ibland är Du en främling för mig / eftersom Du är så annorlunda... "Idag var jag mycket lycklig och helt uppfylld ...

Av: Bo I. Cavefors | Essäer om religionen | 27 december, 2007

Arun Gandhi och hans barn - att lyfta blicken mot det möjliga livet

Sundsgården ligger vackert vid sundet. När jag lyfter blicken ser jag obehindrat Danmark närma sig. Jag undrar varför inte bron finns här, som förbinder en del av vår nordiska samhörighet. Nu ...

Av: Hans-Evert Renérius | Gästkrönikör | 22 oktober, 2013

Ålderdom

Tre småkakor låg på assietten. Kaffet hängde i luften, timmen var slagen till mitt på dagen, det var halvtid. Hennes hand var knölig, hon satt och tittade ut genom fönstret ...

Av: Jenny Berggren | Gästkrönikör | 30 juli, 2013

War is over

John Lennon och Yoko Ono Lennon lanserade på sin tid kampanjen “War is over : If you want it”. Och så är det. Mänsklighetens framtid är avhängig av den enskilda människans ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 16 november, 2017

Om det moderne. Del I

Innledning Artikkelen min bygger på følgende tese: at for de aller fleste begrepsord gjelder det at det ikke er helt opplagt/innlysende hva for betydning og mening de aktuelle begrepsordene har, eller ...

Av: Thor Olav Olsen | Agora - filosofiska essäer | 27 november, 2011

"Jag är långt radikalare än någon kan ana."

Den 3 oktober 1974: Svenska Akademiens ständige sekreterare, Karl-Ragnar Gierow, kliver ut genom Börssalens dörr och betraktar mediauppbådet framför sig. Han meddelar, men i påfallande behärskade, nästan kärva ordalag, att ...

Av: Björn Gustavsson | Essäer om litteratur & böcker | 29 oktober, 2009

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.