Ragnar Thoursie Foto Ulla Montan

Kråkorna skrattar ännu

Cecilia Persson om poeten Ragnar Thoursie

Av: Cecilia Persson | 10 maj, 2016
Litteraturens porträtt

När platsen är lika mycket din som min

Skogens installation ZOO är ett deltagande. Sprungen ur föreställningen med samma namn som gruppen satte upp för sex år sedan framträder den som en plats för att ytterligare undersöka empatin ...

Av: Viktor Andersson | 05 november, 2013
Reportage om scenkonst

Strömmen som aldrig slutar virvla – På jakt efter forsens låt

Tidningen Kulturens Peter Sjöblom möter Roland Keijser och Anders Rosén för att gå en svensk folkmusikklassiker på djupet. Den svenska folkmusik har sina milstolpar. Den kanske första men troligen största är de ...

Av: Peter Sjöblom | 30 januari, 2014
Musikens porträtt

Benjamin 26

Håkan Eklund OM BENJAMIN Benjamin är en serie skapad och ritad av kulturella mångsysslaren Håkan Eklund. Det handlar om en-rutingar och serien används ofta av skaparen för att belysa dumma företeelser i allas ...

Av: Håkan Eklund | 11 februari, 2012
Kulturen strippar

Veckan från hyllan, Vecka 52-2012



Gregor Flakierski2012 går mot sitt slut, och det är hög tid för en återblick på året som gått. Här ett axplock av stort och smått som hände sig under året.

Guimaraes och Maribor var Europas kulturhuvudstäder. Om ett år, 2014, är det Umeås tid. Det ni!

Håkan Juholt avgick som S-ordförande efter rekordkort tid. Avgången föregicks av en högst märklig politisk zoologi – en blandning av grodor och svin. Juholt stod för grodorna, hans partikamrater för svinhuggen.

Stefan Löfvén blev ny S-ordförande. Han är ångermanlänning, och det är nog hans största förtjänst så här långt.

Stöd Tidningen Kulturen

Köp en prenumeration! Klicka för mer information.

Sten Tolgfors (M) avgick som försvarsminister efter den så kallade Saudiaffären. En mystisk historia, som sätter varje kunskapsteoretisk uppfattning på svåra prov. Regeringen lät bygga, utan att veta om det, en vapenfabrik i Saudiarabien, utan att ens göra, och det dessutom för pengar som egentligen inte finns, eftersom de har betalts ut kontant från ett hemligt konto från militära underrättelsetjänsten, ett faktum som givetvis ingen, framför allt inom regeringen, kände till.

Om ni inte fattar någonting, så gör ingen annan det heller. Utan möjligen Carl Bildt. Men han svarar av princip inte på frågor. Och varför skulle han? Han både twittrar och bloggar, och då får ju ändå alla reda på allting.

Fotbolls-EM spelades i Polen och Ukraina, och de häpna européerna upptäckte till sin förvåning att i inget av dessa två länder äter man barn till frukost. Stämningen var på topp, fotbollen som spelades var toppen, utom Sverige förstås, som var totalt botten. Så när som på Zlatan, som också han var toppen, i alla fall i sista matchen, som givetvis var helt betydelselös.

På tal om Zlatan, så anses han av rasisterna inom Sverigedemokraterna inte som svensk. Hans beteende är inte riktigt svenskt. Två av rasistpartiets ledande företrädare gav däremot exempel på äkta svenskt uppförande, när de berusade ställde till med bråk på krogen, sa en massa rasistisk och sexistisk smörja, och sprang sedan omkring på stan beväpnade med järnrör.

Så gör en äkta svensk!

Sedan var det OS i London, och det var kul. OS är alltid kul.

Inte lika kul var valet i Grekland, där EU i god demokratisk anda skrämde grekerna till att rösta rätt. Inte nog med de är lata och slösaktiga, de tänkte rösta fel också! Så kan vi inte ha det.

Presidentvalet i USA var så där kul, Obama har gjort många besvikna, och det har inte gått något vidare. Men hans största tillgång var motkandidaten Mitt ”The Twit” Romney, och det klarade sig hyfsat ändå.

Martin Schibbye och Johan Persson släpptes ut ur etiopiskt fängelse, och ingen vet hur de hamnade där. Framför allt inte Carl Bildt. Men han vet att det var tack vare honom de släpptes. Det var hans tyyyyyyyyyyyyyyyyysta diplomati, så tyyyyyyyst att ingen hörde den. Utom Carl Bildt själv förstås.

Och så var det några vårdskandaler. Fast var det så skandalöst egentligen? Att vinstmaximerande företag maximerar vinsten är ungefär lika upprörande som att rasister beter sig rasistiskt.

Jag har missat något av vikt under året, så är det som det brukar vara varje år. Särskilt för varje år som går. Minnet blir inte bättre, och allt som har hänt flyter bara ihop.

Det har också varit ett litteraturår. Varje gång ett år börjar och jag bläddrar i Svensk Bokhandels katalog tycker jag att det ser ut som ett typiskt mellanår. Sedan i slutet av året när det ska summeras upptäcker jag nästan alltid att det var inte så illa i alla fall.

Så ock i år. Jag skulle sammanställa en tio i topp-lista, och det visade sig ganska svårt. Fick stryka flera riktigt bra titlar. Nåja, här är vad som blev kvar, de tio bästa böcker 2012, med korta kommentarer till de fem första:

  1. Göran Rosenberg, Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz (Bonniers)

  2. Ngugi wa Thiong´o, Drömmar i krigets skugga (Norstedts)

  3. Hans Fallada, Ensam i Berlin (Lind & Co)

  4. Rebecca Skloot, Den odödliga Henrietta Lacks (Leopard)

  5. Gregor von Rezzori, En antisemits memoarer (2244)

  6. Eija Hetekivi Olsson, Ingenbarnsland (Norstedts)

  7. Sabrina Janesch, Kattbergen (Thorén & Lindskog)

  8. Bengt Jangfeldt, Raoul Wallenberg. En biografi (W & W)

  9. Ola Larsmo, Förrädare (Bonniers)

  10. P C Jersild, Ypsilon (Bonniers)

Också bland dem som överlevde mot alla odds fortsatte Auschwitz att skörda dödsoffer. Mer än 50 år senare skriver Rosenberg en bok om sin far och hans långa resa från ghettot i Lodz till den lilla industristaden Södertälje.

Den lilla världen i wa Thiong´os barndomsskildring vävs hela tiden samman med den stora världen. Ngugi wa Thiong´o är en underbar berättare, med ett språk lika konkret som poetiskt, med barnets oförfalskade blick och den intellektuelles knivskarpa analys.

”Ensam i Berlin” är en skoningslös uppgörelse med naziståren, skriven med våldsam vrede och ohämmat avsky.

Skloot lyckas med är att teckna ett levande porträtt av Henrietta Lacks, och den tid hon levde i. Det är ett stycke lysande populärvetenskap, samtidigt spännande som en deckare och gastkramande som en thriller.

Med vass blick och kirurgisk precision beskriver von Rezzori hur det konservativa borgerskapet med sin fördomsfullhet, antisemitism, stortyska vurm, förakt för demokratin och rättsstaten banar väg för nazismen.

(Tillägnas minnet av Lars-Göran Söderberg)

Alla läsare tillönskas ett Gott Nytt År. Ni som firar Kalle Ankas födelse önskas trevlig helg.

Tills 2013!

 

Gregor Flakierski

Ur arkivet

view_module reorder

Sökandets fiender och vänner Två föreningar med olika målsättning

Det finns en svensk sammanslutning som heter Vetenskap och folkbildning. Det låter både  lovande och betryggande - två honnörsord staplade på varann. Föreningens viktigaste funktion tycks vara att varje år ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer | 06 juli, 2011

Vladimir Oravsky av Elena Piligrim 2015

Gasconnad i tiden  

Den 22 januari, på August Strindbergs och min födelsedag visade SVT2 filmen ”Erik Nietzsche - De unga åren”. Jag fick läsa manuset långt innan filmen spelades in och kan konstatera att ...

Av: Vladimir Oravsky | Gästkrönikör | 28 januari, 2015

Ett vi utan gränser

Ett vi utan gränser Stefan Villkatt var en av flera som besökte Göteborgs bokmässa på uppdrag av tidningen Kulturen. Bokmässan förvandlas ständigt. I stora delar av mässområdet är inte alls böcker ...

Av: Stefan Villkatt | Kulturreportage | 28 september, 2006

Whilde Stefan

Den kustlinjen är mitt blod

Mina släktband går tillbaka till vallonerna och dom nordtyska sjörövarna som plundrade längs kusten här i slutet av 1300-talet. Albrekt av Mecklenburg var kung i Sverige på den tiden men ...

Av: Tidningen Kulturen | Stefan Whilde | 02 februari, 2016

Och Gud skapade Lili von Wallenstein

Lili von Wallenstein är en av de mest intressanta författarinnorna som jag har läst den senaste tiden. Hennes nya bok Och Gud skapade kvinnan har beskrivits som "en postfeministisk Jägarna ...

Av: Guido Zeccola | Litteraturens porträtt | 07 juli, 2011

Själens diskreta relativiseringsprocess

Jag sitter vid fönstret och ser ut på ett träd i höstrusket. Det har blommat hela sommaren som en praktfull rese i synfältet. De goda tiderna. Värmen och föresatserna. Trädet böjer ...

Av: Benny Holmberg | Essäer om religionen | 16 september, 2009

Hans Lidman, detalj från boken Sommarnatt

Hans Lidman – en man av folket

Hans Lidman skrev om ett annat Sverige. Han var en glesbygdens berättare. Hans fiske- och naturböcker gick ut i stora upplagor.

Av: Rolf Karlman | Essäer om litteratur & böcker | 09 november, 2015

Mitt i Köpenhamn

1984 beger sig familjen Nordström inklusive en cigarrökande farmor tappert till Köpenhamn medelst orange Volkswagen buss av numera klassiskt retrosnitt. Målet var en retrospektiv av Picasso på Louisiana samt ...

Av: Jesper Nordström | Gästkrönikör | 03 september, 2016

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.