Sjukdomen i litteraturen. Del 1av 5. Smittan

Vad är geniet om inte den vita pärlan i ostronen, vad om inte enbart en strålande sjukdom?(Heinrich Heine)Jag hade en vän, en kvinna, som blev kär i en man. Mannen ...

Av: Gilda Melodia | 27 september, 2012
Essäer om litteratur & böcker

 Pierre-Auguste Renoir, som föreställer modern Gabrielle och Jean Renoir.Public Domain Wikipedia

En lunch i det gröna av Jean Renoir - en kärleksförklaring

En rubrik som kanske sätter myror i huvudet, det är i så fall meningen. Frukost i det gröna, Eduard Manets berömda målning från 1863, känner många till, men Jean Renoirs ...

Av: Ulf Stenberg | 10 februari, 2016
Essäer om film

Picasso: den aristokratiske kommunisten

TEMA KONST Konsten och kommunismen har levt i ett ambivalent förhållande som kännetecknats av stark lidelse, ömsom hat, ömsom kärlek. Pablo Picasso förkroppsligar på många sätt denna känsliga relation. Han var ...

Av: Hans Öhrn | 03 mars, 2008
Essäer om konst

Med barnet som förebild

Anneli Sandberg är pastor och församlingsföreståndare i Tingvallakyrkan, en frikyrka belägen mitt i Karlstad. Barnets roll i den världsvida kyrkan, barnvälsignelsen och dopet är frågor som engagerar henne. Anneli jobbar ...

Av: Robert Halvarsson | 14 juni, 2014
Kulturreportage

Veckans titt i hyllan

Fotboll på liv och död

Gregor FlakierskiDen senaste tidens tragiska händelse i Helsingborg visar än en gång hur fotboll väcker starka känslor, som handlar om så mycket mer än bara att sparka på en boll. Det som tycks stå på spel är etniska och lokala lojaliteter, ideologiska motsättningar, klasstillhörighet, eller helt enkelt bara en djup frustration som lätt slår över i våld.

Ett krig har startats efter en fotbollslandskamp, låt gå att det fanns andra underliggande orsaker.

I det fotbollstokiga Brasilien har en parlamentsledamot på fullt allvar föreslagit att jordgloben i landets flagga skulle bytas ut mot en fotboll!

Och vem har inte hört talesättet ”Fotboll handlar inte om liv och död, det är mycket viktigare än så.”? Men det fanns en tid då det inte var bara en kul grej att säga oss fotbollsnördar emellan inför en viktig match, utan en brutal verklighet. Det spelades nämligen fotboll i nazisternas koncentrationsläger.

Kan man förstå ett land genom dess litteratur?

Gregor FlakierskiDen 9 mars är det 200 år sedan den ukrainske författaren Taras Sjevtjenko föddes. Han anses vara den moderna ukrainska litteraturens och det litterära ukrainska språkets grundare, och han intar en särställning i Ukrainas nationella medvetande.

Sjevtjenko har fler statyer i Ukraina än Lenin, städer, gator, skolor och företag är namngivna efter honom, skolbarnen får än idag lära sig hans poesi utantill, och hans dikt ”Testamente” åtnjuter en status näst efter landets nationalsång.

Taras Sjevtjenkos eget livsöde är fascinerande, samtidigt som det återspeglar mycket av förhållanden i 1800-talets Tsarryssland.

Han föddes som livegen, och det var först när han var 24 år gammal som han kunde friköpas. Priset för hans frihet var 2500 rubel, och pengarna skaffades fram genom att den kände ryske konstnären Karl Brjulov auktionerade bort ett porträtt av poeten Vasilij Zjukovskij, målat speciellt för ändamålet.

Sjevtjenko engagerade sig i Kyrillos och Methodios-broderskapet, en panslavistisk organisation som strävade efter att förvandla det ryska imperiet till en federation av självständiga slaviska nationer. Samtidigt publicerade han satiriska dikter, som hånade tsaren och hans familj.

Tysk höst

Gregor FlakierskiMånga är vi som har plågats i skolans historieundervisning med att älta årtal och diverse datum. För åtskilliga, kanske de flesta, har det medfört en livslång avsky för allt vad historia heter. Vi andra som av olika skäl har klarat oss med historieintresset i behåll har insett att plugga datum är lika ointressant som onödigt. Det finns ett historiens innehåll som är mycket väsentligare.


Det finns dock vissa datum som är svåra att gå förbi. Den 9 november är ett sådant datum. Det återkommer med viktiga händelser under hela den tyska 1900-tals historien med en envishet som gränsar till det magiska. Och Tysklands historia har alltid varit central för utvecklingen i Europa. 

Det börjar den 9 november 1918 är Vilhelm II, den tyske kejsaren, av sin morbror den blivande Edward VII kallad ”Historiens mest lysande fiasko”, abdikerar och tar sin tillflykt till sitt gods i Holland, där han dör 1941. Familjen Hohenzollern var Europas äldsta regerande dynasti, med anor tillbaka i tiden till 1061. Vilhelms abdikation innebar ett radikalt brott i den tyska historiens kontinuitet, och gjorde säkerligen tyskarna mer benägna att söka efter radikala lösningar. Kejsarens fanflykt, och så uppfattades det av många, förstärkte också ytterligare ”dolkstötslegenden”, uppfattningen, som exploaterades hårt av nazisterna, att Tyskland besegrades aldrig på slagfältet, utan förrådes av inre fiender. 

Viva Verdi!

Gregor FlakierskiHan anses ha samma avgörande betydelse för Italiens nationella identitet som de nationalromantiska författarna hade för de europeiska folkens befrielsekamp under 1800-talet.

Giuseppe Verdi föddes för 200 år sedan den 10 oktober 1813. Han räknas jämte Puccini och Wagner som en av världens främsta operakompositörer. En del, framför allt i Italien, skulle säkerligen hävda att han är den utan konkurrens störste.

Hans ställning i Italien har jämförts med Shakespeares i England. Det är ingen dålig jämförelse, det finns mycket som förenar de två. Dels har Verdi tydligt inspirerats av den store engelsmannen, och skrivit flera operor med utgångspunkt i hans pjäser: Macbeth, Falstaff, Othello. Dels delar de båda ett folkligt anslag i sina verk. Det är först i vår stelt känslokalla tid som deras folklighet har intellektualiserats bort. Inte minst Verdi har fått smällar på fingrarna av musikkritiker för sina alltför enkla melodier, brist på djup, och otillräcklig musikalisk skolning.

Sant är att Verdi inte kom in på musikkonservatoriet i Milano, men det säger nog mer om konservatoriets rigiditet än Verdis talang.

Veckan från hyllan. Vecka 26-2013

GLAD MIDSOMMARSveriges egentliga nationaldag Midsommarhelgen är här. Men nu går vi mot mörkare tider, och som luttrade gamlingar i Norrland brukar säga ”nu är det int´långt till jul”.

På Nordirland är det G-8 möte. Vill ni veta vad de har för sig kolla med den brittiska säkerhetstjänsten. De vet.

Senaste nytt från försvarsfronten: Sverige har två artilleribataljoner men inga artilleripjäser. Det får mig osökt att tänka på Jörn Donners ord: svenska försvaret är som att onanera inför ett samlag som aldrig blir av. Fast nu utan snopp.

Svenska läkare tillbringar minst tid med patienter av alla i Europa. Dessutom tycker allt fler att sjukvårdspolitiken, med bland annat vårdgarantin, leder helt fel, med fullständigt felaktiga prioriteringar. Det tycker inte socialminister Göran Hägglund (Kådisarna). Vad vet väl en läkare?

Den frågan är inte helt lätt att få svar på, av den enkla anledningen att det är få förunnat att få träffa en läkare. Det tycker inte Hägglund (Kådisarna) är något problem. De vet i alla fall ingenting.

Och Sverige är i alla fall bäst. Det vet alla som aldrig har haft med sjukvård i utlandet att göra.

Och nu är det semestertider, så risken är stor att någon medborgare kan hamna utanför Sveriges gränser, och bli vilseledd.

Risken att någon som verkligen behöver är i och för sig inte så stor, de har oftast inte råd. Det är sådant som kallas valfrihet.

Veckan från hyllan Vecka 25 2013

Gregor FlakierskiDet har varit partiledardebatt, och jag kan inte annat än att beundra regeringen. Efter sju års vid makten får Reinfeldt det att låta som om arbetslösheten var oppositionens fel, Hägglund orerar om ansvar när han själv inte tar något, och Björklund ska rädda skolan, efter att ha förstört den.

Bildspråket som de använder är minst sagt märkligt, för att inte säga obegripligt. Enligt Björklund ”tar det tid att vända en oceanångare”. Kanske det, men man kan inte vända ett skepp som sjunker.

Annie Lööf tycker inte om skattehöjningar, och det må så vara. Men vad är kopplingen mellan skattehöjningar och kreditkortsräkning?! Och varför Lyxfällan? Kan någon förklara hur det hänger ihop, förutom, att det låter slagkraftigt och bra. Eller är det bara det?

En som tycks gilla att skicka sina räkningar till andra, läs skattebetalare, är kungen. Fast någon vidare jävel på att svära är han inte. ”Fy fan”?!

Norska Säpo kritiseras för hur man hanterade misstankarna mot Breivik. Klart orättvist! Varför skulle de bry sig om honom, han var inte arab, inte muslim, inte ens utlänning. För ingen tror på allvar att våra nordiska säkerhetstjänster har till uppgift att bevaka vanliga, hederliga, blonda och blåögda nordbor.

Veckan från hyllan, Vecka 24-2013

Gregor FlakierskiRasisterna i SD (Sicherheitdienst? Det skulle förklara en del) har varit i blåsväder (igen) eftersom de uppbär massa partistöd för mandat som ingen företräder. De får helt enkelt pröjs för tomma stolar.

Och Jimmie Åkesson är den bäst betalde partiledaren, i relation till sina egna partimedlemmar.

Att vara svensk är att vara bedräglig. Fråga Annie Lööf, hon kan bekräfta.

Det pågår något slags Wagnerjubileum, och överallt dånar den pompösa musiken. Bedrövligt. Visserligen var han antisemit, men vilken kompositör…

Tänk om vi sa så där om andra människor. Han är visserligen en nazist, men mycket duktig revisor!

Och inte nog med det, allt det där Wagnertramset har skymt att det var 100 år sedan Stravinskijs Våroffer hade premiär.

Grattis i efterskott, och en liten text i ämnet. Nationaldagen och Stravinskij till ära:

Veckan från hyllan. Vecka 23-2013

Gregor FlakierskiVärmen har slagit till här uppe i norr, och det var varmare i Norrbotten än i Spanien. Det kanske vore en tanke, de ger oss sitt klimat, och vi sköter ekonomin åt dem. Bara vi inte tar över deras fotboll.

Diskussionens vågor fortsätter att gå höga om kravallerna i Husby och andra förorter. Finns det ett samband med sommarvärmen? Absolut. Har ni någonsin hört talas om kravaller på vintern, i alla fall i ett land med temporerat klimat? Skulle inte tro det. När det är kallt och jävligt håller sig folk hemma och glor på tv utan en tanke på att börja bråka.

Det skriver jag bara som ett tips åt DN:s ledarsida, om de skulle vara i desperat behov av fler enfaldiga förklaringar. Och det tycks de vara, så var så god.

Vill man gå lite mer på djupet är Jerker Virdborg senaste roman en bra början.

Ur arkivet

view_module reorder

Natur och kultur mer samhöriga än vi tror . Byggmästaren som bygger våra…

  Speculum veritatis Titeln på Brian Goodwins bok från 2007, Nature's Due. Healing Our Fragmented Culture, är inte helt lätt att översätta. "Nu är det naturens tur!" (Nature is due) är ett ...

Av: Erland Lagerroth | Essäer om litteratur & böcker | 23 april, 2009

En musikkrönika om Gary Moore

Det kan handla om musik i snart sagt vilken genre som helst… Det kan vara filmmusik: exempelvis temat i ”Schindlers list”… Philipp Glass kompositioner för ”The hours”… Cavatina-temat i ”Dear ...

Av: Björn Gustavsson | Gästkrönikör | 08 juni, 2014

Det skandalösa korset

"Tror ni han kommer?" Jerusalem kokar av förväntningar. Tiotusentals pilgrimer fyller staden. Rykten går om en märklig profet. En kraftfull predikant, en mirakelman och undergörare, vän till de små och svaga ...

Av: Mikael Löwegren | Essäer om religionen | 07 april, 2012

De jämtska -vin-namnen. En betydelsefull ortnamnstyp och dess öden och äventyr i tradition…

Hägra, Härke, Höla, Knytta, Knöva, Kövra, Rista, Skickja, Ösa, Rätan, Grytan, Rödön, Silje och Välje är namn på orter i gamla betydande jämtbygder. Vad de på urnordisk tid betydde är ...

Av: Håkan Roos | Essäer om samhället | 02 december, 2014

Hugo Claus: Bitar av en belgisk verklighet

   Belgien är en ung statsbildning tvärs över språkliga, religiösa och etniska gränser och därmed ett land fyllt av motsättningar och ytterligheter. Flamländaren Hugo Claus, född 1929 i Brygge men uppvuxen ...

Av: Ivo Holmqvist | Essäer om litteratur & böcker | 21 september, 2012

Tidsperspektiv

Ju äldre jag blir ju mer fascinerad blir jag över de konstruktioner och dekonstruktioner – och mycket annat – som är ett resultat av att tänka i och ”genom” olika ...

Av: Carsten Palmer Schale | Agora - filosofiska essäer | 10 juni, 2017

Konsthallen En kort betraktelse

Under tidigare århundraden var den kyrkliga miljön helig, inte bara uppfattad som religiös plats för tillbedjan och begrundan, utan även som en vördad plats bortom det smutsiga och karga vardagslivet ...

Av: Claes-Magnus Bernson | Essäer om konst | 06 september, 2011

Christopher Baker, Murmur Study

Twitter – ett ständigt flöde av konst

Det konstanta flödet av statusuppdateringar och tweets kan tyckas meningslöst. Men faktum är att det blir ett tacksamt material att använda i kritiken av vår samtid.

Av: Mathias Jansson | Essäer om konst | 31 januari, 2015

Botanisera i arkivet
close

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Få de senaste artiklarna direkt i din brevlåda - helt kostnadsfritt.

Du kan när som helst avsluta din prenumeration - enklast klickar du bara på länken du hittar i varje nyhetsbrev.